Tidskriften Gourmet ställdes inför Marknadsdomstolen sedan de publicerat alkoholreklam som inte överensstämde med den aktuella lagen. Detta var år 1997 och år 2003 kom domen. Domen innebar att det blev tillåtet att publicera alkoholreklam i större utsträckning än vad som tidigare varit tillåtet. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida lagändringen i Alkohollagen påverkat alkoholkonsumtionen och våldsbrotten och om detta i sin tur påverkar polisens arbete. Information i detta ämne har inhämtats genom att studerat lagtext, domslut, Statens Offentliga Utredningar (SOU) samt övrig litteratur på området.

Minoritetsgrupper som exempelvis homosexuella får allt större utrymme i dagens massmedier. Uttalat homosexuella personer förekommer i såväl TV som tidningar och filmer och har blivit en självklar om än omdiskuterad del av medieflödet. Med detta som utgångspunkt syftar den här uppsatsen till att genom en kvalitativ näranalys utröna huruvida homosexualitet även kommer till uttryck i reklam. Vi valde att studera och jämföra reklambilder ur två av Sveriges största månadstidningar med heterosexuell målgrupp. Efter att ha studerat och analyserat vårt material drog vi slutsatsen att homosexualitet sällan eller aldrig uttrycks i reklam i tidningar med heterosexuell läsekrets.

Studien undersökte om de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras av reklam. En experimentell design användes där 204 studenter bedömde sitt intryck av en reklam, vars manipulationsgrad varierade. Ett frågeformulär som mätte upplevd osårbarhet mot manipulation fylldes även i. Deltagarna ansåg att de var relativt osårbara mot att manipuleras samt att andra påverkades mer av reklam än de själva. Hypotesen att de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras bekräftades inte.

Den här studien undersöker hur unga kvinnor i åldrarna 15-30 påverkas av dagens marknadsföring innehållande kvinnliga modeller och om den utvalda målgruppen upplever någon skillnad på hur kvinnor och män framställs i reklamsammanhang. I flera decennier har framställandet av kvinnan i marknadsföringssammanhang varit objekt för debatt, och den är tillsynes lika aktuell idag som för 30 år sedan. Genom att utgå från befintlig teori, som tar upp fakta om kommunikationseffekter, användandet av fysiska modeller i reklam, stereotyper, genus och kön har vi konstruerat två kvantitativa enkäter som besvarats av vår valda målgrupp. Dessa enkäter behandlar frågor om hur kvinnorna påverkas av reklam, innehållande kvinnliga modeller, och om det finns någon skillnad på hur män och kvinnor framställs i reklamsammanhang. De tillfrågade i den här studien har även utifrån olika reklambilder fått sätta ord på vad dessa bilder framkallar för känslor hos dem.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Dagens reklam visar ofta unga människor. Man ser personer som är smala, aktiva, har attityd och hela livet framför sig. Samtidigt håller det på att ske en förändring i Sveriges befolkningsstruktur. Vi får allt fler äldre personer och det är framförallt gruppen som som är födda under 40-talet som kan vara intressant för flera företag att vända sig till. Detta beror på att de är många, har mycket tid samt pengar som skall spenderas nu när de börjar närma sig pensionsåldern.

Mannens roll i reklamen har närmat sig kvinnans genom att den feminiserats och sexualiserats, medan kvinnan är kvar i samma traditionella roll. Resultatet av våra fokusgrupper stödjer till stor del genusteorierna och visar ytterligare att män inte ser på reklam på samma sätt som kvinnor. Antalet anmälningar till ERK har ökat, vilket bland annat visar att etiken i reklamen inte har nått så långt som man hoppats. Detta kan vidare vara ett stöd för en framtida lagändring som skyddar mannen och kvinnan som individer och inte enbart som konsumenter. Det faktum att få studier finns av mannen i reklamen, kräver ytterligare forskning för att se hur utbredd objektifieringen av mannen är på den svenska reklammarknaden..

Syftet är att undersöka motsättningen varför ungdomar mellan ca 15-25 år påverkas av reklam, trots att de inte vill. Begreppet reklam definieras och ungdomarnas åsikter till reklam beskrivs genom undersökningar från Kairos Futures och MTV, Ungdomsbarometern och Statens ungdomsråd. Sociologerna Anthony Giddens och Emilé Durkheim och begreppen reflexivitet, självidentitet,livsstil, sociala fakta och socialt tvång beskrivs också. Bland annat ungdomarnas åsikter om reklamfilmer beskrivs sedan. En undersökning från bland annat amerikanska Internetsidan Yahoo jämför svenska och amerikanska ungdomars åsikter om reklam.

