Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhällets informations-utveckling under 90-talet förändrade den traditionella ekonomistyrningen då intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare år. Företag kan inte längre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. Istället krävs idag att såväl organisationer, tillverkningsföretag som tjäns-teföretag både ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar på detta. Modellen har till att börja med varit tänkt och använd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bättre varför det gör det intressant att undersöka följande frågor: 1.

I dagsläget dimensioneras bullerskärmar efter varje projekt med den enda gemensamma nämnaren att de skall uppfylla utformade riktlinjer och bullerkrav. De kan skilja sig enormt vad gäller estetisk utformning och konstruktion. Denna arbetsgång är både tids - och kostnadsineffektiv med konsekvenser som följd, framförallt då externa arkitekter anställs för att sätta sin egen prägel. Uppgiften har utdelats gemensamt utav Trafikverket och Peab som ser ett behov utav standardiserade bullerskärmar. Slutsatsen har dragits utav tidigare projekt och då framförallt projekt Mälarbanan.Denna rapport syftar till att, med utgångspunkt Mälarbanan, ta fram ett förslag till ett standardiserat system som skall kunna användas runt om i Sverige.

Målet med denna uppsats är att undersöka huruvida det är möjligt eller om det är omöjligt att bygga järnvägsspårnära med tanke på de skydds- och säkerhetsavstånd som råder. Den viktigaste aktören gällande säkerhetsavstånd är Trafikverket då det är de som planerar och projekterar hela Sveriges järnvägsnät. Förutom säkerhetsavstånden kommer buller, vibrationer och elektromagnetiska fält tas upp. Vidare fortsätter uppsatsen med ett avsnitt som förklarar hur planeringsprocessen går till, vilket stärks genom två intervjuer. Detta föregås med en diskussion som bland annat avser hantera på vilket sätt det kan vara viktigt att bygga järnvägsnära samt hur trafikplanering genom tiderna har möjliggjort att bilåkandet har ökat i städer och orter.

Syfte:Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen.Frågeställningar:Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen?Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Att tåg samsas om samma järnväg är kanske ingen nyhet, men varför järnvägsföretagen måstesamarbeta dagligen, både med varandra och Trafikverket, för att få trafiken att gå ihop är det inte alla som känner till. När ett tåg är försenat får detta konsekvenser, inte bara för resenärerna ombord som kommer fram efter uttalad ankomsttid, utan även för de andra tåg som trafikerar samma sträcka. Beroende på hur många spår den aktuella sträckan har går det olika lätt för två eller flera tåg att mötas. Den stora frågan som var utgångspunkten för detta arbete var vilket av alla berörda tåg som ska få åka när. Vem bestämmer vilket tåg som får gå i bästa rusningstiden? Och vilket tåg får prioritet vid en eventuell konflikt?Oavsett om du som läser detta arbete arbetar inom järnväg, är en van resenär eller om du inte ens har åkt tåg en gång är det ovanligt att man förstår komplexiteten i järnvägstrafik.

Värdeflödesanalys är ett verktyg inom managementkonceptet lean, en verksamhetsstrategi med rötterna i det japanska företaget Toyota. En värdeflödesanalys innebär kortfattat att identifiera och visualisera aktiviter som skapar värde eller innebär slöseri inom en process. Kartläggningen används sedan som utgångspunkt för att genomföra förbättringar ur ett helhetsperspektiv. Lean har sedan mitten av 1990-talet blivit allt vanligare bland organisationer i västvärlden och utvecklingen har gått från tillämpning på verkstadsgolvet till att leda även administrativ verksamhet. Synen på arbetsuppgifter såväl som projekt i form av återkommande processer gör att lean kan tillämpas inom de flesta typer av verksamheter.

Syftet med examensarbete är att studera och ta fram dels i vilken utsträckning virtuella bygg-metoder används inom infrastrukturprojekt idag och dels en arbetsprocess för att använda byggnadsinformationsmodeller (BIM) och 4D-modellering från skisstadiet till färdiga handlingar. Arbetet med denna rapport påbörjades med en kartläggning av vilka programvaror skribenterna hade att tillgå vid sitt universitet, i detta fall Autodesk Infrastructure suite 2014. Examensarbetet är utfört genom fokusgruppintervju med personal från Trafikverket investering. Projektledare, arbetsledare och projektingenjörer valdes att intervjuas för att ta reda på hur mycket 4D, BIM och digitala 3D-projekteringsmetoder egentligen används inom Trafikverket idag. Efter intervjuerna med fokusgruppen så intervjuades ett antal experter inom virtuellt byggande.

