I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Stureplan i Stockholm har sedan länge betraktats som en symbol för Sveriges rika och berömda. Under senare tid har ett antal samarbeten mellan klädföretag och Stureplans aktörer uppmärksammats i media. Dessa företag har medvetet försökt associera sig till Stureplan som ett led i sin marknadsföring och för att bygga sina varumärken. Den här uppsatsen studerar hur klädföretag utnyttjar Stureplans icke-traditionella marknadsföringskanaler samt anledningarna därtill. Uppsatsens empiriska underlag härrör i första hand från fyra djupintervjuer med personer som i kraft av sina positioner inom klädföretag, kommunikationsbyråer eller restaurangbranschen har god insyn i den marknadsföring som bedrivs via Stureplan.

År efter år indikerar mätningar att strategiverktyg används ute i företag samtidigt som strategiverktyg kritiseras för att inte vara tillämpbara för praktiker. Studiens litteraturgranskning visar att tidigare forskning brister i att ge tillräckligt med informationom inom det här området och att det empiriska underlaget är otillräckligt för att förstå den här problematiken. En anledning till det är att den etablerade strategiforskningen har utgått från traditionella utgångspunkter när de har studerat vem som använder strategiverktyg och var i organisationen de används vilket har inneburit att de endast intresserat sig för att studera företagens ledningsgrupper eller betrakta företaget som en anonym enhet. Konsekvenserna av detta är att forskare vet väldigt lite om vem förutom företagsledning som egentligen använder strategiverktyg och framförallt saknas det kunskap om hur verktygen används. Det behövs alltså mer forskning om hur strategiverktyg används utanför företagsledningen på mellanchefs- och regionsnivå.

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm.

Uppsatsen analyserar huruvida rekryterings- och befordringsförfaranden som tillämpas inom ett logistik- och postföretag har betydelse för könsfördelningen på olika befattningsnivåer. Studiens frågeställningar är: Vilka rekryteringsförfaranden tillämpas inom organisationen? Kan rekryteringsförfaranden förklara hur en könsfördelning skapas och återskapas, i så fall på vilket sätt? De teoretiska utgångspunkterna behandlar i huvudsak utbuds- och efterfrågerelaterade förklaringar, samt olika rekryteringspraxis.Avsikten var att genom en jämförande fallstudie, mellan kontor med jämn respektive ojämn könsfördelning, analysera huruvida rekryterings- och befordringsförfarande kan förklara en ojämn könsfördelning.  Empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer och två regionchefer. Följaktligen analyserades materialet genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att användning av informella informationskanaler, exempelvis rekommendationer, kan leda till skapande av en ojämn könsfördelning.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Google använder sig av över 200 olika variabler i sin algoritm för att utvärdera en webbplats. Vad exakt dessa 200 variablerna är och vilken vikt de utgör i en webbsidas pagerank är okänt för allmänheten. Genom sökmotoroptimering försöker man att ta reda på hur en webbsida ska optimeras för att vara sökmotorvänlig. 2010 förklarade Google att de kommer att lägga till variabeln hastighet i deras algoritm och nu är webbplatsens hastighet en del av SEO. I ett antal experiment utforskas hur hastigheten på en webbsida påverkar en webbsidas placering på Google's sökresultatsida. Resultaten av dessa experimenten pekade på att hastighetsvariabeln har en förvånansvärt liten påverkan på webbplatsernas positioner..

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Våren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick därmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mångkulturella samhället. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungsspråk som talas i respektive region. Syftet med studien är att undersöka svårigheter som lärare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avkolonisering är ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag även att undersöka hur olika människor definierar begreppet.

Luftens tillstånd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mätas med hjälp av ett klimatmätsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D måste sensorerna i klimatmätsystemet positioneras. I denna studie har två metoder som kan användas för positionering av objekt jämförts och utvärderats. En ena är enkel i sitt utförande och använder sig av en handhållen längdmätare.

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att jämföra förekomsten av belastnings- och arbetsskador hos idrottslärare med teoretiska ämneslärare. Följande frågeställningar användes för att svara på syftet:Drabbas idrottslärare mer av förslitningsskador/arbetsskador än teoretiska ämneslärareVilka kroppsdelar är mest utsatta för slitage/påfrestningKan faktorer som motionsnivå och idrottsbakgrund påverka belastningsskador hos lärarnaMetodDen metod som användes i studien var en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten innehöll 18 formulerade frågor som delades ut till 119 lärare i Täby kommun. Vi fick tillbaks 82 svar från 40 idrottslärare och 42 teoretiska ämneslärare, vilket gav en svarsfrekvens på 69 %. Vi behandlade resultaten i statistikprogrammet SPSS.ResultatDet finns inte några signifikanta skillnader i förekomsten av belastningsskador mellan idrottslärarna och de teoretiska lärarna däremot finns skillnader i förekomsten av olycksfall där endast idrottslärarna är drabbade.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Uppsatsen handlar om spelet Memory där vi utgår från vissa regler som gör det möjligt att räkna sannolikheter av olika strategier. Vi använder oss av 2 strategier, säker och vågad strategi, för att utifrån olika positioner i spelet beräkna hur många par en spelare kan förväntas få. Vi gör en jämförelse mellan strategierna och undersöker vilken strategi är bäst att använda sig av i olika lägen i spelet. Det vi har gjort i vårt arbete är att utveckla ErikAlfthans [1] grundidé, att spelarna har oändligt minne och att spelet bara innehåller par. Där har vi gjort två förgreningar där den ena handlar om att spelarna har begränsat minne.