This thesis examines information visualization, infographics, as a method of advertising. To answer the initial research question of what makes infographics an appropriate method for print advertising, a practical infographic-based advertising campaign has been designed. This, together with three other campaigns, has been the basis for an analysis focused on function, appeal and persuasion. The result tells us that there are benefits to using infographics for an advertising purpose, because the method can act both attention-grabbing and convincing, depending on how it is used and designed..

Uppsatsens syfte är att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonåringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningsläget tvärvetenskapligt för tonåringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, är identitetsskapande en mer komplicerad process, jämfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks är reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej.

Titel: Ett tyst beslut - Om hur politisk TV-reklam blev tillåtet i SverigeFörfattare: Malin StääfKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs UniversitetSidantal: 38 sidor (17801 ord) inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur det gick till när politisk TVreklam blev tillåtet i Sverige. Detta undersöks utifrån politiska, ekonomiska och teknologiska förutsättningarMetod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Öppet politiskt material i form av statliga utredningar, beslut, betänkanden, motioner och protokoll. Även vissa lagar och tillstånd undersöksHuvudresultat: Studien visar att politisk TV-reklam blev tillåtet på grund av ett omförhandlat sändningstillstånd, inte en lagändring. Det har aldrig varit förbjudet i lag attsända politisk TV-reklam. Public service -kanalerna samt TV4 har haft ett villkor i respektive sändningstillstånd som förbjudit den typen av reklam.Flera av de övriga vanligaste kanalerna som TV3, Kanal 5, TV6, TV8 med flera sänder från Storbritannien och regleras inte av svensk lag, de har dock inte heller fått sända politisk reklam eftersom det inte är tillåtet där.

Titel: Köpt, ägd och förtjänad ? en studie om attityder gentemot olika reklamtyper på Facebook.Författare: Albin Yngve och Anton FridolfssonUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 51 sidor, inklusive bilagor.Antal ord: 18202Syfte: Att undersöka användarnas inställning och attityd när det kommer till att ta del av olika formerav reklam på Facebook.Metod: Kvalitativa fokusgrupper.Material: Två fokusgruppsintervjuer med personer från olika generationer (60-talister vs 90-talister).Huvudresultat: Resultatet visar att de tillfrågade respondenterna inte anser att reklamen på Facebookär irriterande i den mån att det förstör användarupplevelsen. Den reklamtyp som uppfattas mest positivär förtjänad reklam. Den reklamtyp som uppfattas mest negativt är den köpta reklam som är placeradtillsammans med det användargenererade innehållet - och därmed stör målet med huvudanvändningen.Dessa uppfattningar är generellt sett likvärdiga sett över båda de undersökta generationerna.Respondenternas inställningar till riktade marknadsföringsinsatser är något tudelad. Ur ettintegritetsperspektiv är de tillfrågade sextiotalisterna något mer tveksamma till riktad reklam ännittiotalisterna.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ?sex säljer? är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta.

Titel Annonser i ett nytt millenniumFörfattare Helen Angervik och Isabella SzajewskaHandledare Marie GrusellUtbildningssäte Göteborgs universitet, JMG - Institutionen för journalistik och masskommunikationSektion Medie- och kommunikationsvetenskapKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin och år Period 2, 2010Sidantal 43 exklusive bilagorSyfte Syftet med vår studie är att undersöka vad unga människor har för attityder och beteenden till annonser i de olika mediekanalerna.Metod Kvalitativ metod i form av fokusgrupp och enskilda intervjuerMaterial En fokusgrupp med fyra respondenter, samt 4 enskilda intervjuer.Slutsatser Vi upptäckte att unga personer har en relativt kritisk syn på reklam, samtidigt som de medger att reklamen är nödvändig och att de söker och uppmärksammar den vid intresse och behov. Ungdomarna kopplar emellanåt bort reklam då de anser att den är störande och irriterande. Trots det menar de att de i viss grad påverkas av annonser i det vardagliga inköpsbeteendet..

Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjänster i Sverige. Fokus ligger på de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. Litteraturgenomgången presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjänster. Den går igenom: reklamens mål, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som får en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka kanaler, som finns att tillgå. Uppsatsen vill besvara frågorna: Hur mycket lägger de fyra storbankerna på reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar åt? Hur har respektive bolag utvecklats över åren totalt sett? Vem tar andelar? Med hjälp av siffror på reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frågor.