Vi vill med den hĂ€r uppsatsen, ge lĂ€saren en grundlĂ€ggande information om det balanserade styrkortet, samt hur de anvĂ€nder sig av modellen pĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus.Det balanserade styrkortet lanserades i USA 1992 som svar pĂ„ kritik mot traditionell ekonomistyrning. Styrkortet utgĂ„r frĂ„n företags affĂ€rsidĂ© och beskriver verksamheten utifrĂ„n flera mĂ„tt Ă€n de traditionella finansiella mĂ„tten. Med utgĂ„ngspunkt att teori oftast skiljer sig frĂ„n verkligheten och eftersom praktiken Ă€r specificerat och skrĂ€ddarsytt för just en verksamhet, medför det hĂ€r till vĂ„rt intresse att studera det balanserade styrkortet.Intreset Ă€r att undersöka styrkortet som finns pĂ„ SÄS, Södra Älvsborgs Sjukhus. Det vi frĂ„gade oss var vilket syfte BSC har pĂ„ SÄS? Syfte med uppsatsen Ă€r att öka förstĂ„elsen för det balanserade styrkortet, men ocksĂ„ hur man anvĂ€nder styrmodellen pĂ„ sjukhuset.I den hĂ€r uppsatsen har vi antagit det hermeneutiska synsĂ€ttet för att kunna skapa utrymme för djupare förstĂ„else.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad förÀldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, dÄ den Àven befrÀmjade möjligheten att titta pÄ hur attityden gentemot delad förÀldraledighet inverkar pÄ synen av könsroller i ett hushÄll. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid UmeÄ universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och dÀrefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket dÀr begrepp sÄsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir pÄ senare hand studiens analytiska verktyg.

Snabb tillgÄng till korrekt information Àr idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera anvÀndare kan dela pÄ verksamhetens information och dÀrmed kan informationen hÄllas aktuell och konsistent. Den hÀr studien behandlar relationsdatabasen som kÀnnetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kÀrnan i flera informationssystem och det Àr dÀrför viktigt att databasen uppfyller kundens och anvÀndarnas krav.Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet Àr att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och pÄ sÄ sÀtt vara förberedda.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

För att polisens ska klara av att upprÀtthÄlla den allmÀnna ordningen och sÀkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill sÀga befogenheter att pÄ olika sÀtt ingripa mot enskilda. I Sverige fÄr polisen anvÀnda sitt tjÀnstevapen i enlighet med nöd, nödvÀrn och laga befogenhet. Den sistnÀmnda ger polisen rÀtt att anvÀnda vÄld och i vÀrsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjÀnstÄtgÀrd. AnvÀndandet grundar sig framförallt i lagstiftningen frÄn Är 1969. Det har de senaste Ären förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhÀlle.

Inom 100 meter öster om Hörbys tÀtortsomrÄde ligger Karnas backe med omgivande betes- och skogslandskap. Karnas backe omfattar ca 30 ha och Àgs av Hörby kommun med kultur och fritidsförvaltningen som huvudansvarig för tillsyn och skötsel av platsen. OmrÄdet bestÄr av ek- och hassel dominerad blandlövskog med inslag av björk, al och asp. Inom omrÄdet finns Àven en ohÀvdad gammal inÀgomark. Landskapet Àr kuperat, variationsrikt och tÀtortsnÀra och Àr dÀrför ett vÀrdefullt rekreation- och friluftsomrÄde.

Under de senaste decennierna har granskning av offentlig politik och verksamhet ökatkraftigt. Utvecklingen har skett inom alla vÀlfÀrdsomrÄden, inte minst inom hÀlso- ochsjukvÄrden. En viktig men relativt osynlig aktör i hÀlso- och sjukvÄrdens granskningsarbete ÀrSveriges patientnÀmnder. PatientnÀmndernas huvudsakliga uppgift Àr att ta emot och hanteraklagomÄl frÄn patienter och anhöriga i syfte att förbÀttra hÀlso- och sjukvÄrden. I ett vidareperspektiv ska granskning frÀmja möjligheten till ansvarsutkrÀvande.

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att anvÀnda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. PÄ lÀrarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen anvÀnder sig av metoderna Göra- Pröva och TÀnka- Tala, en sÄ kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebÀr det att eleverna fÄr med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik dÀr pÄ en skola i en svart traditionell kÄkstad, kunde jag inte lÄta bli att ta tillfÀllet i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan vÀrldsdel.

