Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Syftet med studien är att utöka förståelsen för vad som påverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser på enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap är har varierat, men de senaste åren har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. Utifrån begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den här studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef på säljavdelningen på ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrån teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer, och strävar i sin metod efter så hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap påverkas av relationer.

Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna.

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Juliusson, K. Vad är hälsofrämjande ledarskap? ? en empirisk studie om hur le-darskapet ses ur ett hälsoperspektiv. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Enheten för biomedicinsk laborato-rievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2005. Ledaren spelar en betydande roll när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lång tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nå tillväxt inom organisationer och för att få medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnå ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillväxt.Forskningsfråga: För denna uppsats lyder forskningsfrågan som följande:Hur ser ledare på ledarskapets påverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgångsfaktorer som är krävs för ett bra ledarskap. Ambitionerna är att genom empiri och intervjuer få fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgång.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård samverkar olika sorters team där sjuksköterskors ledarskap påverkas/påverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vård har ett ansvar medan sjuksköterskor på grundnivå utför ledarskapet utifrån deras vilja och förmåga. Kunskapsbrist råder vilka aspekter som påverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vård.Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt är att beskriva aspekter som påverkar sjuksköterskors ledarskap som är verksamma inom psykiatrisk vård.Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design användes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick från kvalitativa- och kvantitativa metoder.Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. Vårdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap.

Denna rapport är inriktad på ämnesområdet ledarskap, där fokus ligger på att utreda om det finns likheter och skillnader inom ledarskap hos formella ledare inom byggvarubranschen jämfört med formella ledare inom damklädersbranschen. Intresset för denna studie uppkom då vi insåg att ledarskap är ett omfattat begrepp, vilket gör att det blir svårt att konkludera vad som kännetecknar en god ledare och hur man utövar ledarskap på effektivaste sätt. Därför ville vi ta reda på vad det fanns för olika ledare och ifall man de kunde utöva samma ledarskap inom två skilt olika branscher.Rapporten är grundad av intervjusvar från tre formella ledare inom byggvarubranschen och tre formella ledare inom damklädersbranschen. Valet av branscher gjordes för att få största kontrasten och kunna göra en jämförande studie samt se ifall det fanns likheter och skillnader mellan de formella ledarna beroende på bransch. Anledningen till valet att endast intervjua formella ledare var på grund av att vi ville avgränsa oss och ha den formella ledares syn på ledarskap.Teoretiska referensramen omfattar benämningar om vad ledarskap är, följt av olika ledarskapsstilar, fyra perspektiv på ledarskap, skillnaden mellan chef och ledare samt tio vägar till ett myndigt medarbetarskap för att få en så god arbetsmiljö som möjligt.

Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.

Syftet med uppsatsen var att visa hur elever med lärstilarna visuell, auditiv, kinestetisk/taktil (VAK) beskriver ett pedagogskt ledarskap som gynnar deras lärstilar. Uppsatsen besvarar syftet genom en empirisk undersökning om ledarskap. Studien genomförs bland uppsatsförfattarens egna danselever. Resultatet visar att ett pedagogiskt ledarskap har stor betydelse för elevers lärande. Genom tydligt ledarskap och engagemang för individen kommer eleverna att lyckas.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrån ett rektor- och lärarperspektiv. Syftet med den genomförda studien är att undersöka och försöka förtydliga hur rektor själv och lärarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen på kommunala skolor. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebär formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som påverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som användes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med två rektorer och åtta lärare på två kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrån intervjuer och frågeställningar.

Att företag går över från en organisation med en chef till ett delat ledarskap med två chefer är en ny företeelse. Studier visar dock på att organisationsförändringar ofta misslyckas och att byte av ledarskap är en process som med stor sannolikhet stöter på problem. Denna studie har genom intervjuer med tre olika chefer undersökt problemställningen:Hur kan införandet av delat ledarskap se ut; vilka svårigheter kan ledarskapets chefer stöta på och vidtas det några förberedande åtgärder?Studien har genomförts med en hermeneutisk syn på kunskap och med ett deduktivt angreppssätt där det teoretiska ramverket legat till grund för empirinsamlingen från studiens respondenter.Resultatet av studien visar att det sätt som ledarskapet införs och formas på skiljer sig beroende på om cheferna själva tar initiativet till att införa ett delat ledarskap i organisationen, eller om initiativet kommer från den överordnande ledningen. De svårigheter som kan uppstå för cheferna grundar sig bland annat på den inbördes relationen, där trivseln dem emellan och tiden det tar att anpassa sig till varandras arbetssätt kan leda till svårigheter.