Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera vad som ligger till grund för ett beslut om att outsourca eller omlokalisera delar av verksamheten för ett företag med lönsamhetsproblem. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. Arbetet med att samla in empiriskt material och söka efter en teoretisk referensram har skett parallellt och vår ansats kan därför liknas vid en abduktiv. Teori: Transaktionskostnadsteorin, nätverksteorin och det resursbaserade synsättet utgör de huvudsakliga teorierna. Utifrån dessa undersöktes med vilket alternativ, outsourcing eller omlokalisering, ett företag kan komma tillrätta med sina lönsamhetsproblem och skapa konkurrensfördelar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa vilken betydelse kontraktsformulering och val av kontraktstyp har för ett outsourcinginitiativs framgång utifrån ett kundperspektiv.Teori: Studiens teoretiska referenser består av agentteorin, Transaktionskostnadsteorin, teorin om ofullständiga kontrakt samt en omfattande litteraturgenomgång om kontrakt. Agentteorin behandlar hur det mest effektiva kontraktet bör utformas mellan två parter. I Transaktionskostnadsteorin diskuteras de omständigheter och kostnader som uppstår då en aktivitet avslutas hos en part och påbörjas hos en annan. Teorin om ofullständiga kontrakt förklarar svårigheten med att kontraktsmässigt behandla framtida oförutsägbara händelser, och genom litteraturgenomgången framkom fem kontraktstyper samt fem faktorer vilka ansågs ha en avgörande betydelse för kontraktsformulering.Metod: En surveyundersökning i form av ett webbformulär utfördes. Urvalet bestod av de 125 företag som ingår i börslistan small cap.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa vilken betydelse kontraktsformulering och val av kontraktstyp har för ett outsourcinginitiativs framgång utifrån ett kundperspektiv.Teori: Studiens teoretiska referenser består av agentteorin, Transaktionskostnadsteorin, teorin om ofullständiga kontrakt samt en omfattande litteraturgenomgång om kontrakt. Agentteorin behandlar hur det mest effektiva kontraktet bör utformas mellan två parter. I Transaktionskostnadsteorin diskuteras de omständigheter och kostnader som uppstår då en aktivitet avslutas hos en part och påbörjas hos en annan. Teorin om ofullständiga kontrakt förklarar svårigheten med att kontraktsmässigt behandla framtida oförutsägbara händelser, och genom litteraturgenomgången framkom fem kontraktstyper samt fem faktorer vilka ansågs ha en avgörande betydelse för kontraktsformulering.Metod: En surveyundersökning i form av ett webbformulär utfördes. Urvalet bestod av de 125 företag som ingår i börslistan small cap.

Syfte: Att genom användning utvärdera en egenhändigt sammansatt modell. Modellen är baserad på Transaktionskostnadsteorin, resursbaserat synsätt och nätverksteori. Den är utformad för att ta fram underlag inför outsourcingbeslut och för utvärdering och felsökning av redan befintliga outsourcingrelationer. Att genom en fallstudie visa på hur vår modell kan användas i praktiken. Vi hoppas på så sätt dels kunna guida läsaren i hur modellen ska användas, dels kunna upptäcka och visa på vilka eventuella brister och/eller begränsningar modellen har.

En ökad tillväxt inom tjänstesektorn och företagens strävan efter att bli mer konkurrenskraftiga har bidragit till högre användning av ett betydelsefullt verktyg i affärsvärlden: outsourcing. Outsourcing gör det möjligt för företag att köpa in tjänster som saknas internt. Genom att ingå i ett samarbete tillsammans med externa leverantörer kan företaget, genom att köpa externa aktiviteter, stärka delar av sin verksamhet som tidigare varit bristfälliga. Dagens samhälle präglas av företag som ständigt strävar efter att höja sin effektivisering och minska sina kostnader. Det har i sin tur medfört att outsourcingen fått en stor inverkan på tjänster, till exempel marknadsföring.

Den outsourcingtrend som varit gällande sedan 1990-talet tycks nu vara på väg att brytas och företag väljer i allt större utsträckning alternativ till att förlägga aktiviteter utanför den egna verksamheten. Ofta benämns insourcing som detta alternativ, men det finns en stor varians i uppfattningar av begreppets betydelse. Till skillnad från om outsourcing, som är ett väl behandlat begrepp, har insourcing ännu ej bearbetats i någon större utsträckning inom den teoretiska litteraturen och empiriska källor visar på en viss begreppsförvirring gällande användandet av termen. Syftet med denna uppsats är att presentera en definition av begreppet insourcing med utgångspunkt från Transaktionskostnadsteorin. Som hjälp används en bred bas av empiriska källor av olika slag som antingen själva definierar eller nyttjar begreppet insourcing..

