Syftet med föreliggande uppsats var att granska populärkultur för att undersöka om könsmakt-ordningen återspeglas inom den kulturgenren eller ej. Frågeställningen var: Präglas populär-kulturens innehåll och uttryck av könsmaktordningens ojämställda förhållanden? Om så är fallet, på vilka sätt? I uppsatsen avgränsades populärkultur till att gälla amerikanska filmer under år 2009. Det empiriska materialet utgjordes av de fyra mest sedda filmerna under det aktuella året. Datainsamlings- och analysmetoden var filmanalys med diskursanalytisk ansats.

Frågeställning: Hur går rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer går till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

Den här uppsatsen handlar om hur kritiken och hatet skiljer sig mellan sex av Sveriges Radios största manliga och kvinnliga radioprofiler, samt att ta reda på hur programledarna hanterar kritiken/hatet det mottar men också undersöka vad kritiken/hatet innehåller. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män vill författaren få svar på om kritiken och hatet skiljer sig åt mellan könen. De utvalda programledarna är alla välkända. Kvinnorna är Hanna Hellquist, Nour El Refai och Karin "Kakan" Hermansson. Männen är Kodjo Akolor, David Druid och Henrik Torehammar.

Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida det är möjligt att göra mindre förändringar på en bostadsgård som dels leder till att fastighetsförvaltaren kan tillgodose vad de boende efterfrågar i utemiljön, dels till att kostnaderna för skötsel kan minskas. De boende på flerbostadsgårdar efterfrågar ofta en vackrare, mer levande och mer välskött utemiljö samtidigt som de flesta inte är beredda att betala nämnvärt högre hyror för att få detta. Bostadsbolagens förvaltare vill å sin sida många gånger undvika vad man uppfattar som fördyrande förändringar och nyanläggningar. Generellt vill man även hålla skötselnivån så låg som möjligt. De önskemål som studien grundats på framkom ur den intervju som hölls med en fastighetsförvaltare i startskedet av uppsatsen. Vid kostnadsberäkningarna avseende de olika önskemålen framkom det att minskade skötselkostnader kan uppnås genom att ändra skötsel på en befintlig yta eller genom ändrad utformning.

Organiserad brottslighet har länge varit prioriterad av polisen men först på senare år har speciella strategier mot brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms länspolismästare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrån rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabel väktare. För en enhetlig definition av organiserad brottslighet använder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna brottslighet.

Titel: ?Älska dig själv, men glöm inte sminket??En kvalitativ studie av tidningen Julias innehållFörfattare: Emma Andreasson och Julia ClausénHandledare: Malin SveningssonSidantal: 41 sidorKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet är att undersöka vilka värden och normer tidningenJulia kommunicerar kring könstillhörighet och heteronormativitet.Metod & material: Kvalitativ innehållsanalys av två nummer av tidningen JuliaHuvudresultat: Julia är en tidning som vänder sig till läsare mellan 9-14 år.Studien visar att de ämnen som får störst utrymme i tidningen rör kändisar, skönhet och mode. Kända kvinnor används som inspirationskällor och utgångspunkter när det kommer till hur en som tjej ska sminka sig och klä sig. Genomgående presenteras också produkter som kan hjälpa läsaren att uppnå de ideal som framkommer i tidningen. När tjejer presenteras läggs stor vikt vid utseende och stil, snarare än vid intressen eller yrke.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

En karta är en färskvara som är i ständigt behov av ajourhållning. Ajourhållning görs normalt med traditionella metoder: fotogrammetriska och/eller geodetiska. Men i och med att utvecklingen går framåt har intresset för en ny metod, UAS (Unmanned Aerial Systems), ökat. UAS är en relativt ny fotogrammetrisk metod där obemannade flygfarkoster används. Detta examensarbete har utvärderat vilken osäkerhet vanligt förekommande detaljer i en karta kan få i framställda "produkter" som genererats med hjälp av UAS-bilder som georefererats med naturliga stödpunkter.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Vi har för avsikt att ta reda på vilka polisen samverkar med när det gäller vägrån och lite om hur denna samverkan går till och hur man arbetar för att minska denna typ av brottslighet. Enligt polisen i västra Götaland och deras länsorder för 2004, som innehåller särskilda åtgärder för att beivra grova stölder i husbilar och lastfordon i Västra Götaland, skall man beivra vägrån och grova stölder främst genom brottsförebyggande åtgärder i samarbete med externa aktörer. Länsordern innefattar även operativa åtgärder. I denna studie så har vi även använt oss av rutinaktivitetsteorin. Den teorin utgår från att för att brott ska kunna begås så måste det finnas tre element nämligen en motiverad gärningsman, avsaknad av kapabla väktare samt lämpligt objekt.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus på patienten har skiftat från subjekt till objekt, för att åter gå mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vårdmiljön har de senaste åren ökat. Problem: Patienterna inneliggande på sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor på sjukhus har lite kunskap om hur vårdmiljön påverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv.

Bakgrund: Dokumentation innebär sammanställning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. Metod: Denna allmänna litteraturstudie med mixad design baserades på ett induktivt arbetssätt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl.

Många undersökningar har gjorts inom marknadsföringsområdet med hjälp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar är att de har gjorts på statisk reklam såsom reklam i tidningar och reklambanderoller på hemsidor. Relativt få undersökningar har gjorts där reklamen är integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjälp av en eye-tracker där syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick på, tidigare kännedom om och hågkomst av logotyper. En studie genomfördes på 12 testpersoner som fick titta på ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick därefter svara på en enkät som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihåg logotyper som de har fixerat blicken på och samtidigt har tidigare kännedom om i större utsträckning än logotyper som de inte har någon tidigare kännedom om.

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, är uppbyggt och hur dess utformning gör att anspråk på historisk representation och autenticitet. De tre män som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping är konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frågade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansåg informanterna att Gamla Linköping är ett levande samhälle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna på Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsätta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhållande till Gamla Linköping miljön.Studien är indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, Dåtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Titel: Ungdomar tycker att museer är tråkiga, eller?Författare: Susanne Jansson och Madeleine ThyrssonUppdragsgivare: Röhsska DesignmuseumKurs. Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 18356Syfte: Att undersöka och få en förståelse för hur museum kan presentera och utforma sina utställningar så de upplevs attraktiva av ungdomar.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med åtta ungdomar i femtonårsåldern från olika högstadieskolor runt om i GöteborgHuvudresultat: Ungdomarna har en något negativ uppfattning om begreppet museum. När det gäller deras erfarenhet och uppfattning om att besöka museer har de en något mer positiv uppfattning. Bland respondenterna är det inte alla som är positiva till interaktion, men flertalet tycker att det är kul.