För att tränga igenom dagens enorma brus i media krävs ständigt nya metoder att kommunicera med sin målgrupp. Detta yttrar sig inte minst inom en av de mest klassiska kanaler för marknadsföring, annonsering. En annons definieras som ett betalt meddelande med en identifierad säljare som söker att sprida ett budskap till en särskild målgrupp. Gerillamarknadsföring kan definieras som användande av okonventionella metoder för att nå marknadsföringsmål, och fenomenet blir ett allt mer frekvent inslag i marknadsföring idag. Gerillamarknadsföring tillämpat i annonsering kallas ?guerrilla advertising?, eller gerillaannonsering på svenska.

SammanfattningTitel: Budgetlös styrning ? en studie om en styrelses arbete och ansvar i en organisation medbudgetlös styrning. Författare: Katarina Permgård och Åsa NordquistHandledare: Britt AronssonInstitution: Institutionen för industriell ekonomi Blekinge Tekniska HögskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomiSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bolagsstyrningens struktur och den budgetlösa styrningen är utformad på ett SME för att öka förståelsen för vilka faktorer som har inflytande på styrelsens roll och funktion för att skapa värde för företaget.Metod: Uppsatsen metod är fallstudie. Fallstudien har genomförts på ett ägarlett SME som arbetar med budgetlös styrning. Insamling av primärdata har genomförts med kvalitativa intervjuer.

Med utgångspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lärare på grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna är att polariseringen inte är särskilt påfallande bland lärarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frågor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bättre föräldraengagemang. I riksdagsmotionerna framträder förslaget om ordningsbetyg främst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men också för att upplysa föräldrarna. Förslaget är en reaktion mot den socialdemokratiska progressiva skolpolitiken och i motionerna som förespråkar ordningsbetyg finns även andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk utbildningsideologi..

Med utgångspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lärare på grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna är att polariseringen inte är särskilt påfallande bland lärarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frågor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bättre föräldraengagemang. I riksdagsmotionerna framträder förslaget om ordningsbetyg främst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men också för att upplysa föräldrarna.

Målet med detta examensarbete var att utveckla en fungerande prototyp för styrning av ett portabelt filter med varvtalsreglering och tidräkning. Om möjlighet fanns, skulle även tillval som tryckstyrning, gasindikering och flödesmätning göras. Dessa tillval kunde regleras med hjälp av fyra knappar. För att allt skulle vara lättare att hålla under uppsikt, kunde alla inställningar och värden ses på en LCD-display. Konstruktionen består av en mikrokontrollerstyrd elektronikkoppling med extern realtidsklocka för drifttidsräkning.

Värdebaserad styrning utgörs av en samling principer, vilka ska ge en vägledning för att mäta prestationer, allokera resurser samt sätta finansiella mål. Detta görs utifrån den grundläggande förutsättningen att aktieägarvärde skapas när avkastningen överstiger investerarens kapitalkostnad. För att lyckas med implementeringen och den fortsatta tillämpningen av VBM anser vi att företaget bör följa nio steg. Först bör företagsledningen förmedla synsättet, värdebaserad styrning. Därefter bör företaget välja en effektiv styrmodell.

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Sedan aktiemarknadsbubblan sprack har företagens fokus på aktiemarknaden avtagit. Under de senaste åren har det dock återigen skett en viss ökning på aktiemarknaden och konkurrensen om investerares pengar har på nytt tilltagit. Individers ändrade preferenser gällande investeringar har orsakat en trend för företag att styra mot aktieägarvärde och ett flertal nya styrningsmodeller har därmed introducerats. Modellerna kan delas upp i två huvudgrupper där den ena huvudgruppen baseras på redovisningsinformation och den andra baseras på diskonterade kassaflöden. Styrning med hjälp av dessa modeller brukar kallas value-based management eller värdebaserad styrning.

En viktig del i den svenska välfärden är kommunernas verksamhet. Kommunerna ska tillhandahålla en bra verksamhet och genom det uppfylla sina välfärdspolitiska mål. Styrning inom den kommunala verksamheten handlar både om att uppnå ekonomiska mål men också om att uppnå verksamhetsmål eller politiska mål. Syftet med vår uppsats har varit att studera om ekonomistyrning, strategier och målstyrning har någon påverkan vid fördelning av föreningsbidrag samt om och i så fall hur de förändrats inom ramen av en tio års period i Kiruna kommun. Studien är en fallstudie som genomförts genom personliga intervjuer.

Multi Protocol Label Switching (MPLS) är en routingteknik som blir allt vanligare i dagens nätverk. Vid implementation av MPLS i nätverk är det grundläggande att hårdvaran har tillräckligt hög prestanda för att hantera tekniken. Om så inte är fallet kan det leda till negativa konsekvenser såsom paketförluster eller i värsta fall att routern havererar. Syftet med arbetet var att ta reda på hur processorbelastningen på en router skiljer sig när MPLS var implementerat jämfört med traditionell IP-routing. Routingprotokollen BGP, OSPF och RIP användes tillsammans med de olika routingteknikerna för att se vilket av dessa som krävde minst processorkraft.För att ta reda på hur processorbelastningen påverkades skapades en experimentmiljö.

Syftet med studien är att studera den styrning som sker i den fria leken på förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Michel Foucaults tankar om makt och styrning. Den forskning som tidigare gjorts inom området har bland annat påvisat att barnens fria lek inte är fri från styrning från pedagogerna. Bland annat miljön och materialet på förskolan kan komma att påverka barnen i deras fria lek. Även hur pedagogerna samtalar med barnen kan ha en inverkan på hur den fria leken kan komma att se ut.

ProblemDå ledningen i en franchiseorganisation inte besitter samma auktoritet som ledningen i andra typer av organisationer kan detta skapa problematik för den interna styrningen (Bradach, 1997). Ytterligare forskning kring styrning inom franchising har efterfrågats (Bradach och Eccles, 1989; Bradach, 1997; Combs et al., 2011).Syfte Syftet är att med utgång i Malmi och Browns (2008) styrpaket vidareutveckla modellen för att förklara och undersöka hur den interna styrningen, i en franchiseorganisation utan företagsägda enheter, ser ut och hur den används.MetodEn kvalitativ studie har utförts samt ett abduktivt tillvägagångssätt har använts. Semistrukturerade intervjuer har varit den främsta metoden för att samla in data.SlutsatsSkillnader har setts i styrningen inom franchising i jämförelse med Malmi och Browns (2008) styrpaket. I uppsatsen presenteras också ett förslag på en typologi för styrning i franchiseorganisationer. Franchisekontraktet, benchmarking och interaktiv styrning har visats vara betydande styrmekanismer för franchiseorganisationer.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] är ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrån balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrån metodiken i balanserad styrning grundar sig företrädesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillräcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförståelse och insikt, vilket innebär att den vetenskapliga inriktningen på arbetet är hermeneutiskt. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har använt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen.

Vårt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhållningssätt till, och tankar kring den fria leken. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Charlotte Tullgrens avhandling om makt och styrning, Den välreglerade friheten. I den empiriska delen används intervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vår studie har varit att undersöka vilken styrning som syns i den fria leken på två förskolor och i en förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har på den fria leken utifrån begreppet styrning. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: · Vilken syn har pedagogerna på den fria leken? · Vilken styrning syns i den fria leken? Resultatet av vår undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek. Leken styrs av många olika faktorer och frågan är om det överhuvudtaget finns någon helt fri lek? Pedagogerna har olika uppfattning om det.