I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige.Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling.Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort.Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare Transaktioner och en bättre överblick av verksamheten..

Ända sedan handeln med finansiella instrument utvecklades under början av 1900-talet har problematiken kring insiderhandel existerat. Denna problematik bottnar i att personer med ett informationsövertag, dvs. insiders kan enligt vissa tidigare utförda studier generera abnormala avkastningar vid exempelvis aktiehandel. Oenigheten på detta forskningsområde är relativt stort. Det skulle därför vara intressant att titta på möjligheterna till abnormal avkastning genom att replikera insiders köp- och sälj Transaktioner på den svenska aktiemarknaden.Denna studies frågeställning formuleras således; Kan utomstående investerare generera abnormal avkastning genom att replikera insiders köp- respektive sälj Transaktioner på Stockholmsbörsens Small Cap lista?För att svara på denna frågeställning genomfördes en kvantitativ studie innehållande 60 stycken bolag noterade på Stockholmsbörsens Small Cap lista.

Transfer pricing innebär i grund och botten att den vinst som företagsgrupper får ska fördelas på ett korrekt sätt mellan deländer där gruppen har aktörer.Armlängdsprincipen är den internationellt accepterade tillvägagångssättet att fastställa priser när närstående företag handlar medvarandra. Principen innebär att företagen ska handla med varandra precis som om de vore oberoende företag, påarmlängdsavstånd.Immateriella tillgångar har en rad egenskaper som gör dem speciellt svårvärderade ur armlängdsperspektiv. Marknadsvärdetbehöver inte vara samma som värdet för ägaren. I regel finns det heller inga Transaktioner som innefattar immateriella tillgångarvilket gör det svårt att få en lämplig armlängdsvärdering med hjälp av de tre traditionella metoderna.De två vinstbaserade metoderna (Profit Split Method och Transactional Net Margin Method) är de mest lämpliga för atttillgodose armlängdsprincipen. Profit Split Method:s kanske största fördel är att man för att använda metoden inte behöver hajämförbara Transaktioner till hands.

Internpriserna sätts utifrån organisatoriska mål, däribland vinstmaximerande mål, vilket innebär för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli så stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intäkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjämnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan åstadkom-mas genom prissättning på Transaktioner mellan företagen i gruppen. Vinstutjämnande syfte kan innebära att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissättning av produktTransaktioner mellan de båda. Dessutom kan det genom en högre prissättning av interna Transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster från företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med låg skattebas och på så vis undkommer en högre beskattning. Det ligger således i skattemyndigheternas intresse att interna priser är korrekta och inte manipuleras.

Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstår vid MBO-Transaktioner, dvs. företagsförvärv där företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sådan transaktion uppstår ofta en intressekonflikt mellan aktieägarna (säljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen är en syssloman (agent) i förhållande till aktieägarna (principalen). Härvid föreligger en risk för att ledningen handlar på ett opportunistiskt sätt, och använder sig av sin överlägsna kunskap om målföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primärdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.

Arbetet har gått ut på att ta fram en Androidapplikation vars funktion är att beräkna vilka Transaktioner som är nödvändiga, minimerat till antalet, för att reda ut en komplex skuldsituation inom en grupp individer. Den här typen av situationer uppstår ofta i vardagliga sammanhang, exempelvis då en grupp vänner lagar middag tillsammans och olika personer lägger ut för olika kostnader som till exempel mat och dryck. Arbetet resulterade i applikationen SplitIt, en stilren och lättanvänd applikation som uppfyller uppsatta kravspecifikationer. Osäkerhet råder dock om algoritmen som räknar ut Transaktionerna är optimerad i det avseendet att antalet Transaktioner minimeras. En del åtgärder bör vidtas innan produkten lanseras på Android Market, till exempel har framtagning av ikoner åsidosatts med avsikten att lägga ned mer tid på övriga delar i användargränssnitt och algoritmframtagning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som styr det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra M&A-Transaktioner. Metod: Studiens metod är en kvantitativ och kvalitativ beskrivande undersökning bestående av företagen IBM och AT&T. Tre kvalitativa telefonintervjuer samt en personlig intervju genomfördes med fyra investmentbankrådgivare inom M&A för att komplettera den ovan nämnda empirin. Detta för att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att genomföra M&A vid specifika tillfällen. Valet av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling ansågs relevant i förhållande till frågeställningen och syftet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som styr det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra M&A-Transaktioner. Metod: Studiens metod är en kvantitativ och kvalitativ beskrivande undersökning bestående av företagen IBM och AT&T. Tre kvalitativa telefonintervjuer samt en personlig intervju genomfördes med fyra investmentbankrådgivare inom M&A för att komplettera den ovan nämnda empirin. Detta för att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att genomföra M&A vid specifika tillfällen. Valet av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling ansågs relevant i förhållande till frågeställningen och syftet. Det empiriska materialet ställdes sedan mot uppsatsens teoretiska referensram. Slutsatser: Våra slutsatser är att det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra en M&A-transaktion påverkas av ett samspel mellan finansieringsmöjligheter, företagsvärdering och industrikonkurrens.

Skatteflykt är ett problem som har funnits och diskuterats under lång tid. Det har diskuterats hur skatteflykt kan definieras och vad som ingår i begreppet. Frågan har därmed uppkommit hur det ska bemötas och vilka motåtgärder som ska eller bör tillämpas. Av central betydelse för diskussionen är legalitetsprincipen och att skatt endast ska tas ut med stöd i lag. Att hitta en metod som både är effektiv och rättssäker har visat sig svårt och flera av motåtgärderna har mötts av kritik.

Prissättningen av de interna Transaktionerna mellan dotterbolag inom koncerner är alltid ett aktuellt ämne för interna diskussioner. Hur koncernens mätning och styrning av dotterbolagens interna Transaktioner sker, kan medföra styreffekter med utgångspunkt från valet av internprissättningsmodell. Denna undersökning har tagit utgångspunkt i att undersöka vilka styreffekter som valet av internprissättningsmodell kan medföra inom dotterbolagen, samt att undersöka vilka parametrar som kan aktualiseras för koncernen vid förändringar av prissättningen på interna Transaktioner. Syftet i undersökningen avser att visa på vilka styreffekter en implementerad interprissättningsmodell kan ge i ett dotterbolag, samt tydliggöra de parametrar som är av betydelse för en koncerns val av interprissättningsmodell. Den empiriska undersökningen skedde genom att ledande personer inom ett antal dotterbolag intervjuades där ett antal fiktiva case presenterades, som de fick ta ställning till.

Rapporten belyser arbetet med att välja ut en transaktionsstrategi för RDB2 version 0.97. Arbetet med att välja ut denna transaktionsstrategi fokuseras på de två strategierna tvåfaslåsning samt tidsstämpelalgoritm.Ett flertal varianter av dessa transaktionsstrategier har identifierats, vilka sammanbinder olika för och nackdelar hos strategierna. De egenskaper som en transaktionsstrategi bör uppfylla för att väljas är:att lösa verifierings problemen: förlorade uppdateringar, temporära uppdateringar, felaktiga summeringar samt upprepade läsoperationeratt vara fri från deadlocksatt ha en acceptabel effektivitet nivå,att möjliggöra testning av problemen ovan, dvs användar initierade Transaktioner skall vara möjligt att införa.Den strategi som valdes var en variant av tvåfaslåsning, nämligen multiversion. Denna variant löser inte problemet med förlorade uppdateringar men samtliga övriga verifieringsproblem. Varianten skulle, enligt [EN94], vara fri från deadlock, detta visades vara ett tvivelaktigt påstående.

In a database environment, when you create or alter tables you often want to have a basic interface for standard operations such as insert, delete and update. This thesis report covers an analysis of what programs there are on the market for generating such interfaces and compares them against the demands of a real company. The analysis showed that none of the programs were completely meeting the requirements and therefore an own implementation of an interface generating program was created. The result is a PL/SQL program capable of generating files, storing them in a version handling system and executing the files into the database..

Sammanfattning/abstrakt För att ett samhälle ska fungera måste människor känna tillit till de samhällssystem de ingår i. Dessa system kan utgöras av både sociala och kulturella strukturer. I takt med den tekniska utvecklingen har alltfler människor fått tillgång till internet. Detta innebär att begrepp som trovärdighet och tillit är centrala även för den digitala världen. Idag sköter dessutom en allt större del av Sveriges befolkning exempelvis hela sin ekonomi digitalt med hjälp av internetbanker.

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna Transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.

Tekniken kring mobiltelefoni är under ständig utveckling och mobiltelefonen har idag fått nya funktioner utöver dess grundfunktion röstsamtal. Efterfrågan efter nya mobila tjänster drivs hela tiden framåt då mobilen får allt större kapacitet och prestanda. Bland de tjänster som växts fram märks möjligheten att utföra monetära Transaktioner. Detta innebär helt enkelt att använda sin mobiltelefon för att betala och utföra allehanda tjänster kopplade till användarens monetära tillgångar. Överföringen av pengar kräver dock hög säkerhet.