Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

I dagens samhälle är kunskap och kompetens kritiska framgångsfaktorer för företag och organisationer. I och med detta är det av stor vikt att kompetens tillvaratas, särskilt när det kommer till rekrytering av chefer. För att göra detta anser vi att man behöver undanröja alla de irrationella faktorer som hindrar att kompetenta människor söker sig till chefstjänster. I ett könssegregerat Sverige behöver särskilt de hinder som gör att kvinnor inte når ledande positioner identifieras och undanröjas. Utifrån detta konstaterande formades syftet med denna studie; att få ökad förståelse och insikt i vad som kan upplevas som hinder för att söka chefstjänster på en statlig myndighet.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken typ av belöningssystem som är lämpligt för bankverksamhet. Vidare ska vi utforska hur det kan utformas och tillämpas för att nå motivation hos medarbetarna. Ytterligare vill vi, genom att skapa en fiktiv bank, själva försöka utforma ett lämpligt belöningssystem för banker utifrån företagsledningens perspektiv. Genom användning av en kvalitativ studie ska vi uppnå detta syfte. Vi har undersökt tre olika banker där vi intervjuat två eller tre personer med olika positioner.

Denna uppsats undersöker vithetskonstruktioner som grund för representationer i dramakomediserienOrange is the New Black. Genom att använda bland annat Sara Ahmedsteorier kring det vita subjektets blivande och att passera som ?främlingen?, samt PierreBourdieus klassbegrepp analyseras hur huvudkaraktären använder sin vithet och kapitalsom utgångspunkt för sin personliga resa. En resa där hon konstrueras som det agerandesubjektet vilket kan överskrida gränser och byta positioner genom att byta sina kapitalmot ett främlingsskap hos dem som konstrueras som de Andra. Vitheten målas upp somcentral och nödvändig i jakten på autenticitet, sanning och den Andra..

Vid Positionsbestämning av radiosändare med TDOA(Time Difference Of Arrival) är det traditionella sättet att låta varje uppmätt tidsskillnad definiera en hyperbelgren på vilken sändaren befinner sig. Skärningspunkten mellan två eller fler hyperbelgrenar ger sändarens position.Målet med examensarbetet är att identifiera möjliga sändarpositioner och detektera mångtydigheter. Problemet har lösts med kägelsnittsmetoden som låter tre mottagares positioner och deras uppmätta tidsskillnader definiera ett kägelsnitt där sändarens position är i en av dess fokuspunkter..

Syfte:Att sammanställa och använda en teoretisk referensram för att beskriva och analysera ägarstyrningen av statliga bolag med särskilda samhällsintressen Metod:Teorianvändande kvalitativ fallstudie Teoretiska perspektiv:Grundläggande ägarstyrningsteori med särskilt foku's på agent- och intressentteori samt teorier som behandlar socialt ansvarstagande Empiri:Forskning's- och myndighetsrapporter, tidningsartiklar samt intervjuer med bolagsinterna och bolagsexterna källor i ledande positioner Slutsatser:Det är komplicerat att enkelt beskriva och förklara hur ledningarna för de statliga bolagen ägarstyr's. Orsakerna till detta är bland annat begränsade insynsmöjligheter, närvaron av formlö's styrning och ägarförvaltningen's inkonsekventa hantering av de statliga bolagen. Ägarstyrningen verkställ's genom flera parallella mekanismer. Flera aspekter kan förbättra's gällande ägarstyrningen's transparen's, speciellt gäller detta beskrivningar och dokumentation kring ägarförvaltningen's beslutsgång samt informationen som ge's från bolagen. Det sakna's formella riktlinjer för hur de statliga bolagen's styrelser skall sammansätta's.

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet.

Tillståndsmaskiner är vanliga komponenter i många digitala konstruktioner. En vanlig typ av tillståndsmaskin är räknare. Räknare är ofta ganska kostsamma att implementera, med avseende på antalet grindar. För att reducera denna kostnad kan istället en PRBS (Pseudo Random Binary Sequence) användas. Denna byggs upp av ett register där en xor - operation utförs mellan två positioner, som beror på längden av registret.

Syftet med studien är att undersöka hur olika samtalsmönster uppstår i undervisningen och vilka konsekvenser det får för elevernas möjlighet att lära sig. Forskningsmetoden är analytisk kvalitativ beskrivande. Datainsamlingen har skett i form av videoinspelningar och anteckningar. Inspelningarna har transkriberats, tolkats, analyserats och till viss del kategoriserats. Resultatet visar på att eleverna i hög grad påverkar det undervisande samtalets förlopp till både innehåll och samtalsutrymme.

Vi har i detta arbete med hjälp av genomförda djupintervjuer, samt tidigare forskning i ämnet försökt att belysa åtta individers "resa" genom utbildningssamhället. Detta från ganska enkla förhållanden, till positioner som kan betraktas som tämligen unika sett till deras ursprung, samtid och samhällsklass. Vi har utifrån dessa personers berättelser sedan försökt knyta an till den allmänna samhällsutvecklingen, likväl som utbildningssituationen sett över tid. Detta för att på så sätt åstadkomma en helhetsbild i ämnet. Intervjumaterialet har sedan sammanställts i olika teman där intressanta beröringspunkter men även särskiljande drag lyfts fram.

Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människormed intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskildservice. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, ärkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.Personalomsättningen är stor och lönen är låg.Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke.Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge iledande positioner inom handikappomsorgen.Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vårslutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till ensjälvständig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandäremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke..

Uppsatsens syfte är att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor konstruerar en förståelse av våldet.De teoretiska perspektiv av mäns våld mot kvinnor som återfinns i materialet är det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet består av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjälp av ett systematiskt urval. Dess innehåll har analyserats med hjälp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i själva verket är en mängd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehåll och omfattning. De innehåller också ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mäns våld mot kvinnor förstås.

Syftet med detta arbete var att kartlägga, beskriva och förklara hur lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen såg på individualisering och hur de arbetade för att uppnå en sådan undervisning. Med individualisering så menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lärare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning då det står i läroplanen. Alla nämnde också för stora klasser som ett stort problem då de kände att de inte han se alla.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.