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender.

Tre stora handelsblock dominerar idag den svenska dagligvaruhandeln. För många av leverantörerna står samhandeln med dessa kedjor för en stor del av omsättningen. Rådande förutsättningar framkallar en sårbarhet hos leverantörerna, eftersom de oftast är beroende av ett fåtal större kunder. Ogynnsamma marknadsförhållanden har tvingat många svenska kött- och charkföretag att upphöra eller fusionera. För handelns del skapar denna struktur begränsade valmöjligheter.

Syfte Syftet med denna uppsats är att ta fram en modell som vägleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion är att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar på de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen är en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsätt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av Transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsättet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

This essay deals with the topic options costs and whether such costs would arise for smaller companies now when they have the opportunity to choose not to have an auditor. Small companies are defined as companies that fulfill at least two of the following three criteria?s: less than 1,5 million SEK in balance sheet, less than three employees and turnover less than 3 million SEK. The decision regarding internal revision does not only affect the company itself but also other parties such as the taxation authority, banks and others that can be influenced by the decision. This essays main focus is on the influenced parties, especially the taxation authority and the banks as these have been highlighted in debates in media and because the small companies themselves may have difficulties to foresee the consequences of the new changes. The opinions from accounting companies will be considered in the essay as they can be considered as experts regarding the different aspect within this area.

Som svar på de många redovisningsskandalerna som inträffat i USA de senaste åren utformades år 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen ställer bland annat högre krav på bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillämpas dock inte bara på bolag i USA, utan även icke-amerikanska bolag som är registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestämmelser. Detta innebär att flera bolag i Sverige måste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag träder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige påverkas av Sarbanes-Oxley Act. Utifrån tre teorier; institutionell teori, agentteori och Transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s påverkan på bolagen.

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering.Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland.Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, Transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin.De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie jämföra venture-capitalmarknadens utveckling i Sverige, Storbritannien och USA. Med denna internationella jämförelse vill vi undersöka huruvida några trender kan urskiljas med avseende på investeringsbeteendet och därefter belysa bakomliggande orsaker och händelser till dessa eventuella trender. Metod: Vi har genomfört vår uppsats genom kvantitativa och kvalitativa studier i form av insamling av data och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Teorierna utgörs av en beskrivning av riskkapital i stort, Transaktionskostnadsteorin samt intressentteorin. Empiri: I vår empiri ingår dels data över investeringsbeteendet, dels beskrivning av de olika venture-capitalmarknaderna i Sverige, Storbritannien och USA.

Bakgrund: Riksbanken har haft sedelmonopol sedan 1897, vilket har inneburit att de sedan dess har haft ensamrätt att ge ut pengar. Den teknologiska utvecklingen och den ökade användningen av internet har lett till att virtuella samfund har utvecklats och i vissa fall har dessa samhällen skapat sin egen valuta. Bitcoin är världens första helt decentraliserade valuta och baserades i början av sin existens på teknisk nyfikenhet för en handfull hobbyister. Under de senaste åren har efterfrågan på bitcoins ökat vilket i sin tur har lett till att kursen stigit explosivartat.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera de transaktionskostnader som kan uppstå när Bitcoin används som betalningsmedel, samt jämföra dessa kostnader med de transaktionskostnader som är förenade med användandet av traditionella betalningsmedel.Genomförande: Studien har genomförts genom en blandning av ett kvalitativt och ett kvantitativt tillvägagångssätt samt genom en bearbetning av Transaktionskostnadsteorin inom ramen för ny institutionell teori. Empirin består av tre delar där studien inleds med en litteraturstudie för att läsaren ska få en inblick i vad Bitcoin är och hur valutan fungerar.

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. Utifrån detta argument frågade vi oss vad revision tillfredställer för behov hos intressenten eller det vill säga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jämföra nyttan med kostnaden måste nyttan preciseras med ett värde, revisionens värde. Först då man vet vilka behov som, genom revision, tillfredställs hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omständigheter som leder till att detta behov förändras. Syftet med undersökningen är att förklara revisionens värde genom att identifiera de faktorer som påverkar revisionens värde och därmed kunna granska fenomen såsom förväntningsgap och revisionsplikt.