Sök:

Sökresultat:

987 Uppsatser om Traditionellt arbetssätt - Sida 31 av 66

Åkersvy, Ett nyttjande av jordbruksmark för planering, NödĂ„tgĂ€rd eller nödvĂ€ndighet?

Uppsatsen Ă€r uppdelad i fyra avsnitt innehĂ„llande bakgrund, planförutsĂ€ttningar, analys och planförslag. MĂ„let Ă€r att planera för en utbyggnation av Åkarp genom ett traditionellt mönster av befintliga byggnader och vĂ€gar samt att utnyttja den kommunala marken i Åkarp för att bygga ett bostadsomrĂ„de. Planförslaget har kallats Åkersvy för att det byggs pĂ„ en Ă„ker samt att omgivningen har en vacker vy Ă„t det skĂ„nska landskapet. Åkersvy kommer att byggas ut som en naturlig fortsĂ€ttning av Åkarp. I planförslaget anvĂ€nds Åkarps traditionella vĂ€g- och byggnadsmönster sedan trettio Ă„r som en utgĂ„ngspunkt. Förslaget kommer att baseras pĂ„ en genomgĂ„ende huvudgata med matargator pĂ„ bĂ„da sidor dĂ€r trafikförsörjning sker till de olika omrĂ„dena.

Dopet : redogörelser och skillnader i dopteologi och doppraxis inom Svenska Kyrkan, Jehovas Vittnen och Livets Ord

Detta Àr en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mÄl att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns nÄgon, samt Àven skillnader och likheter mellan samfunden nÀr det gÀller det praktiska tillvÀgagÄngssÀttet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrÄn den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en föresprÄkare för en av organisationerna försökt mig pÄ en nÄgorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.DÄ jag anvÀnt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt nÄgon tyngdpunkt pÄ intervjuer. Dock har jag pÄ grund av praktiska omstÀndigheter valt att intervjua en föresprÄkare för Livets ord, dÄ jag har haft svÄrt att fÄ tag i material frÄn denna organisation.MÄlet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i Àmnet eftersom jag inte har hittat nÄgon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt dÄ alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi.

Legitimitet genom CSR? : - En studie av SEB:s hÄllbarhetsstrategier

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Kommunikation och krav-utvinning vid spelutveckling - En studie av systemvetares roll vid utvecklingen av pedagogiska och underhÄllande spel

Rollen som systemvetare Àr traditionellt förknippad med utvecklandet av nyttoapplikatio-ner som Àr till för att stödja processer inom olika organisationer. Den hÀr studien vill un-dersöka om och i sÄ fall hur systemvetare kan bidra i skapandet av ett pedagogiskt och underhÄllande spel, ett sÄ kallat ?playful learning?-spel, samt hur systemvetaren kan bidra som en medlare under denna process som onekligen innefattar flertalet olika kom-petenser, vilket i sin tur innebÀr flera olika sÀtt att kommunicera pÄ. Det finns mycket forskning som beskriver hur krav kan utvinnas och förmedlas i systemvetarens traditio-nella roll men mycket lite om hur systemvetaren bör agera vid utveckling av datorspel. Genom en analys av olika kravspecifikationer och en transkriberingsanalys kan vi redo-göra för en metod som var oss behjÀlplig i ett specifikt projekt kallat CoDAC.

Effektivisering av portföljer med volatilitetslÀnkade derivatsinstrument

Traditionellt sett har finansiella kriser och krascher pÄ aktiemarknaden sammanfallit med volatilitetschocker med extrema volatilitetsnivÄer pÄ aktiemarknader. Volatilitet har inte bara i samband med kriser utan Àven generellt sett visat sig vara negativt korrelerat med aktieavkastningar. DÄ de flesta tillgÄngsklasser Àr positivt korrelerade med varandra uppkommer naturligt dÄ frÄgan om huruvida man kan utnyttja denna negativa korrelation för att diversifiera en redan diversifierad portfölj. I denna rapport studeras hur man genom att i en institutionell investerares diversifierade portfölj kan förbÀttra avkastningen och risken genom att introducera dels variansswapar men Àven sÀljoptioner i portföljen. Slutsatserna frÄn studien visar att sÀljoptioner och variansswapar i mindre proportioner kan anvÀndas för att minska risken i den diversifierade portföljen.

