I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstå med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbättra med tiden. Med hjälp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete.Vi hade fått tydliga direktiv från Trafikverket gällande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgränsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra.Studiens syfte var att förstå varför det inte går ge ut relevant trafikinformation. I dagsläget har man tekniken för ett väl fungerande system. Ett system där man enkelt kan få realtidsinformation i samband med trafiken, vägarbeten och eventuella hinder.I rapporten har vi även sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha användning av som Trafikant.

Som Trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder.

Som Trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder. Arbetet syftar till att skapa en metod för att tydliggöra färden till trafikplatsen och vidare in mot staden och göra den till en regisserad resa genom rum.

Syftet med denna rapport är att beskriva vilka åtgärder som gjorts sedan Nollvisionen startade år 1997 och vilka bevisbara effekter de olika åtgärderna har gett under perioden 1998-2006. Rapporten bygger på information från Vägverket, NTF och VTI:s internetsidor. Jag använde mig även av böckerna ?Leder nollvisionen till det trafiksäkra samhället?? och ?NTF och Nollvisionen - en granskning av statligt finansierat frivilligt trafiksäkerhetsarbete?, som berört aktuellt ämne. Sedan Nollvisionen infördes år 1997 har det utförts 34 åtgärder för att förbättra trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för oskyddade Trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa Trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade Trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur oskyddade Trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

Att vistas på gång- och cykelbanor kan vara en situation som upplevs som otrygg av de oskyddade Trafikanterna som delar på detta utrymme. Samexistens och hänsyn till medTrafikanter är av vikt för att minska konflikter och skador som uppstår i denna miljö.En anledning till konflikter mellan fotgängare och cyklister är den höga hastigheten som cyklister kan färdas i. Denna hastighet skapar otrygghet bland fotgängare samt hos de cyklister som färdas i ett långsammare tempo. Otryggheten, beteende hos de båda Trafikantgrupperna samt hastigheten leder i vissa fall till konflikter med kollisioner och personskador som följd. Att separera gång- och cykeltrafiken minskar till viss del konflikterna mellan dessa två grupper, men konflikten mellan cyklister som färdas fort och de cyklister som färdas långsamt kvarstår samt att otryggheten till viss del kvarstår hos fotgängarna, speciellt i de fall separeringen enbart skett med färgmarkering.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Scania CV AB och syftat till att utveckla varningsmetoder och användargränssnitt för ett tekniskt system avsett att reducera antalet allvarliga olyckor mellan oskyddade Trafikanter och Scanias stadsbussar i urbana trafikmiljöer. Fokus har i första hand legat på att utveckla förarvarningsmetoder. Under arbetets gång har dock ett behov identifierats av att utvidga systemet till att även inkludera varningar riktade mot Trafikanter i fordonets näromgivning samt passagerare ombord. Det som ingår i föreslaget slutkoncept är en varningsstrategi, definierade risknivåer, riskområden kring fordon och detekterade objekt samt utformning av varningssignaler riktade mot förare, Trafikanter i fordonets näromgivning samt busspassagerare. Samtliga varningssignaler är kopplade till en gemensam varningsstrategi indelad i 4 risknivåer.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling. Det är också viktigt att ej ha en övertro på det arbete som planerare kan åstadkomma då samhället i övrigt har gott om aktörer som vill påverka den fysiska strukturen.

Runt om i Stockholms län finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för många av dem är dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag håller en hastighet som i många fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade Trafikanter som i varierande grad har ett visst anspråk på att vistas bland fordonstrafiken, måste hastighetsdämpande åtgärder anläggas längs genomfarterna. Hastigheten i trafiken måste sänkas för att minimera krockvåldet som uppstår vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdämpare är vägguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försämras.

Runt om i Stockholms län finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för många av dem är dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag håller en hastighet som i många fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade Trafikanter som i varierande grad har ett visst anspråk på att vistas bland fordonstrafiken, måste hastighetsdämpande åtgärder anläggas längs genomfarterna. Hastigheten i trafiken måste sänkas för att minimera krockvåldet som uppstår vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdämpare är vägguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försämras.

Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vårterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda på hur praktiker går till väga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vägprojekt. Jag har under arbetets gång förstått att landskapsanalys i vägprojekt är ett större och mer omdiskuterat ämne än vad jag först anade när jag intresserade mig för ämnet. Därför har arbetets omfattning ökat under våren, och jag har kommit att behandla fler ämnesområden än mina två ursprungliga syften. Slutsatsen vad gäller mina syften är kortfattat att alla projekt är unika, varför det inte finns någon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vägprojekt beror bland annat till stor del på projektledaren. Arbetet består av tre delar, vilka sammanfattas nedan.