Sökresultat:
1328 Uppsatser om Traditionell samhällssyn - Sida 2 av 89
LÀs- och skrivinlÀrning : En jÀmförande studie av metoder och lÀrmiljöer i traditionell förskoleklass och I Ur och Skur
VÄrt val av Àmne grundar sig pÄ att vi ville undersöka vilka olika arbetssÀtt inom lÀs- och skrivinlÀrning samt lÀrmiljöer som sexÄringarna möter nÀr de börjar i förskoleklass. DÄ vi tidigare i vÄr utbildning stött pÄ och intresserat oss för utomhuspedagogiken sÄ ville vi se om arbetssÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning eller lÀrmiljöer skiljer Ät mellan traditionell förskoleklass och förskoleklass med I Ur och Skur-inriktning.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer i fyra förskoleklasser, tvÄ I Ur och Skur samt tvÄ traditionella förskoleklasser.Det som framkommit i vÄr undersökning Àr att arbetssÀtten inte skiljer sig Ät beroende pÄ om det Àr en traditionell eller I Ur och Skur-förskoleklass. De skillnader som vi sett beror snarare pÄ lokala arbetsplaner och lÀraren/lÀrarna. DÀremot Àr en slutsats att lÀrandemiljöerna skiljer Ät mellan traditionell och I Ur och Skur-förskoleklass. I de traditionella Àr det mer skollikt och den pedagogiska verksamheten Àr förlagd inomhus.
Guerrilla Advertising: JÀmförelse av effektivitet mellan traditionell annonsering och gerillaannonsering
För att trÀnga igenom dagens enorma brus i media krÀvs stÀndigt nya metoder att kommunicera med sin mÄlgrupp. Detta yttrar sig inte minst inom en av de mest klassiska kanaler för marknadsföring, annonsering. En annons definieras som ett betalt meddelande med en identifierad sÀljare som söker att sprida ett budskap till en sÀrskild mÄlgrupp. Gerillamarknadsföring kan definieras som anvÀndande av okonventionella metoder för att nÄ marknadsföringsmÄl, och fenomenet blir ett allt mer frekvent inslag i marknadsföring idag. Gerillamarknadsföring tillÀmpat i annonsering kallas ?guerrilla advertising?, eller gerillaannonsering pÄ svenska.
De pedagogiska idétraditionernas grepp om den svenska
skolan: om hur en polariserad skoldebatt tar sig uttyck i
riksdagsmotioner och bland lÀrare i grundskolan
Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna.
De pedagogiska idétraditionernas grepp om den svenska skolan: om hur en polariserad skoldebatt tar sig uttyck i riksdagsmotioner och bland lÀrare i grundskolan
Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i
ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i
denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom
djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av
riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan
ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns
en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en
progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att
polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa
hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering
och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I
riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett
medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att
upplysa förÀldrarna. Förslaget Àr en reaktion mot den socialdemokratiska
progressiva skolpolitiken och i motionerna som föresprÄkar ordningsbetyg
finns Àven andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk
utbildningsideologi..
Traditionell ekonomistyrning vs modern verksamhetsstyrning : en fallstudie av ett vÀxande företagsstyrfilosofi
The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..
Traditionell miljöundervisning eller undervisning för hÄllbar utveckling?
FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.
MPLS kontra traditionell IP-routing : en jÀmförelse av resursÄtgÄng
Multi Protocol Label Switching (MPLS) Àr en routingteknik som blir allt vanligare i dagens nÀtverk. Vid implementation av MPLS i nÀtverk Àr det grundlÀggande att hÄrdvaran har tillrÀckligt hög prestanda för att hantera tekniken. Om sÄ inte Àr fallet kan det leda till negativa konsekvenser sÄsom paketförluster eller i vÀrsta fall att routern havererar. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur processorbelastningen pÄ en router skiljer sig nÀr MPLS var implementerat jÀmfört med traditionell IP-routing. Routingprotokollen BGP, OSPF och RIP anvÀndes tillsammans med de olika routingteknikerna för att se vilket av dessa som krÀvde minst processorkraft.För att ta reda pÄ hur processorbelastningen pÄverkades skapades en experimentmiljö.
Traditionell ekonomistyrning vs modern verksamhetsstyrning - en fallstudie av ett vÀxande företagsstyrfilosofi
The purpose with this paper is that trough a description of the management
control at Jitech AB find out if traditional management control have been
abandoned for benefit for modern management control and in which extent the
transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find
out which decisions that lies behind the design of the management control and
how these are in opposition to with the theory..
Fotboll - krav pÄ förÀndring. VÀrför gÄr det inte att tillÀmpa en traditionell företagsanalys pÄ fotbollsklubbar?
Syftet med rapporten Àr att försöka genomföra en traditionell företagsanalys pÄ ett antal utvalda fotbollsklubbar frÄn bÄde England och Sverige. Vidare har det ocksÄ undersökts vilka begrÀnsningar och regler som UEFAs regelverk Financial Fair Play innehÄller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebÀra för klubbarna. Genom fotbollsklubbarnas Ärsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte gÄr att tillÀmpa pÄ fotbollsklubbar pÄ grund av Àgartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint dÄ det inte finns nÄgra incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra bÄde Àgartillskott och stöd frÄn stater i form av skattelÀttnader.
Deferred Rendering : JÀmförelse mellan traditionell deferred rendering och light pre-pass rendering
DÄ scenkomplexitet och ett högre antal ljuskÀllor blir vanligare inom spel har ett behov av algortimer för att hantera dessa scener, med bra prestanda, uppstÄt. En allt vanligare algoritm för detta Àr Deferred Shading. Rapporten utvÀrderar tvÄ olika metoder för Deferred Shading (traditionell Deferred Shading och Light pre-pass rendering)..
Montessoripedagogik i Högstadiets Biologi- och Kemiundervisning
Denna studie visar hur det fungerar att anvÀnda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man anvÀnda sig av dessa metoder pÄ en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt tvÄ Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms lÀn, intervjuat tre NO-lÀrare samt observerat sjÀlva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjÀlp för lÀrare pÄ en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lÀrare, det gÀller bara att tillÀmpa dem mer konkret.
Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?
G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.
Interaktion-En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog.
Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog.
(Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.
Textkvaliteter: en jÀmförelse mellan texter skrivna av en
ASL klass och texter skrivna av en traditionell klass
Syftet Àr att beskriva och jÀmföra kvalitéer i texter producerade av elever i skolÄr 3 som undervisas efter traditionell lÀs- och skrivinlÀrning samt elever som undervisas efter metoden att skriva sig till lÀsning (ASL). Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av lÀs- och skrivinlÀrning och nÀrliggande teorier kring de valda inlÀrningsmetoderna. Metoden som vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Vi samlade in 48 stycken texter frÄn tvÄ olika klasser med tvÄ olika undervisningsmetoder, ASL och traditionell undervisning. Resultatet vi kom fram till var att de fanns en stor variation i texterna.
Grammatikundervisning pÄ sfi : traditionell undervisning jÀmfört med lÀrstilsbaserad undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser
Den hÀr uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lÀrstilar, samt processbarhetsteorin. Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn processbarhetsteorin jÀmföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser i svenska som andrasprÄk hos vuxna sfi-elever med undervisning dÀr eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivÄ analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivÄ enligt processbarhetsteorin i större utstrÀckning Àn informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen Àr att fler elever nÄr en högre syntaktisk nivÄ nÀr de fÄr ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen Àn nÀr de endast undervisas traditionellt..