Modiga kvinnor och mesiga mÀn? : Fyra studier om yrkesidentitet och genus

Sammanfattning: Hur identifierar en individ sig utifrÄn sitt arbete? Vilken betydelse har kön för yrkesidentiteten? Syftet med denna antologi Àr att belysa relationen mellan yrkesidentitet och genus utifrÄn vÄra informanters uppfattningar om deras yrkestillhörigheter och vad de har för betydelse i deras liv. Teorier om genus, arbete och identitet samt vÄra etiska reflektioner kring vÄra respektive fÀlt kommer att beröras. Den analysmetod, Grounded Theory som vi arbetat med för att bearbeta vÄrt material Àr ocksÄ presenterad.Jenny Nilsson ger en inblick i vÀrnpliktigas uppfattningar av försvarsmaktens villkor och dess inflytande pÄ individernas identitetsskapande. Strukturen inom militÀren Àr traditionellt mansdominerad, vilken betydelse kan detta ha?Emilie Larsson behandlar yrket förskolelÀrare, med fokus pÄ minoriteten mÀn.

SpÄrbarhet och FIFO i logistiska flödet

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i militÀrteknikens grund, hur tekniken inverkar pÄ militÀr verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) pÄverkar den militÀra kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som Àr van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle pÄverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnÀra ontologier. Organisationen i frÄgan Àr Försvarets Materielverk (FMV) som har en lÀngre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthÄlla informationsöverföringsgrÀnsytor baserade pÄ dedikerade format och protokoll.

Hur mÄnga gÄnger skall man uppfinna hjulet? : LÀrande mellan projekt

Bakgrund: Traditionellt sett har man i projektlitteraturen betraktat projektet som fenomen som en unik engÄngsföreteelse som aldrig kommer att upprepas. Enligt ett sÄdant resonemang skulle möjligheterna till lÀrande mellan projekt vara kraftigt begrÀnsade, om ens existerande. Denna syn pÄ projekt har dock kommit att förÀndras, varvid ett lÀrande mellan projekt inte bara skulle vara möjligt utan Àven kunna ses som en förutsÀttning för överlevnad pÄ en alltmer konkurrensutsatt marknad eftersom projekten bland annat lÀgger grund för konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att beskriva vad man kan lÀra sig mellan projekt, samt att komma med förslag pÄ hur man kan arbeta för att frÀmja lÀrande mellan dem. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer pÄ lika mÄnga företag som arbetar med utvecklingsprojekt inom elektronik- och telekombranschen.

Omfamning : en lekvÀnlig utemiljö för Byle GÄrds hospice

Syfte med detta examensarbete Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön pÄ Byle GÄrds hospice. MÄlsÀttningen Àr att ge besökande barn en lekvÀnlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna pÄ tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla Äldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, dÀr anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vÄrd. Jag har Àven vid flera tillfÀllen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren pÄ Byle GÄrds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrÄn litteraturen jag lÀst Àr att barn inte har sÄ stort behov av traditionellt utformade lekplatser dÄ de mest Àr utformade utifrÄn vuxnas syn pÄ lek.

Att fÄ arbete och privatliv att gÄ ihop : Hur kvinnliga mellanchefer upplever balans mellan arbete och privatliv

Möjligheten till att uppnÄ balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare frÄga och i allt högre grad pÄverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har mÀrkt av en svÄrighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och dÀrför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnÄ balans. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och till grund för studien lÄg Ätta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett Àven antas utföra det mesta av hushÄllsarbetet.

Surdegsbröd och jÀstbröd : skillnad i smak och GI-vÀrde

Inledning: Surdeg Àr idag en trend som fÄngats av mÄnga och de flesta bagerier ochdagligvarubutiker sÀljer bröd som kallas för surdegsbröd. Ett traditionellt surdegsbröd Àr ettbröd dÀr surdegen anvÀnds som enda hÀvningsmedel i brödet.Syfte: Syftet var att undersöka skillnader i sensoriska egenskaper, utifrÄn ettkonsumentperspektiv, samt GI-vÀrde mellan surdegsbröd, jÀstbröd och bröd bakat pÄ bÄdesurdeg och jÀst.Material och metod: Metoderna som anvÀndes var tvÄ olika konsumenttester för att bestÀmmaskillnader mellan de tre bröden, och en in vitro-metod för att bestÀmma GI-vÀrde.Resultat: Resultatet visade att konsumenter kÀnner skillnad mellan surdegsbröd och jÀstbrödoch mellan surdegsbröd och bröd bakat pÄ bÄde surdeg och jÀst men dÀremot inte mellanjÀstbröd och bröd bakat pÄ bÄde surdeg och jÀst. Den syrliga smaken i surdegsbröd minskar ombrödet bakas pÄ bÄde surdeg och jÀst. GI-mÀtningen genom in vitro-metoden visade att brödetbakat pÄ bÄde surdeg och jÀst hade lÀgst GI medan surdegsbrödet hade högst.Slutsats: Ett bröd bakat pÄ bÄde surdeg och jÀst Àr mer likt ett jÀstbröd Àn ett surdegsbröd. In vitro-metoden Àr inte den mest tillförlitliga för att undersöka skillnader i GI för justsurdegsbröd samtidigt som surdegsbrödets pH-vÀrde kan ha varit för högt för att kunna sÀnkabrödets GI-vÀrde.

Ledarskap och Kommunikation - Strategiskt och kommunikativt ledarskap i en organisationskultur med unga medarbetare : En fallstudie pÄ en telemarketingavdelning

En ny modernistisk syn pÄ ledarskap började utvecklas i början pÄ 1980 talet, dÀr nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet pÄ en telemarketingavdelning med mÄnga unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu anvÀnder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger pÄ kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod anvÀndes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ÀndamÄlsenligt.

Betydelsen av den fysiska miljön i klassrummet för elever och lÀrare

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar elevers motivation att lÀra och lÀrarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt lÀroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. UtgÄngspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, Àmnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgÄng till grupprum och teknisk utrustning pÄverkar elever och lÀrare. Resultatanalysen bygger pÄ intervjuer med lÀrare, elever och rektorer pÄ tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten Àr inte att jÀmföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att fÄ en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar bÄde lÀrare och elever.

Multimodal interaktion ? som stöd för rehabilitering av Parkinsonpatienter

Det finns ett behov inom vÄrdsektorn att pÄ ett mera effektivt sÀtt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rÀtt medicinering. Behovet ligger i att se om det Àr möjligt att med hjÀlp av ett IT-system kunna göra bedömningen pÄ distans och pÄ sÄ sÀtt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet Àr inte traditionella lösningar med styrenheter sÄsom mus och tangentbord lÀmpliga. IstÀllet har ett anvÀndargrÀnssnitt baserat pÄ multimodal interaktion utformats, dÀr anvÀndaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkÀnning.Detta har gjorts med hjÀlp av Microsofts Kinect kamera, som Àr ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan mÀnniska och dator. Design av grÀnssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper dÀr anvÀndbarhet har legat i fokus.

Mönsterbrytarna : En socialpsykologisk studie om mÀns upplevelser av ett annorlunda yrkesval

MÀn och kvinnor söker sig i dag till utbildningar och yrkesroller som traditionellt det motsatta könet brukar göra. Yrken med kvinnliga traditioner har dÀrmed öppnats för mÀnnen och tvÀrtom. Med utgÄngspunkt frÄn symboliskt interaktionistisk teori som betraktar genus som en process, har jag försökt visa pÄ och ge en djupare förstÄelse av hur sociala konstruktioner i form av normer, förvÀntningar, beteendemönster, vÀrderingar och sanktioner bidrar till att pÄverkar upplevelsen av identitet och upplevelsen av sin studiesituation hos mÀn som har gjort ett yrkesval som inte Àr helt könstypiskt. Ansatsen Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som metod. Av de nio mÀn jag har intervjuat har sex av dem valt att lÀsa till sjuksköterska och tre till blivande lÀrare för barn i yngre Äldrar.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->