Det är allt vanligare med 3D-projektering inom byggbranschen för att förbättra och effektivisera bland annat kollisionskontroll, ritningsframställning och mängdberäkningar. 3D-modellering har kommit långt i utvecklingen när det gäller husbyggnad men för mark & anläggningskonstruktion har utvecklingen varit begränsad. Jämfört med traditionella, tvådimensionella CAD-modeller är en tredimensionell CAD-modell uppbyggd på ett annorlunda sätt med objekt istället för ? linjer och streck?. Idag finns det många olika programvaror som erbjuder möjligheten att genomföra 3D-projektering.

Problemområde: E-auktioners dynamiska karakteristik skapar betänkligheter hos köparen, som måste bemötas av säljare, och som ställer krav på säljare att tydligt utskilja sig i konkurrensen om kunderna. Behovet av en tydlig position på marknaden för e-auktioner bemöts inte av teorin, där ingen övergripande studie av fenomenet står att finna, och där forskning kring säljarens perspektiv på e-auktioner är ovanligt. Syfte: Syftet är att identifiera och analysera kritiska aspekter inom fenomenet e-auktioner, samt att med denna grund resonera kring hur säljare kan skapa varaktiga konkurrensfördelar. Metod: Beskrivning av köpprocess och kartläggning av e-auktioners bakomliggande dimensioner är grundade i observationer på marknadsplatser för e-auktioner. Analyser där kritiska aspekter identifieras, och där resonemang kring varaktiga konkurrensfördelar förs, är baserade på litteraturstudier, observationer och analys av sekundärmaterial.

Den traditionella strategiska skolan består av en uppdelning mellan civilt och militärt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskräckning/ påtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi är viktiga utgångspunkter. Men går det teoretiska ramverk som till stor del här-stammar från von Clausewitz att tillämpa på cyberrymden? En miljö som präglas av att den för-ändras så fort någon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska gränser och där skillnaden mellan militärt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillämpning på Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersäkerhetsstrategier.Syftet med denna uppsats är att pröva hur väl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande.Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade.Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatetDet visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes.

 Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering av skriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll.  I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna.

I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kärnfamiljer i SVT:s julkalendrar. Fokus är på ett urval av fyra kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet på Greveholm (1996), Håkan Bråkan (2003) och Mysteriet på Greveholm-Grevens återkomst (2012). Syftet är att granska om kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förändrats från 1991 till 2012.För att besvara frågeställningen nyttjas genusteori, feministisk filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv på den svenska och västerländska kvinnan i förhållande till arbete och familj. Den teoretiska utgångspunkten för analysen finns i genusvetenskap och består i att genus är något icke-biologiskt som kvinnor och män agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I västvärlden lever vi i en samtid där traditionella genus- och familjeroller förändras i mycket stor utsträckning.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling.

Problem:Idag konkurrerar Internethandeln alltmer med den traditionella handeln. Företagen måste söka efter nya konkurrensmedel. Många företag försöker styra över sina konsumenter. Här ser vi ett problem då konsumenters önskemål långt ifrån alltid stämmer överens med företagens strategier. En möjlighet att öka företagets förståelse för kundens önskemål och förbättra sina strategier är att studera konsumenternas beteende.

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer.

Sammanfattning Bakgrund: Det vetenskapliga underlaget för hur en kvarliggande urinkateter med flödesproblem bör hanteras är otillräckligt. Svensk lagstiftning betonar sjuksköterskans ansvar att ge patienten en individanpassad god vård. Vilket underlag för beslutsfattande sjuksköterskan använder och hur interventionen genomförs och utvärderas kan vara beroende av kontext och erfarenhet. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver att de resonerar och agerar vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor av tolv kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor vid en utvald intensivvårdsavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige genomfördes i oktober 2010. Intervjuerna analyserades med textkondensering i fyra faser enligt Malterud. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas berättelser formades följande fem kategorier som visar hur intensivvårdssjuksköterskorna beskrev sitt resonerade och agerade vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter: kliniska observationer och mätningar, användning av dokumentation, interaktion med vårdpersonal, traditionell handläggning och medvetenhet om risker.

Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass.