Syftet med vår studie var att undersöka om det fanns några skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt till och arbetssätt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att på så sätt få ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi använde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet från våra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhållningssätt till utomhuspedagogik och upplevde sig själva som medupptäckare då de vägledde barnen till att utforska sin närmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utsträckning som förskola och skola använde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nämnde närmiljön och gården som en plats där utomhuspedagogik främst sker.

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.

Syftet med vårt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flerspråkighet på en mångkulturell skola och en icke mångkulturell skola. Våra slutsatser är att det krävs ett samarbete för att nå ett så effektivt arbetssätt som möjligt. Eleverna behöver flerspråkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas språkligt och kunskapsmässigt. Vi kom fram till att en flerspråkig elev har tillgång till bättre resurser på en mångkulturell skola.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av särskilt stöd. Detta har fått mig att överväga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött på flertalet gånger. I litteraturen framgår det att skolans ansvar innebär att varje individs behov ska främjas och segregering ska undvikas. Då jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant ämne att undersöka.

Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän.

Denna uppsats har haft examensarbetet ?MPLS kontra traditionell IP-routing - enjämförelse av resursåtgång? av Sebastian Viking och Anton Öhlin som stöd. Derasarbete jämförde processoranvändning vid routing med, respektive utan, MPLS.Resultatet påvisade att MPLS gav högre processorbelastning gentemot traditionell IProuting,tvärtemot vad teorin för MPLS säger. På grund av uppenbara motsägelsermellan teori och praktik ämnade detta arbete skapa en hypotes som undersöks deduktivtmed målet att bekräfta dess utsaga: På grund av MPLS, respektive IP:s implementation iunderliggande hårdvaruarkitektur, kommer ingen märkbar skillnad iprocessorbelastning att uppvisas vid tester där en routers uppgift är att förmedla paket.Vi har därför återskapat deras tester för att verifiera äktheten i deras resultat. Resultetfrån våra egna tester visade ingen uppenbar olikhet mellan routingteknikerna IP medCEF, respektive MPLS.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lärande. Det som studerats är hur entreprenöriellt lärande är initierat och implementerat på skolan, vad som kännetecknar entreprenöriellt lärande samt hur special-lärare, pedagoger och elever uppfattar det förändrade arbetssättet. I studien ställdes också frå-gan om det finns något som tyder på att entreprenöriellt lärande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmråden där litteratur belyses är skolutveckling, lärande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lärande samt litteratur kring elever i behov av särskilt stöd innefattande litteratur om den dolda läroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen är etnografiskt inspirerad och de metoder som använts är en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallärare, en gruppintervju med representanter från skolan arbets-lag, samt två veckors deltagande observation. Empirin består av två bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar från observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument såsom bedömningsmatris, riskanalys, tjänstefördelning, utvärderingar och ett elev-schema.

Bakgrund:                   För att stärka sin position på marknaden önskar Staples Sweden AB utöka sitt artikelsortiment till att omfatta 1 000 000 artiklar. För att möjliggöra sortimentsexpansionen behövs beslutsunderlag rörande hantering och kostnadsstruktur identifieras.Syfte:                          Syftet med studien är att utveckla en modell vid val och utformning av distributionssätt för att föreslå en distributionsslösning. Syftet är också att genom en kostnadsanalys identifiera orderkostnadsstrukturen för den föreslagna distributionslösningen.Metod:                        Vid genomförandet av studien tillämpades en fallstudiedesign. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer utförda på Staples Sweden AB.Slutsats:                      Vid tillämpningen av modellen som utvecklades i studien framkom att distributionslösningen ska utgöras av direktleveranser, konsoliderade direkleveranser, ?cross-docking?, ?cross-docking? med buffert och traditionell lagerhållning.

Studiens huvudsakliga syfte är att se hur konfirmationsundervisningen ser ut ur pedagogisk synvinkel, vad den har för mål, innehåll och hur undervisningen bedrivs. Antalet femtonåringar som konfirmeras i Svenska kyrkan har sjunkit drastiskt sedan 1970 och därför ville jag även se vad kyrkan gör för att locka till sig fler ungdomar till läsning. Jag valde därför att intervjua fem präster för att få en djupare förståelse över fenomenet. Jag kom fram till att målet med konfirmandarbetet är att ge ungdomarna ett eget andligt liv, få en bra livssyn och ge dem en bra relation till den kristna tron. För att nå dit får konfirmanderna diskutera olika livsfrågor, lära sig om bibelns olika berättelser samt besöka gudstjänster.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem ochskola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gångerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv påföräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där eleveranvänder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarari uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separerasfärerna hem och skola vid samverkan?I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Syftet med studien var att undersöka hur ett språkutvecklande arbetssätt fortsätter från en språkförskola till förskoleklass/skola för barn med språkstörning. Jag har undersökt hur övergången mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnens språk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med språkstörning i förskoleklass/skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger som alla är verksamma i skolåren F-5. I undersökningsgruppen fanns såväl barnskötare, förskollärare, lärare, specialpedagog som talpedagog representerade.

AbstractTitle: If it doesn?t spread it?s dead - a qualitative study on how young entrepreneurs are positioning themselves in the marketplace and with the help of social media spreading their brand. (If it doesn?t spread it?s dead ­- en kvalitativ studie om hur unga entreprenörer positionerar sig på marknaden, med hjälp av sociala medier sprider sitt varumärke). Number of pages: 48 Author: Sandra Ahlinder, Anna Hoffman Tutor: Peder Hård af SegerstadCourse: Media and Communications Studies C Period: Fall 2013University: Division of Media and Communication, Department of Information Purpose/Aim: The aim with this study is to investigate how companies use social media as a marketing tool. The study will investigate possible differences between two groups of newly started companies. The first group is companies that has recieved a relatively large amount of media attention and the second group is companies that has received less attention in media.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Vi har genom kvalitativa intervjuer fått fram att föräldrar och pedagoger anser att föräldrasamverkan fungerar relativt bra i både förskola och skola. Föräldrarna menar att det är viktigt med ett öppet klimat och att de kan känna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och känna att de kan vara med att påverka. Även pedagogerna tycker att det är betydelsefullt att ha en bra relation till föräldrarna.

Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

Denna studie undersöker hur lärare anser att de kan stärka elevers ord- och begreppsförståelse för att uppnå läroplanens kunskapskrav i det svenska språket. På grund av globaliseringen väljer många familjer att bostätta sig utomlands vilket medför att det bedrivs många svenska skolor runt om i världen. Studien utgår ifrån en svensk skola i England, där fyra lärare i de tidigare åren har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför både positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat på ord- och begreppsförståelse, lärarbakgrund, förväntningar samt elever med ett annat modersmål.