När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet.

Elektronisk mobbning har under den senaste tiden blivit uppmärksammat i media. I och med att det är ett ökande problem finns också ett behov av att forska inom området. Inom det sociala arbetet möter man dagligen människor som är aktiva användare av digital kommunikation, vilket gör att kunskap inom området är angeläget. Syftet med studien var att undersöka unga Internetanvändares syn på e-mobbning, samt deras upplevelse av detta. Syftet med uppsatsen var också att undersöka maktaspekten i e-mobbning utifrån en strategianalytisk utgångspunkt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvårigheter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar på en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har även valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjälpa och stötta dessa barn.Undersökningen är av kvalitativ karaktär och baserad på intervjuer med fyra pedagoger på en traditionell förskola och fyra pedagoger på en Montessoriförskola. Frågorna är ställda för att rent konkret få reda på hur de går tillväga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanställt och jämfört med litteraturen som belyser ämnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter.

Syftet med vår studie är att försöka förstå vad det kan bero på att medarbetarskap är svårimplementerat i en traditionell organisation, dessutom vill vi belysa på vilket vis medarbetarskap kan vara viktigt inför framtiden i denna typ av företag..

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare i en traditionell förskola och en Reggio Emilia inspirerad förskola ser på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande. Studien genomfördes hösten 2005 i dessa två förskolor i norra Norrland. Undersökningsgruppen bestod av 12 verksamma förskollärare. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer samt observerat inomhusmiljöns utformning vid de två olika verksamheterna. Resultatet i studien visar att målet för förskollärarna inom båda verksamheterna är att skapa en trygg och stimulerande miljö, där barns vilja och lust att lära lyfts fram.

Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Uppsatsen handlar om hur två förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för att skapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan är en så kallad uteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolan är en traditionell förskola utan någon speciell profil och som framför allt bedriver sin verksamhet inomhus. Uppsatsens syfte är att få syn om det finns några skillnader eller likheter i pedagogernas arbetsätt när det handlar om att skapa utmanande miljöer. Undersökningen har utgått ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogen för att förändra barnens fysiska miljö på en uteförskola respektive en traditionell förskola? Hur skapas utmanande miljöer på en uteförskola respektive en traditionell förskola? Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilka möjligheter får barnen för att förändra sin egen miljö på de två olika förskolorna? För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av olika metoder, exempelvis observationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med både vuxna och barn.

Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det är samma mekanismer som påverkar både köpare och väljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrån svenska förhållanden..

Sidoämneskursen (Matematik från början 6-15p) har varit en inspirerande källa till våra frågor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehåll för olika elevers sätt att tänka matematiskt och förespråkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lägga läroboken åt sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lärare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mål eleverna förväntas uppnå. Vårt syfte är att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnå kunskaps- och strävansmålen i årskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tänker pedagogen kring ämnesdidaktiken och vad har eleverna för inställning till undervisningen och matematikämnet? För att få svar på våra frågeställningar har vi riktat in oss på hur två skolor i södra Skåne arbetar med matematikundervisning och ökad måluppfyllelse i årskurs 5.

Syftet med detta arbete är att hitta en alternativ produktionsgren till ägaren för det utvalda fallföretaget efter gårdens förutsättningar och göra relevanta kalkyler så att ägaren får ett tillräckligt bra underlag att fatta ett beslut på för de närmsta åren. Den aktuella gården ligger i Värmland belägen på Värmlandsnäs. Idag bedrivs det spannmål- och grisproduktion, men efter många års rationalisering på gården börjar det finnas arbetsutrymme för en alternativ produktion som ett extra ben att stå på. Förutsättningarna på gården är mycket goda med bra anpassad miljö för kronvilt och befintliga maskiner och mark för egen-producerat foder. Marknaden i Sverige för närodlat svenskt kött har på senare tid ökat. Men det är fortfarande så att den traditionella hjortköttproduktionen är svår att få lönsamhet på och man måste på något vis förädla sin vara. Valet föll på att titta närmare på mobilslakthantering och jämföra det med traditionell uppfödning där man skjuter djuren i en hage och sedan skickar till ett slakteri.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Landskapsvårdens hantverk, 15 hp, [2014].

För att skapa mer verkliga siffror och aktualitet i beslutsunderlag har lean accounting som ekonomistyrningsmetod uppkommit. Metoden sägs bättre komplettera de förändringar som skett mot mer processorientering inom företag. Syftet med denna uppsats är att beskriva de skillnader och likheter som förekommer mellan traditionell ekonomistyrning och lean accounting. Även hur lean accounting kan utgöra ett mer komplett styrsystem i processorienterade företag i dess strävan mot lönsamhet, diskuteras. Detta görs för att identifiera de brister som sägs uppkomma då traditionella ekonomistyrningsmetoder används i processorienterade företag.

Ocker är ingen ny företeelse, då det finns uttryck för ocker i Bibeln. Definitionen för ocker har ändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att belysa ocker och jämföra med 36 § avtalslagen Uppsatsen använder traditionell juridisk metod. Traditionell juridisk metod innebär att man använder olika rättskällor som lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Kriterier för ocker är trångmål, oförstånd, lättsinne och beroendeställning.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..

I denna uppsats har jag försökt belysa vad som legat till grund för att fatta ett beslut om att starta en riktad fritidsgårdsverksamhet bara för tjejer år 2006 i Borås. Jag har också velat studera vad som attraherar flickorna med verksamheten och om traditionell fritidsgårdsverksamhet i närområdet påverkats. För att få svar på dessa frågor har jag intervjuat politiker, tjänstemän och fritidsledare. Flickor som besöker Tjejgården och Göta fritidsgård har fått svara på en enkät och jag har som komplement också studerat en tidigare fritidsgårdsenkät som Borås Stad genomförde hösten 2006. I mitt resultat kommer jag fram till att Borås Stad både behövde tillgodose ett behov av verksamhet för tjejer och att man på detta sätt också ville förebygga eventuella framtida svårigheter hos målgruppen.

Sammanfattning  Det finns många definitioner av vad yrket controller innebär, vilket visar att yrkestiteln är svårdefinierad. Syftet med studien är att beskriva controllerns arbetsroll i medelstora tillverkande privata företag och om controllerns roll fokuserar mer mot styrorienterade uppgifter eller mer mot traditionella ekonomiuppgifter. Vi utformade därför följande frågeställning: Är dagens controller i tillverkande företag mer styrorienterad eller mer en traditionell ekonomichef? Vi valde att genomföra en kvalitativ studie eftersom det möjliggör en djupare förståelse och sedan använde vi oss av en deduktiv ansats där vi gick från teori till empiri. I vår teoretiska referensram har vi beskrivit olika egenskaper, färdigheter, roller och arbetssätt som ingår i controllerns yrke.