Syftet med vĂ„r magisteruppsats Ă€r att undersöka kunders förvĂ€ntningar pĂ„ butiksutbudet i förhĂ„llande till en plats som frĂ„n början inte varit Ă€mnad för handel av varor och tjĂ€nster men som nu Ă€r under förĂ€ndring.Vi har anvĂ€nt oss av en kombinerad strategi. Detta innebĂ€r att vi kombinerat en kvantitativ enkĂ€tundersökning som genomfördes under tre dagar pĂ„ en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vĂ„rt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas frĂ€mst pĂ„ teorier om förvĂ€ntningar och förestĂ€llningar som pĂ„verkar dessa, samt platser. Vi anvĂ€nder oss av begrepp som förvĂ€ntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad pĂ„ dessa teorier.Vi har kunnat visa att flygplatsen som plats starkt pĂ„verkar flygresenĂ€rernas förvĂ€ntningar.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

In Sweden the breeding organization for the Swedish Warmblood horse uses a traditional scoring system when evaluating horses. The horse is scored subjectively in relation to how good each trait is in relation to the breeding objective. Other countries, for example the Netherlands, instead use a linear scoring system. The linear scoring system evaluates the horse on a scale between two, for the breed, biological extremes which makes the evaluation more objective since the judges personal values does not influence as much. The breeding organization for the Swedish Warmblood is today planning a change towards a linear scoring system.

Systemutveckling Àr en komplicerad process som krÀver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att anvÀndare till systemet skall kunna anvÀnda systemet pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs det att systemet uppfyller anvÀndarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt fÄ tillfÀlle till att pÄverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och pÄ vilka sÀtt som anvÀndare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer frÄn sex IT-företag utförts för att faststÀlla vilka uppfattningar och syner företagen har pÄ dessa tvÄ systemutvecklingsansatser.

Denna undersökning fokuserar pÄ huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lÀrare disciplinerar elever i grundskolans senare Är. Den teoretiska utgÄngspunkten visar att pojkar i större grad Àn flickor dominerar i klassrummet. Detta visas bland annat i talutrymmet, lÀrarinteraktionen samt i disciplineringssituationerna. Studier visar att flickor och pojkar har olika sÀtt att interagera i skolan, bÄde med lÀraren och med andra elever. LÀroplanen (Lpo 94) sÀger att lÀrare ska motverka de traditionella könsmönstren.

I detta examensarbete tittas det nÀrmare pÄ taktiska beslut för större grupper av autonoma agenter. Arbetet ska försöka besvara följande frÄgestÀllning: Hur effektivt kan svÀrm-AI anvÀndas för att utföra taktiska beslut nÀr det appliceras till ett spel med grupper av fiender? För att kunna besvara frÄgestÀllningen skapades en applikation dÀr fyra kombinationer av styrbeteenden och berÀkningsmodeller inom tekniken ?boids? anvÀndes. Inom tvÄ av kombinationerna anvÀndes traditionella styrbeteenden inom boids, och inom de andra introducerades ett styrbeteende för att flankera spelaren för att ge bÀttre resultat. Resultatet av arbetet visar att kombinationerna med de taktiska besluten fick överlÀgset bÀttre resultat och gav dÀrmed goda förhoppningar för att besvara frÄgestÀllningen, men för att kunna ge ett definitivt svar pÄ hur effektivt det Àr visade det sig att en större bredd av experiment hade behövts anvÀndas.

Den hÀr uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, frÄn 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhÄller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa pÄ hur kritikernas förhÄllningsÀtt till kvinnliga författare har förÀndrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som pÄvisar att författarna har blivit recenserade med utgÄngspunkt i traditionella könsmönster. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr genus och uppsatsens metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans stÀllning i samhÀllet prÀglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förÀndring som har skett under hundra Är avspeglas Àven i mottagandet av romanerna. Summeringen Àr kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus pÄ författarens kön och en förmyndarartad hÄllning.

