Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en individs tro och självtillit på sin egen förmåga att genomföra uppgifter (så kallad self-efficiacy) vid start av en träningsperiod påverkar kommande träningsfrekvens. Ett sekundärt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja träna och den faktiska träningsfrekvensen påverkas av self-efficacy. Frågeställningarna var dels ? Påverkar self-efficacy träningsfrekvens?? och dels ?Påverkar self-efficacy förmågan att uppnå uppsatta intentioner av träningsfrekvens??.MetodEn kvantitativ metod har valts med enkäter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap på minst sex månader på en specifik träningsanläggning under en viss tid och som dessutom behärskade svenska i tal och skrift.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell.

Ur ett företagsekonomiskt perspektiv finns det ett stort intresse av att utveckla innovativa tjänster då forskning visar att det skapar hållbara konkurrensfördelar. Fastighetsföretag arbetar med tjänsteutveckling för att fylla sina fastigheter och arbetar tätt ihop med sina kunder där efterfrågan styr utvecklingsprocessen. Föreliggande studie testar Wang & Tsais (2012) tjänsteutvecklingsmodell där metoderna tjänstekartläggning, ?service blueprint? och ?axiomatic design? utgör verktyg för fastighetsföretag. Med dessa metoder ska företaget identifiera kundernas behov och leverera en ny tjänst som uppfyller både interna och externa krav.

During the period 1905 to 1940 it was possible to get a loan from the state to buy land and build a small farm or a house in rural areas. This loan act and its effects have been studied earlier in different ways, but never as a total study for a geographic region. The region Malmöhus Län has been chosen. The purpose of this paper is to study in which parts of the area loans were taken and who sold the land that was used for these purposes. Earlier studies have looked at a larger geographical area for some specific years.

Värdering till verkligt värde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS är en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att värdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvärde eller verkligt värde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt värde.För att belysa problematiken med värdering och redovisning till verkligt värde används förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur kreditinstituten genomför värderingar och hur de påverkas när börsnoterade bolag redovisar till verkligt värde. Syftet med uppsatsen är att utröna om det föreligger några risker när verkligt värde appliceras på förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjänstemän på kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur kreditinstituten ser på och hanterar värdering och redovisning till verkligt värde.Kreditinstituten använder sig av värderingsmodeller för att värdera enligt verkligt värde vilket inte är i enlighet med värderingstrappan.

Idag finns det cirka en halv miljon bostäder från miljonprogrammet som är i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som äger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krävs för att höja standarden och förlänga livslängden på fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktägande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att använda direktägande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet är att kapitalet kan hämtas från den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiär minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar två områden i Stockholm och är belägna Rinkeby- Kista och Skarpnäck.Med hjälp av räkneexempel på en fiktiv fastighet utplacerad i dessa två områden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom används i denna uppsats. Exempelvis får en fondinvesterare 9,1 % per år i Skarpnäck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker.

Idag finns det cirka en halv miljon bostäder från miljonprogrammet som är i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som äger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krävs för att höja standarden och förlänga livslängden på fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktägande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att använda direktägande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet är att kapitalet kan hämtas från den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiär minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar två områden i Stockholm och är belägna Rinkeby- Kista och Skarpnäck.Med hjälp av räkneexempel på en fiktiv fastighet utplacerad i dessa två områden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom används i denna uppsats. Exempelvis får en fondinvesterare 9,1 % per år i Skarpnäck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

Det här examensarbetet handlar om dagens och framtidens byggande av flerbostadshuskomplex. Syftet är att undersöka marknadens trender i Sverige, för att se vilken nisch byggföretagen bör välja vid byggande av nyproduktion för att bäst kunna locka till sig de åtråvärda kunderna på marknaden.Arbetet inleds med en grundlig genomgång av hur trender kommit till Sverige genom tiden från utlandet. Därefter följer en utvärdering av olika kommande trender som är aktuella i utlandet men ännu inte fått någon stor genomslagskraft i Sverige. De trender som utreds är Avskärmade stadsdelar, Höga hus, Trähus och Passivhus.Vidare gås passivhusen och därmed också miljötrenden igenom ännu grundligare och de olika aktörernas aktivitet inom området i dagsläget undersöks. Olika alternativ för att utveckla dagens miljökoncept föreslås också och även konkreta exempel nämns.Efter detta görs det en parallell med bilindustrin och deras miljöbilskoncept och hur den marknaden har utvecklat sig.

Syfte: Syftet är att undersöka och utreda problematiken med IAS 40 och dess implementering i svenska fastighetsföretag. Vi undersöker om företag som följer IAS 40 värderar sina fastigheter till verkligt värde eller anskaffningsvärde, i balansräkningen. Vi vill även se på vilka grunder detta val har gjorts samt om det har påverkat jämförbarheten mellan företagen. Vidare vill vi undersöka om fastighetsföretagen från och med år 2006 kommer att använda sig av årsredovisningslagens ?får-regler? i de juridiska personerna och redovisa till verkligt värde.

Syfte: Att belysa konsekvenser ur ett koncernperspektiv vid tillämpning av kostnadsmetoden, jämfört med dagens marknadsmetod, för bestämning av hyresnivåer mellan statliga fastighetsförvaltare och statliga hyresgäster. Metod: En teoretisk referensram har tagits fram för att kunna appliceras på empirin. Således har en deduktiv ansats använts. Undersökningsmetoden bygger på både kvantitativ data från intern- och externredovisning liksom kvalitativ data, som tagits fram genom dokumentstudier och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Modellen som används har två distinkta delar.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie.

För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009.Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare.

Söderhamns kommun, belägen på Sveriges östkust, är upplåtare av bostadsarrenden med anknytning till Söderhamns skärgård. Avgifterna för bostadsarrendena har inte följt den prisutveckling som skett på fastighetsmarknaden de senaste åren därför var syftet med detta arbete att beskriva och analysera en marknadsanpassad arrendeavgiftsnivå samt en marknadsanpassad prissättning vid friköp av arrendetomter som ägs av kommunen. En skälig avkastning på mark som utarrenderas ansågs vara 3 ? 4 %. Målsättningen var att ta fram förslag på prissättning av bostadsarrende som Söderhamns kommun skulle kunna använda sig av.I denna rapport har kvantitativa metoder använts, den första var att beräkna ett simulerat markvärde för bostadsarrendena och utifrån det erhålla en årlig arrendeavgift.

SammanfattningBakgrundFrån och med år 2005 måste alla börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag redovisa sina fastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. En värdering till verkligt värde motsvarar det värde som fastigheten har på marknaden vid värderingstillfället. En korrekt värdering innebär att det värderade värdet överrenstämmer med försäljningsvärdet.ProblemTrots införandet av IAS 40 redovisar de flesta bolagen realiserade värdeförändringar som utgörs av skillnaden mellan värderat värde och försäljningsvärde. I vår studie ska vi undersöka tänkbara orsaker till varför dessa värdeförändringar uppkommer och om företagen medvetet värderar exempelvis för lågt.UndersökningFör att utreda ovanstående problem ska vi undersöka realiserade värdeförändringar hos alla svenska börsnoterade fastighetsbolag under åren 2005-2007. Detta har vi gjort genom att granska bolagens årsredovisningar samt redan skriven teori inom ämnet.