SammanfattningDenna studie undersöker möjligheter till tillgänglighetsanpassning av hälsingegårdar. Problematiken ligger i att hälsingegårdarna är kulturhistoriskt värdefulla och därför har strikta bevarandekrav.En hälsingegård är egentligen ett samlingsnamn för en stor mängd byggnader. De är gårdar som Hälsinglands bönder byggde på ett för trakten traditionellt vis som skiljer sig från övriga historiska bostäder för bönder i Sverige. Detta på grund av att de är mer påkostade både med dekorationer och till storlek. Bönderna i Hälsingland hade möjlighet att bygga på det viset eftersom de ofta var mer välställda än andra bönder i landet.

I dagens konkurrens mellan företag och individer är det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rätt person på rätt plats samt att ta tillvara på de talanger som en organisation har att arbeta med. ?Utan människorna fungerar ingenting, men med rätt personer för uppgiften finns ändlöst med möjligheter att förverkliga den.? (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen på ett företag bör sträva efter organisationens strategi i syfte att uppnå högre effektivitet och framtida mål (Boglind, Hällstén och Thilander, 2013).

Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusområden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att få reda på hur planeringen bedrivs gjordes två studier av hur 24 ostkustkommuner ställer sig till och arbetar med dessa förändringsområden samt vilka problem de uppmärksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusområden är ett aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ändå är positivt inställda till permanentning. Kommunerna är dock positivt inställda till permanentningen av olika anledningar. Studierna har visat en tydlig skillnad mellan kommuner med positiv befolkningsutveckling och kommuner med negativ befolkningsutveckling. De kommuner med en ökande befolkning ser permanentningen som bra sätt för att lösa den bostadsbrist som ?nns.

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.

Byggbranschen innehar en relativ omodern syn på kvalitet, menandes ett reaktivt förhållningssätt till kvalitetsarbete, trots krav på kvalitetssäkring. Detta yttrar sig bland annat i att felaktigheter identifieras och löses i ett sent skede av byggprocessen, ofta vid byggnationen, på grund av bristfälliga projekteringshandlingar. Således inges slöseri av resurser och höga kostnader i byggprocessen. Bevisligen åtgår färre resurser och lägre kostnader vid identifiering och avhjälpning av fel under utformningen av den föreslagna lösningen, det vill säga projekteringen, än under uppförandet av byggnaden. Det torde således vara mer fördelaktigt att avhjälpa samtliga fel under projekteringen.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro.

Syftet med denna studie är att titta på det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, både generellt och med ett veterinärmedicinskt intresse specifikt på hund. Dopamin är transmittorsubstans i flera nervbanor i hjärnan och dess frisättning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstärka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock på senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse än att enbart förstärka själva födointaget. I litteraturen syns därför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hänsyn till dopamins alla, nu kända roller ? något som väckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frågan om det ens är möjligt att få en helhetsbild över alla dess funktioner. Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning är dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande råda ovisshet och oenigheter.

Genom kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Rennäringslagen (RNL) är den lagstiftning som närmast reglerar och anger förutsättningarna för den interna organiseringen inom dagens renskötsel i Sverige. Den renskötselinterna organiseringen kan vidare sägas direkt påverka bl.a. enskilda renskötares bärkraft samt renskötseln förutsättningar att bevaras och utvecklas på ett bärkraftigt sätt. Det finns inte i Sverige mycket skrivet om frågorna jag behandlar i detta arbete, speciellt inte om vilka samebyinterna situationer RNL:s bestämmelser kan ge upphov till och vilka konsekvenser bestämmelserna kan ha på renskötselns bärkraft. Jag har inte kommit fram till vad det beror på, men kanske kan orsaker till detta vara att kunskapen om samebyinterna angelägenheter är minimal, som i sig nog beror på att insynen är begränsad och att renskötare som utgör en minoritet inom en minoritet, har svårt att göra sina röster hörda.

Genom kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt eget kapital, öppet medlemskap och demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar. Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det.

Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen.

Svensk jämställdhetspolitik är traditionellt sett utformad i könsneutrala termer. Detta innebär att målet med politiken är att arbeta för lika rättigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrån egna förutsättningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala utgångspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen är norm i samhället, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna menar också att det finns en konfliktaspekt när det gäller frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. I jämställdhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har frågan om könskvotering diskuterats både i media och i riksdagen.

Denna uppsats handlar om Generation X och upplevelsen av att handla mat. Generation X innefattar individer som är födda mellan åren 1961 och 1981. Uppsatsen fokuserar på den yngre halvan av generationen, det vill säga personer födda mellan 1971 och 1981. Generation X framställs som individualister, något som även uttrycker sig konsumtionsmässigt. De väljer att lägga sina pengar där de har sina intresseområden istället för att köpa det som alla andra har.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga är politiskt?, satte konstnären Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För många kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bästa för att, via konsten, frigöra sig från sociala roller och nedärvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvåning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes råmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rädslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade väg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar på vattnet efter att Post-Partum Document premiärvisades i London år 1976.