ABSTRACTDuring the last decades, environmental impacts have increased significantly, much due to the great traffic flows within cities. Therefore, to reduce these impacts and encourage a healthy way of living, it has in recent years become vital to generate safer and more sustainable and flexible modes of transportation. In order to do so, authorities and physical planners must work together to find viable solutions to incorporate in the infrastructure and offer alternative transport modes ? such as walking, cycling and public transportation. The purpose of this thesis is to examine the development of the cycling infrastructure in the city of Västerås and whether it is possible to expand bicycle commuting alongside public transportation. The thesis consequently aims to study how different physical planners within Västerås municipality work with traffic related questions.

Att tidsperceptionen är påverkbar har tidigare påvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen påverkar fartperceptionen, med hypotesen att när interna taktgivaren går snabbare uppfattas farten som lägre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfärd. Inga signifikanta resultat påvisades ifråga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan på fartperceptionen. Däremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart åt beroende på betingelsen.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Vägtrafiken står för en allt större del av energianvändning och luftföroreningar. Att kunna beskriva de effekter på energianvändning och miljö som vägtrafiken ger upphov till blir därför allt viktigare. Modeller för simulering av personbilstrafik, energianvändning och utsläpp kommer i detta sammanhang att få en central roll.I detta examensarbete visar vi hur en modell för trafiksimulering kan användas tillsammans med en modell för beräkning av energianvändning och utsläpp vid analyser av infrastrukturförändringar i ett trafiknätverk. Vi tillämpar modellerna praktiskt på ett trafiknätverk över Norrköping och studerar vilken ytterligare information en beräkning av energiförbrukning och utsläpp kan tillföra planeringsprocessen.Den beräkningsmetodik för energiförbrukning och utsläpp som används kommer att ge oss information om bränsleförbrukning samt utsläpp av koldioxid, kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från personbilstrafik.Resultat från tillämpningen på trafiknätverket över Norrköping visar att beräkning av utsläpp, när två planeringsalternativ jämförs, tillför information som kan få betydelse i planeringsprocessen, jämfört med om endast information om förändring i trafikarbete och upplevd reskostandsförändring varit tillgänglig. Utsläpp av kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från fordon med inte fullt uppvärmd motor kommer påverka de totala utsläppen kraftigt.Att uppskatta de totala effekterna av en förändring i energiförbrukning och utsläpp av koldioxid är svårt om endast biltrafiken studeras.

Vägverket grundar sitt arbete om barns säkerhet i trafiken på en barnkonvention utarbetat av FN. I konventionen står det att barns bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som myndigheter och offentliga organisationer vidtar och som rör barn. På uppdrag av Vägverket Region Norr har vi upprättat en visualiseringsmiljö som kan användas för att analysera en befintlig eller planerad trafiklösning. Syftet med arbetet var att undersöka vad som krävs för att med hjälp av GIS-verktyg, utifrån barns synvinkel, bygga upp en 3D modell över en trafiksituation. Vi har undersökt två programvaror, ERDAS Imagine VirtualGIS och ArcView 3D Analyst, och kommit fram till att ERDAS Imagine VirtualGIS lämpar sig bäst för att bygga upp en 3D modell utifrån våra krav.

Solna kommun som ligger relativt centralt i Stockholm och med sina nästan 60000 invånare samt 65000 arbetsplatser har en stor in- och utpendling dagligen vilket innebär att Solna station är en viktig knutpunkt för många pendlare. Denna rapport tar upp Solna pendeltågsstations nuvarande lokalisering med hänsyn till olika planindikatorer samt ger förslag på var en framtida station kan placeras samt var expansion kan vara lämpliga med hänsyn till dessa indikatorer. Syftet är att tillgängligheten för de som använder stationen ska bli så bra som möjligt. Planindikatorerna som analyseras är baserade på avstånd i både tid och längd samt arbets- och befolkningsstatistik. Verktygen som används för att analysera tillgängligheten är datorbaserade och ger på så vis möjligheter till att få mer exakta värden än med det traditionella sättet att arbeta med enbart radier för att mäta tillgängligheten till olika målpunkter.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Påverkas ett bostadsområdes trafikmiljö av hur det planerats? Det är frågan som ligger till grund för detta examensarbete. Arbetet har avgränsats till att endast behandla bostadsområdets trafikmiljö utifrån trafiksäkerhet och trygghet. För att besvara syftet har fyra bostadsområden i Luleå kommun undersökts och jämförts. De fyra områdena är Gamla Notviken, Hertsö Kullar, Lerbäcken och Lulsundet.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara.