Sökresultat:
1464 Uppsatser om Traditionellt lärande - Sida 55 av 98
?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete
I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden.
Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.
En ja?mfo?rande studie av sa?ljklimatet inom fo?retagsha?lsova?rdsmarknaden i Sverige
Denna studie Àmnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försÀljningsstrategi som lÀmpar sig bÀst inom företagshÀlsovÄrdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivÄ dÀr syftet Àr att identifiera företags försÀljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjÀnst Àr ett av de första företagen pÄ den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hÀlsoprofiler, som ett komplement till företagshÀlsovÄrdens tjÀnster. Den empiriska studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och vÀlutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i nÄgon form ansvarade för företagets företagshÀlsovÄrd och inköp av företagshÀlsovÄrdstjÀnster.
Mönsterbrytarna : En socialpsykologisk studie om mÀns upplevelser av ett annorlunda yrkesval
MÀn och kvinnor söker sig i dag till utbildningar och yrkesroller som traditionellt det motsatta könet brukar göra. Yrken med kvinnliga traditioner har dÀrmed öppnats för mÀnnen och tvÀrtom. Med utgÄngspunkt frÄn symboliskt interaktionistisk teori som betraktar genus som en process, har jag försökt visa pÄ och ge en djupare förstÄelse av hur sociala konstruktioner i form av normer, förvÀntningar, beteendemönster, vÀrderingar och sanktioner bidrar till att pÄverkar upplevelsen av identitet och upplevelsen av sin studiesituation hos mÀn som har gjort ett yrkesval som inte Àr helt könstypiskt. Ansatsen Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som metod. Av de nio mÀn jag har intervjuat har sex av dem valt att lÀsa till sjuksköterska och tre till blivande lÀrare för barn i yngre Äldrar.
Creating a win-win-win-win situation : En fallstudie av den sociala entreprenörens motivation
Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.
Att vÄrdas pÄ sjukhus : Patienters upplevelser av vÄrdmiljön pÄ sjukhus
Bakgrund: VÄrdmiljön pÄ sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus pÄ patienten har skiftat frÄn subjekt till objekt, för att Äter gÄ mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vÄrdmiljön har de senaste Ären ökat. Problem: Patienterna inneliggande pÄ sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor pÄ sjukhus har lite kunskap om hur vÄrdmiljön pÄverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv.
Jag tvÀttar bordet!
I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.
Mysigt men marigt : om det sociala livet i ekobyar
Kvinnor börjar i allt större grad slÄ sig in pÄ den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för mÀn i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats pÄ den internationella politiska arenan har ocksÄ pÄverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag pÄ dagspressens utrikessidor Àn vad det gjordes för 20 Är sedan. Men hur framstÀlls de kvinnliga politikerna i medierna nÀr de framtrÀder pÄ en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur tvÄ EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framstÀlldes i textform under tre mÄnader pÄ Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret pÄ den frÄgan.Med en kvantitativ innehÄllsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrÄn ett genusperspektiv.
Att utbilda i entreprenörskap : En studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap
TitelAtt utbilda i entreprenörskap? en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskapFrÄgestÀllningHur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?SyfteSyftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstÄ ett antal gymnasieskolors arbetssÀtt kring entreprenörskap.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillÀmpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgÄr frÄn ett samhÀllsperspektiv dÀr vi försöker tillÀgna oss förstÄelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssÀtt dÀr vi utgÄr frÄn befintliga teorier för att försöka nÀrma oss verkligheten.TeoriVi har i vÄr studie framförallt anvÀnt oss av vÀlkÀnda teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och SÞrheim samt Heinonen & Poikkijoki.
Den diskursiva konstruktionen av hackern
Slutsats: Hackern blev i tidningarnas diskurs inte bara en sÀkerhetsrisk utan Àven en samhÀllsfara. Hackern var en brottsling och det var endast i fÄ artiklar som hackern framstÀlldes pÄ ett balanserat sÀtt. Det fanns dessutom flera sensationsartade artiklar dÀr hackerns farlighet understryks. Hackern blev genom sin pÄstÄdda brottslighet och genom andra tecken stÀlld utanför nodalpunkten samhÀlle och genom sitt hot mot sÀkerheten blev han samhÀllets fiende. Tidningarna som skrev om amatörradiorörelsen förde istÀllet fram en mer nyanserad bild: att det finns brÄkstakar bland dem men att de flesta var redliga mÀnniskor.
Barns upplevelser av postoperativ sm?rta ? en systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.
StötfÄngare optimerad för det nya IIHS/Thatcham-provet
Gestamp R&D i LuleÄ utvecklar stötfÄngare, sidokrockskydd och andra krocksÀkerhetskomponenter Ät bilindustrin. Dessa delar har till uppgift att vid krockar deformeras och absorbera den tillförda energin. Kring krockskyddens utformning finns ett antal lagar och regler. Alla dessa mÄste tas i beaktade nÀr ett ny produkt utvecklas. PÄ Gestamp R&D anvÀnds CAD- programmet I-DEAS för att ta fram lÀmpliga geometrier till ovan nÀmnda produkter.
Lean i administrativa processer
Lean Àr ett arbetssÀtt som bygger pÄ att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar vÀrde för kunden. Traditionellt har Lean anvÀnts i produktionsprocesser, men har pÄ senare tid Àven spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats sÄ mycket om Àr administrativa processer. Administrativa processer bestÄr huvudsakligen av informationsflöden och Àr svÄrare att mÀta Àn material i produktionsprocesser.Denna studies syfte Àr att undersöka möjligheterna med att anvÀnda Lean i administrativa processer genom att utgÄ frÄn olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har anvÀnt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. AnstÀllda pÄ fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angÄende deras administrativa processer.
Jean Daniel, Europa och vi sjÀlva : För en offentlig europeisk arena i Sverige
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Fritidspedagogens uppfattning om hÀlsa
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket Àr en term som anvÀnds i lÀroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har ocksÄ undersökt om elever pÄ högstadiet hÄller pÄ med nÄgot eget skapande pÄ fritiden och om de tycker att det finns tillrÀckligt med tid för eget skapande pÄ bilden i skolan.Studien bestÄr dels av en enkÀtundersökning dÀr 84 elever pÄ högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som Àr eget skapande. En stor del av eleverna har anvÀnt sig av ordet ?sjÀlv? i sina definitioner, antingen i bemÀrkelsen att man arbetar sjÀlv under bildskapandet eller i den mening att man sjÀlv kommer pÄ vad som ska skapas.
Internetmobbning - en del av ungdomars vardag
SAMMANFATTNINGTitel:Â Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution:Â Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs:Â Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare:Â Brovall, MariaExaminator:Â Hammarlund, KinaSidor:Â 21Nyckelord:Â internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.