SammanfattningTitel: Revisorns oberoende med fokus på klientens ledarskapNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Linda Mithander & Malin LäckgrenHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende påverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap.Metod: Vi har använt oss av kvantitativ enkätundersökning i vår studie. Enkäten vi använt är baserad på Bass mätinstrument ?Multifactor Leadership Questionnaire?, som mäter ledarskapet. Utöver det har vi använt oss av två revisionsfall för att på så sätt kunna mäta revisorns oberoende. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjälp av relevanta statistiska metoder.Resultat & slutsats: Vår undersökning bekräftade att klientens karismatiska ledarskap har en påverkan på revisorns oberoende.

Den här magisteruppsatsen behandlar två perspektiv på ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oföränderliga och därför samma i alla situationer. I kontrast till detta står det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den här uppsatsen är att påvisa att dessa två ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de här perspektiven för att se om och hur de får stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som är svenska ledare med många års erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Den här uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta påverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod använts. För att visa på ovan nämnda likheter och skillnader har komparation använts.Först har fem mätpunkter ställts upp och redogjorts för.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Detta är en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus på gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen är indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsområden; hur gruppen anställda på Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen är strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som används. Genomförande delen beskriver olika åtgärder för dessa verksamhetsområden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka åtgärder som införts samt vilka som planerade att genomföras. Sammanfattningsvis har gruppen utvecklats till en mer högpresterande grupp med en större insikt i vad som påverkar deras sätt att fungera som ett team och deras behov ledarskap, verktyg och arbetsmetoder inför framtida projekt och utmaningar..

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler såsom tilltron till egna förmågan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade beträffande människors inställning till förändringar i organisationer. I en enkätstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv inställning till förändringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmågan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning inställningen till förändringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmågan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan på inställningen till förändringar än ledarskap.

Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda.Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog.

Ledarskapet ses av många människor som att vara ?ensam herre på täppan?, att styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgångsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder så länga resultaten är goda, målen är uppnådda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag ställer höga krav på individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del på vilka egenskaper en ledare bör ha och blir därmed mycket individbetonad. Dessa motsägelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i värsta fall utbrändhet och spruckna förhållanden.

Syftet med studien var att studera om arbetsledaren inom äldre omsorgen arbetade efter ett chefskap eller ett ledarskap. Studien är utförd med en kvalitativ ansats där vi genom personliga intervjuer med arbetsledare och medarbetare skapade oss en djupare kunskap över området. I bakgrunden beskrivs definitionen av ett chefskap och ledarskap. I ett avsnitt beskrivs även om kompetensutveckling vid delegering samt vilka problem som kan uppstå vid delegering. Utifrån intervjuerna med arbetsledarna framkom det att de har en stort administrativt belastning vilket bland annat ledde till en mindre närvaro hos arbetsgrupperna.

Studiens syfte var att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på ledarskap och på förskollärares roll som ledare, lärare och pedagogisk ledare. De forskningsfrågor som ställdes var hur förskollärare ser på begreppen ledare, lärare och pedagogiska ledare, vad de anser krävs av en ledare i förskoleverksamheten, om de använder sig av någon särskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende på om de arbetat lång eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, där sex förskollärare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollärare ansåg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. Däremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stå för.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid präglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. Frågan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att få större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större användningen av digitala medier mellan ledare och anställda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förändringsinriktad i relation till användning av digitala medier, utifrån de anställdas uppfattningar. De 25 deltagarna var anställda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkät studerades sambandet mellan ledarskapsstil, användning av digitala medier samt anställdas uppfattning av ledarskap.

Trots att Sverige är ett av de mest jämställda länder i världen är kvinnor kraftigt underrepresenterade i toppositioner i näringslivet. Denna studie analyserar kvinnligt ledarskap inom kooperativa företag. Ledarskap är en process där avsikten är att en person påverkar andra genom sitt handlande oavsett om denne innehar en formell position eller inte. Syftet med studien är att beskriva och illustrera hur kvinnliga styrelseledamöter leder, genom att ge insikt i deras erfarenheter, familjesituation, karriär och deras funderingar kring kvinnligtledarskap. I undersökningen ingick fyra kvinnliga styrelseledamöter i KF.

Syftet med denna studie är att ta reda på om situationsanpassat ledarskap är ett bra sätt att leda anställda på utifrån både ledarens och medarbetarens perspektiv inom bemanningsbranschen och undersöka ifall det finns likheter och skillnader i ledarskapet mellan företagen inom denna bransch. Studien är en kvalitativstudie baserad på två företag i bemanningsbranschen och avser att undersöka ledarskapet mellan rekryteringscheferna samt rekryterarna. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en regionansvarig, tre rekryteringschefer samt fem rekryterare har intervjuats och svaren från intervjuerna har används som grund för resultatet. Resultatet blev att två av tre rekryteringschefer som intervjuats använder sig av situationsanpassat ledarskap och företagen som studerats har utbildningar i situationsanpassat ledarskapsteori2 men företagen skiljer sig lite i sitt ledarskap i andra aspekter. Rekryterare i bemanningsbranscher är väldigt viktiga och en fel rekrytering kan kosta företagen mycket.

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sittledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har förklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagitdel av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig igenerell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden föruppsatsens teoretiska förankring.Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använtssom datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet avundervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörsendast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan påklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkandeför ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som ärutmärkande för ett demokratiskt ledarskap.