Our lives in urban areas are becoming more and more inactive with negative effects on our mental and physical health. Natural environments and physical activity have the power to both prevent and reduce mental fatigue. Meanwhile we engage ourselves with physical activity, the nature fascinates us with its complexity. In April 2006, some of the visitors to the recreational area of Skrylle were asked to fill in a questionnaire which included questions about their habits within physical activity and the experience of nature. The questionnaires were then divided into two groups: those filled out by persons who exercise on regular basis (i.e. three or several times/week) and those who rarely exercise.

This thesis examines how library employees experience the library as a meeting place. Our questions are: What effect has the concept of a "library as a meeting-place" for library staff?How do they see the library as a meeting place? How do they see their workplace as a venue for meetings? The respondents interviewed work in public libraries. We were inspired by a cultural geographic theory that we re-designed. The following divisions were made in order to give the work a definitive structure:The "mental space"The library as a meeting place on a global and universal level;The "conceived space"Librarians and planners' thinking on the specific library as a meeting place;The "living space"How library staff perceive that the library is used as a meeting place in reality.In our analysis, we use a phenomenographic qualitative interpretive methodology.

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett stadsrum, utan även som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Förslag på hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invånare. Form och program är utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn på staden där inte bara gatuplan är offentligt och takplan är privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg på plan 2. GA är en offentlig plats likt en galleria 2.0..

This essay explores how artwork in the public space can be analysed, conceptualized and described by bringing attention to site. Through an analysis of artworks in the yearly art exhibition of Fittja Open 2011, the essay draws attention to site-specific art and structures of power. The principal aim is to present not only the exhibition of Fittja Open 2011 but also other artwork in the public sphere in Fittja, a suburb to Stockholm. From this point of departure other interests evolve that concerns the "image" of Fittja. The analysis, based on research in art history, architecture, ethnology and philosophy as well as qualitative interviews, also focuses on understanding the role of site and the relations between art practice, institutions and site.The result shows that there are problems with a ruptured interface between the artwork and site.

The aim of the essay is to explore how so called ?safe spaces? are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ?Tusen bilder, tusen ord? (A thousand pictures, a thousand words).

A new system of public transportation that can simplify and shorten the trips made throughout the city, anddo that both cheap and environment-friendly. Sounds like good news. This new system, though, require anall new type of infrastructure, differing from what we are used to see in our cities. Podcar, or PRT, as thesystem is called can become a transport revolution, possibly. If that revolution does happen it is crucial that webeforehand have studied the possible effects it can cause on our city environment, from a spatial point of view.This thesis thoroughly describes the function and essence of the PRT system and presents what is availabletoday and in what forms.

Japanese encephalitis virus (JEV) is a significant vector-borne zoonotic pathogen, causing devastating encephalitis in humans. Its geographical range includes a majority of Asian countries and has also been recognized in some western Pacific areas. The main vectors of JEV are mosquitoes belonging to the genus Culex. Birds and pigs function as hosts and virus amplifiers, whereas humans are accidental hosts. Japanese encephalitis is commonly regarded as a rural disease.

The purpose of this essay was to examine and compare what attitudes Swedish and Belgian social workers may have towards residential care and foster care for children and young people. To answer the purpose eight qualitative interviews with four Swedish and four Belgian social workers were made. The results were analyzed by theory of organization and professional acting space. The results of the study show that the social workers in both countries preferred foster care, especially for small children, and that the Swedish social workers had a more negative attitude towards residential care than the Belgian social workers. Even though the Belgian social workers preferred foster care, they found themselves forced to choose residential care due to lack of available foster care facilities, something that did not seem to affect the Swedish social workers.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. Målet med denna uppsats är att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som på svenska kan översättas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar består av en utredande text där författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kända så väl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjälp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, består av de sju olika dimensionerna Säkerhet, Aktiviteter, Komfort, Upplevelsevärde Gemenskap, Tillgänglighet samt Unika karaktärer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet från en pilotstudie, då verktyget applicerats på fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jämförbara resultat.

In the year 1800, about 5 % of the world population lived in cities (World Wide Fund for Nature, 2012, 3). Today that number is about 70 % in Europe and North America, and in 2050 it is expected to be 86 % in the developed world and 67 % in the developing world (www, UN, 2009). In addition, the global population is expected to increase with 2.2 billion people until 2050. As a result of the population increase more food has to be produced which requires more transport from the countryside to the cities. However, this flow of resources faces some difficulties.

Handledare: Urban Ask.

A general topic underlying this master thesis is how the public library is being transformed through the subversion and re-articualtion of meaning according to different discourses. The aim of the study can be divided in to levels of analysis. At the first level, the aim is to investigate how categories such as users, needs and vision are articulated in a specific case ?the visionary project Garaget in Malmö, a project which in part include a public library inspired by Idea Store. The next level of analysis sets out to explore how the case of Garaget is related to a totalizing discursive struggle over meaning within the element the public library.