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgången på rangerbangårdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie på ämnen rörande rangerbangårdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anläggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med två räddningstjänster genomförts för att få deras syn på brandvattenförsörjning av rangerbangårdar. I Sverige finns 13 rangerbangårdar som alla ägs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är skyldig att i skälig omfattning hålla och bekosta utrustning för släckning av brand. Konsulter har på uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser på några av de rangerbangårdar som är klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen på flera av rangerbangårdarna måste utredas vidare då de anses vara underdimensionerade och otillräckliga.

Riskhantering är ett viktigt kompetensområde, samt ett av huvudämnena vid forskning inom projektledning. Riskhanteringsprocessen består av tre principiella steg: identifiera risker och möjligheter, bedöma riskerna utifrån deras betydelse för projektet, samt att reagera och bemöta de viktigaste riskerna. Riskhantering är av extra stor vikt vid ledning av anläggningsprojekt och projekt som innefattar flera organisationer eller entreprenörer. Detta beror på att osäkerheten, exempelvis inom områden som ansvarsfördelning, kommunikation, koordination och kontroll, ökar i projekt med flera aktörer. Formaliserade riskhanteringsprocesser är ovanliga och vidare studier krävs för att utveckla Best practice inom riskhantering, samt att anpassa projektledningsmetoder efter olika projekttyper.

Problem, Lean är en arbetsmetod som blir allt vanligare inom offentliga förvaltning eftersom det förväntas effektivisera verksamheten. Ett krav som allt fler organisationer behöver ta ställning till.Inom akademiska kretsar diskuteras leans effektivitet samt vad som egentligen ingår i begreppet. Trafikverket har implementerat lean som arbetsmetod inom en specifik del av organisationen, vilken berör Trafikingenjörer från sex olika regioner. Syftet är att effektivisera fyra olika arbetsgruppers ärendehantering. En tidigare kvantitativ undersökning har visat att upplevelsen av lean och av dess implementering varierar i de olika regionerna.

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgången på rangerbangårdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie på ämnen rörande rangerbangårdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anläggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med två räddningstjänster genomförts för att få deras syn på brandvattenförsörjning av rangerbangårdar. I Sverige finns 13 rangerbangårdar som alla ägs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är skyldig att i skälig omfattning hålla och bekosta utrustning för släckning av brand. Konsulter har på uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser på några av de rangerbangårdar som är klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen på flera av rangerbangårdarna måste utredas vidare då de anses vara underdimensionerade och otillräckliga.

Syfte:Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen.Frågeställningar:Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen?Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

The purpose of this case study has been to investigate the development and implementation of metadataschemas in two swedish governmental agencies. The interest of metadata in relation to records managment has been significant lately due to the challenges posed by the digital environment. This has been manifesteted in international standards such as TS/ISO 23081 Metadata for records and the MoReq 2 metadata specification issued by the DLM-forum. The extent to which these standard has influenced practice seems less overt however which has been one main motivation for this study.   The research questions adressed are: What has been the main purposes for the development of the metadataschemas? Which standards and role-models have influenced the metadataschemas? How has the implementation of the schemas been carried out? The case study has been conducted using a qualitative research method.

Vi har utfört ett examensarbete där vi undersökt hur GNSS-tekniken fungerar vid ett vägarbete. Examensarbetet utfördes i samarbete med PICAB i Luleå. Fokus låg på hur ett antal olika faktorer påverkar noggrannheten vid höjdmätning med GNSS-utrustning. Slutsatsen är att mätning med en nyare GNSS-mottagare klarar kraven från Trafikverket på slitlager och bärlager, så länge mätningen utförs inom fyra kilometer från referensstationen. Äldre GNSS-mottagare visar sämre noggrannhet och bör inte användas vid mätning av slitlager och bärlager, däremot klarar den kraven för förstärkningslager upp till ett avstånd på fem kilometer från referensstationen.

Idag är byggbranschen i stort behov av effektivisering och förnyelsen av processer och produkter går långsamt framåt. Bristfällig kommunikation och ostrukturerad information utgör några hinder som behöver lösas för att få fart på utvecklingen. Byggnadsinformationsmodeller, BIM, diskuteras mycket och har börjat användas för att förbättra informationshanteringen mellan aktörerna i byggprojekt.I Sverige är erfarenheten av hur BIM tillämpas liten i anläggningsprojekt. Användningen av BIM är mer utbredd i husbyggnadsprojekt där undersökningar har visat på stora förbättringar effektivitetsmässigt. För anläggningsprojekt väntas liknande förbättringar kunna framträda.Detta examensarbete är utfört åt Trafikverket i Luleå och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika aktörer från beställar-, konsult- och entreprenörorganisationer i branschen.