En gÄng för lÀnge sedan fanns en vÀrld dÀr kunder och företag levde i kÀrlek och harmoni, utanatt företagen tvingades tÀvla om kundernas uppmÀrksamhet. Idag ser dock vÀrlden annorlunda uteftersom utbudet av varumÀrken och produkter har ökat till det enorma. Det har bidragit till attallt fler företag slÄss om kundernas uppmÀrksamhet, i ett mediebrus som Àr tÀtare Àn nÄgonsin.Mottagare av företags marknadsaktiviteter Àr inte lÀngre lika mottagliga, och dÀrför utvecklashela tiden nya marknadsföringsmetoder. En av dessa Àr gerillamarknadsföring, dÀr syftet Àr attskapa sÄ stor uppmÀrksamhet och genomslagskraft som möjligt. Metoden hjÀlper varumÀrken attskapa den uppmÀrksamhet som krÀvs genom att anvÀnda marknadsföring pÄ annorlunda sÀtt somskapar reaktioner i sin omgivning.

Huvudsyftet med denna studie Àr att beskriva hur ett barn, som anvÀnder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjÀlpmedel (Tellus), med hjÀlp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med mÀnniskor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) anvÀnts. Resultaten visar att reparationer Àr en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstÄnd genom att förtydliga oklarheter och missförstÄnd i samtalet.

Abstract Rapporter frĂ„n Skolverket visar att mĂ„nga elever inte nĂ„r mĂ„len i matematik.12 % av eleverna i Ă„k 9 nĂ„dde inte godkĂ€ntgrĂ€nsen pĂ„ Ă€mnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). UtifrĂ„n provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvĂ„righeter möter eller mött. Är det sĂ„ att de blivit utslagna frĂ„n skolans matematikundervisning redan innan de nĂ„tt högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanĂ„ren sĂ„ att de ska bli godkĂ€nda i matematik Ă„k 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna sĂ„g ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i Ă„k 6 frĂ„n tvĂ„ olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

SamhÀllets förÀndrade kommunikationssÀtt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vÀgledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning pÄ betydelsen av att satsa pÄ oberoende och lÀttillgÀnglig vÀgledning. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr studie att fÄ förstÄelse för hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar för att vara tillgÀngliga för mÄlgruppen som föredrar vÀgledning via digitala medier framför den traditionella vÀgledningen. UtifrÄn tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vÀgledare tar sig an förÀndringarna som uppkommer med vÀgledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra Ätta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ bÄde grundskola och gymnasieskola med följande frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare för att möta mÄlgruppen som föredrar vÀgledningssamtal via digitala medier i förhÄllande till traditionella vÀgledningssamtal? ? I vilken utstrÀckning upplever studie- och yrkesvÀgledare att de sjÀlva kan pÄverka i vilken omfattning de anvÀnder sig av vÀgledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvÀgledare om sin kompetens i att vÀgleda via digitala medier, i förhÄllande till traditionell vÀgledning? VÄr analys tar utgÄngspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.

Intresset kring miljö och etik samt vilket ansvar som företag tar har vÀxt allt mer bland olika intressentgrupper. Utvecklingen har lett till att information kring hÄllbarhetsarbete och ansvarstagande kommit att redovisas och informeras ut till intressenter via en hÄllbarhetsredovisning. Allt fler svenska företag, frÀmst större, har kommit att ta stöd av ramverket Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer G3 vid denna typ av redovisning. För att uppnÄ meningsfullhet kring hÄllbarhetsarbetet och redovisningen av detta Àr det viktigt att engagera sina intressenter i företagets verksamhet, nÄgot som kan göras via en intressentdialog. Funderingar kring intressentdialogens Vem? Hur? Vad? och Varför? uppstod.

Elektronisk handel har frambringat mÄnga nya och olika synsÀtt att kommunicera pÄ och detta har lett till att en helt ny elektronisk marknad har skapats. NÀr ett virtuellt företag skapas eller ett företag vÀljer att komplettera sin befintliga verksamhet med elektronisk handel sÄ krÀvs det en noggrann planering och det finns mÄnga faktorer som företag mÄste beakta och utföra korrekt för att projektet inte skall misslyckas. Handeln pÄ Internet ökar för varje Är men det finns fortfarande problem som bl.a. förtroende frÄn konsumenter.DÀrför har vi valt att se nÀrmare pÄ hur ett E-handelsföretag kan bli framgÄngsrikt pÄ Internet och öka sitt kundvÀrde. För att kunna nÄ fram till detta har vi samlat in det empiriska materialet genom intervjuer och analyserat detta utifrÄn den teoretiska referensramen.