Sökresultat:
1330 Uppsatser om Traditionell läsinlärning - Sida 50 av 89
Balanserad styrning: samspelskomplexiteten bland olika faktorer i The Nuance Group
Inom The Nuance Group, vilket Àr ett ledande globalt företag inom tax-free, finns det en finansiell syn pÄ verksamheten som kan utvidgas till att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats Àr att upptÀcka och synliggöra faktorer och perspektiv i företaget som kan utvidga den traditionella finansiella styrningen och bidra till bÀttre verksamhet och balanserad styrning. Med hjÀlp av fyra perspektiv har vi belyst betydelsen av medarbetare, kunder och processer, som i samverkan med de finansiella aspekterna kan utgöra en del av företagets ekonomistyrning. Genom att bryta ner The Nuance Groups verksamhet i olika perspektiv skapas det mer fokus pÄ sÀrskilda fokusomrÄden dÀr företaget lÀttare kan se vilka omrÄden som Àr viktiga för framgÄng. Utarbetningen av mÄl, mÄtt och framgÄngsfaktorer inom varje perspektiv bidrar till fokusering inom perspektiven samtidigt som mellan dem skapas det förutsÀttningar för balans.
Segregering, integrering och utveckling
BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat sprÄk Àn svenska misslyckas med att integreras i samhÀllet och hur dessa barn har det svÄrt att nÄ godkÀnt betyg i kÀrnÀmnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) Àr en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andrasprÄk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begrÀnsa barnens möjligheter senare i deras skolgÄng och yrkesliv.SYFTE: VÄrt syfte med studie Àr att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flersprÄkighet.VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur resonerar verksamma pedagoger kring flersprÄkighet?? Hur stöttas flersprÄkiga elever i skolan?? Hur resonerar pedagoger kring samverkan med förÀldrar till flersprÄkiga elever?METOD: Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfÀllen.
SÀrskilt tillrÀttalagd lÀrandemiljö: med vilken rÀtt?
Undersökningens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrÀttalagda lÀrandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal bÄde pÄ den sÀrskilt tillrÀttalagda lÀrandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hÀlsoperspektiv pÄ funktionsnedsÀttning.
Juridiska förutsÀttningar för odling av energiskog
Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).
Döva och hörselskadade ungdomars möten med texter utanför skolan : En enkÀtstudie pÄ riksgymnasiet för döva och hörselskadade
SammanfattningDen aktuella forskning Àr entydig gÀllande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs pÄ grundskolan; katederundervisning och individuellt rÀknande i matematikböcker Àr dominerande. Det finns belÀgg för att detta Àven Àr en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom omrÄdet. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till mÄluppfyllelse för alla elever. DÀrför efterfrÄgas undervisningssÀtt innehÄllande annat Àn katederundervisning och enskild rÀkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssÀtt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta frÀmst genom att lÄta matematiklÀrare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssÀtt.
LÀrares och fritidspedagogers syn pÄ fritidspedagogens yrkesroll i skolan.
VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.
LÀrares och rektorers uppfattningar om de estetiska Àmnenas betydelse i kulturskolor
Studiens syfte var att undersöka vad lÀrare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. FrÄgestÀllningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i den egna verksamheten gerkulturskolans lÀrare och rektorer uttryck för? Blir alla Àmnen behandlade likvÀrdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de sjÀlva stÄr för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska Àmnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkÀter till sex kulturskolors rektorer och lÀrare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lÀrare i musik pÄ kulturskolorna anser att alla Àmnen inom deras skola fÄr lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. LÀrare inom de övriga estetiska Àmnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.
Den lÄgpresterande förövaren och det högpresterande offret : en analys av könsdiskursen i tidningen SkolvÀrlden
Ett aktivt jÀmstÀlldhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trotsdetta Àr det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan rÀkna med att fÄolika mycket hjÀlp och behandlas pÄ olika sÀtt av lÀrare. För att motverka dessa traditionella könsmönster,en skyldighet lÀrare har enligt lÀroplanerna, Àr det en förutsÀttning att rÄdande könskonstruktioner belyses.Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen SkolvÀrldengenom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar frÄn Är 2004. Analysen somvilat pÄ en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrÄn fyra teman: skolarbetet och lÀsningen,tonÄrstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvÄrden, samt hoten och vÄldet.
Intresse, historiemedvetande och arbetssÀtt ? En studie av elevers uppfattning av historia
Syftet med den hÀr studien var att se ifall elevers uppfattning av historia pÄverkas av det arbetssÀtt som anvÀnds i skolan. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lÀrare. Eleverna som deltog gick i Ärskurs 9 pÄ tvÄ skolor som har olika arbetssÀtt. Den ena arbetar Àmnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell Àmnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssÀtt, och svaren frÄn undersökningen jÀmfördes bÄde mellan de tvÄ skolorna och utifrÄn variablerna kön och etnicitet.
Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig Ät en del beroende pÄ vilken skola de gÄr pÄ, men skillnader i attityd kan Àven ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.
SmÄ företag - stora möjligheter?
Metod: Studien har tillÀmpat en kvalitativ metod och grundar sig i en fallstudie av tre smÄföretag som har gÄtt frÄn traditionell handel till att Àven sÀlja via Internet. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket inleds med strategiteorier och teorier för val av marknadskanal för att sedan smalna av och fokusera pÄ e-handel och kritiska omrÄden inom e-handel. Inom dessa omrÄden finns hinder och möjligheter för företag att skapa vÀrde med e-handel. Empiri: Studiens empiriska underlag grundas pÄ intervjuer med fallföretagens Àgare. Innan intervjun fick alla svara pÄ förberedande frÄgor som skickades ut via e-mail och under intervjun fick de intervjuade fylla i ett frÄgeformulÀr.
Offentlig upphandling: Ăversikt över en komplicerad lagstiftning
Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, Àr en garanti att offentliga medel anvÀnds sÄ effektivt som möjligt, att kommuninvÄnarna ska fÄ ut mest vÀrde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affÀrer. Detta genom en likvÀrdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska prÀglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkÀnnande. BestÀmmelserna skiljer sig Ät beroende om det gÀller upphandling av varor, tjÀnster eller byggentreprenader. En tröskelvÀrdesberÀkning mÄste alltid göras inför en upphandling för att faststÀlla vilka bestÀmmelser i LOU som ska tillÀmpas.
Betydelsen av sjÀlvkÀnsla och sjÀlvkontroll för studenters stressupplevelse
Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för unga mÀnniskors förestÀllningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvÀgagÄngssÀttet har inspiration erhÄllits frÄn metoden Grundad teori. Urvalet har bestÄtt av tio respondenter mellan 17-22 Är med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kÀrnkategori Àr kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som pÄvisar fem olika aspekter av kontrollen.
Datormodellen DAGVL-DIFF för berÀkning av icke-stationÀra flödesförlopp i avloppssystem - En analys av stabilitet och berÀkningsnoggrannhet
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
Vad kostar ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsÄr? En cost-utility-analys av en ickefarmakologisk blodtrycksbehandling
SamhÀllets resurser Àr begrÀnsade och en prioritering av olika verksamheter nödvÀndig. Cost-utility-analysen Àr en typ av ekonomisk utvÀrdering som syftar till att utgöra en del av beslutsunderlaget vid prioriteringsbeslut. Uppsatsen gör en cost-utitlity-analys av den ickefarmokologiska hypertonibehandling som genomförts vid Vindelns hÀlsocenter pÄ individer dÀr traditionell behandling inte haft önskvÀrd effekt pÄ blodtrycket. Det sÀnkta blodtryck deltagarna pÄ internatet erhöll minskar riskerna att drabbas av hjÀrtinfarkt eller stroke. Cost-utitlity-analysen inkluderar bÄde till behandlingen relaterade kostnader och inbesparingar samt framtida till behandlingen orelaterade kostnader, som en följd av att individiden lever lÀngre nÀr riskerna minskar.
En utvÀrdering av LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀns uppföljning av den hotade orkidén brunkulla
Det har skett en stor förÀndring inom det svenska jordbruket det senaste seklet, traditionell slÄtter och beteshÀvd har nÀstan upphört helt. FörÀndrad markanvÀndning orsakar habitatförlust för mÄnga vÀxter och djur. SlÄtter och betesmarkerna som hör till de artrikaste vÀxtsamhÀllena i Sverige hotas av igenvÀxning. I denna uppsats studerar jag LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀns uppföljning av den starkt hotade orkidén brunkulla (Gymnadenia nigra) som Àr en hÀvdgynnad art pÄ tillbakagÄng. Studien baseras pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀn samt de inventeringsdata man samlat inom uppföljningen.