I dagslÀget baseras vÀrdering av svenska företag oftast pÄ siffror och traditionella nyckeltal, trots att dessa till största delen baseras pÄ historiska fakta. De flesta företagsledare hÀvdar dock att personalen Àr deras viktigaste och Àven den mest betydelsefulla tillgÄng för att stÀrka konkurrenskraften pÄ nÄgra Ärs sikt. Det blir allt mer en naturlig övergÄng frÄn att tidigare fokusera enbart pÄ de finansiella nyckeltalen till att inrikta sig mot företagens mjuka tillgÄngar, de icke-finansiella. Syftet med vÄran uppsats Àr att undersöka om och hur Balanserade Styrkort kan anvÀndas som ett verktyg för att presentera icke-finansiell information i Ärsredovisningen. Framtiden Àr osÀker och att det pÄgÄr en stÀndig och snabb utveckling i samhÀllet som ingen kan förutse.

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

I dagens informationssamhÀlle Àr Internet och anvÀndande av hemsidor för att sprida information vanligt förekommande. Den senaste tiden har politikens fokus riktats mot en mer deliberativ instÀllning, detta pÄ bekostnad av den traditionella konkurrensdemokratin. Detta Àr en komparativ analys med syfte att kartlÀgga svenska och amerikanska partiers hemsidor utifrÄn demokratiteoriaspekten. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ innehÄllsanalys, dÀr författarna utgÄr frÄn tvÄ konstruerade idealtyper, baserade pÄ deliberativ- och elitdemokratiteori. Partierna vars hemsidor analyseras Àr Demokraterna, Republikanerna, Moderaterna och Socialdemokraterna.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur arbetet för ett jĂ€mstĂ€lld idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger pĂ„ staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och VĂ€xjö. Resultatet av uppsatsens undersökning Ă€r att killarna fĂ„r större del nĂ€r det gĂ€ller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmĂ„len för idrottspolitiken belyser kvinnor och mĂ€ns lika vĂ€rde satsas det mest pĂ„ de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt pĂ„ bland annat de kommunalĂ€gda idrottsanlĂ€ggningarna samt pĂ„ det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande Ă€n mĂ€n. JĂ€mstĂ€lldhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. BĂ€st arbetar VĂ€xjö och dĂ€refter kommer Karlskrona.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka vÀrdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumÀrket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumÀrkesomrÄdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumÀrkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumÀrket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utstrÀckning har omprövats. DÄ varumÀrket utvecklas i takt med att samhÀllet i stort utvecklas blir det naturligt att de vÀrdeskapande faktorer som krÀvs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumÀrkesstrategier inkluderar bland annat förmÄgan att kunna blicka framÄt, att kunna berÀtta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal vÀrdeskapande faktorer som tycks vara bestÄende och oberoende av samhÀllsförÀndringar.

I dagens byggnader stÀlls allt högre krav pÄ stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrÄgan pÄ ökad spÀnnvidd hos bjÀlklagen. Detta Àr svÄrt att klara av med traditionella trÀbjÀlklag. För att ÀndÄ fÄ ett lÀtt bjÀlklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjÀlklagets belastning i tvÄ riktningar. BjÀlklaget ska alltsÄ vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som gÄr ut pÄ ett samverkansbjÀlklag mellan trÀ och plÄt.

Sammanfattning Byggbranschen som sÄdan har över lÄng tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att vÀljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare Är har dock ett stigande energipris samt den globala uppvÀrmningen drivit utvecklingen i en riktning dÀr energieffektiva byggnader efterfrÄgas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrÄgan för nya material och byggnadssÀtt som kan ersÀtta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhÄllandevis nytt byggnadssÀtt Àr att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa Àr konstruktionselement som anvÀnds för bÄde vÀggar och tak.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har mer och mer av företagens vÀrde börjat bestÄ av immateriella tillgÄngar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgÄngar syns inte i den traditionella redovisningen och dÀrför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med att allt fler tillÀmpar denna typ av redovisning sÄ har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det Àr dock inte sÀkert att detta ger positiva effekter för alla företag.