Denna uppsats syfte är att undersöka hur en utvidgning av det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter påverkar kostnadsstrukturen hos SSAB. Transportsektorn inom EU och Sverige står för en betydande andel av de totala utsläppen av koldioxid och lämpar sig bra för att bygga ut systemet med. Sverige kan välja att antingen själva inkludera Sveriges transportsektor i handelssystemet eller så inkluderas hela den europeiska transportsektorn i systemet. SSAB är det företag i Sverige som släpper ut mest koldioxid av de företag som ingår i handelssystemet. Hur ett inkluderande av transportsektorn påverkar SSAB:s kostnader bestäms i stor utsträckning av om de existerande skatterna på transportsektorn avskaffas eller ej.

Denna studie utgår från den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionärt perspektiv sammanbinder de två grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framåt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden på ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sätt där marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartläggs och analyseras.Undersökningsenheterna består av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrån marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlägger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under åren 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrån såväl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien påvisar också att effektivitetsanalys utifrån marknadens beståndsdelar åskådliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, på ett sätt som analys av endast marknadsindex missar. Kartläggning utifrån sektorer visar även att förändringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter på isolerade marknadssegment, och erbjuder därmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmåga för marknaden att bearbeta och inkorporera förändringar.

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning.

I denna uppsats behandlas ett nytt sätt att beräkna korrelationen mellan olika tillgångar. Me­toden, tvärsnittskorrelationen, har framarbetats av Bruno Solnik och Jacques Roulet som be­skriver den i artikeln Dispersion as Cross-sectional Correlation. Vårt syfte är att med hjälp av detta nya sätt beräkna korrelationen över en tio års period på den svenska aktiemarknaden och se om vi kan hitta tendenser i korrelationens utveckling. Korrelationens tendens har tolkats genom trendlinjer och determinationskoefficienter. De re­sultat vi får fram tyder på en ökning i korrelationsnivå inom de flesta av våra observerade sektorer på den svenska aktiemarknaden..

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

AbstractDet finns ett strukturellt förtryck och ett systematiskt underordnande av kvinnor i samhället. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad; positioner, yrken och sektorer är könsmärkta, och beroende på märkning erhåller de olika hög status. Denna märkning är föränderlig och när segregeringsmönster förändras, förändras positioners könsmärkning.Skolledaryrket har genomgått en lång och trög förändringsprocess av könsmärkning och är nu kvinnodominerat, vilket följts av diskussioner om skolledaryrkets sänkta status.Genom litteraturstudier rekonstruerar vi konstruktioner av manligt och kvinnligt och genom diskursanalys belägger vi att en feminisering av skolledaryrket ägt rum. Genom feministisk teori om genussystemet förklarar vi hur isärhållandet av könen, samt kvinnans underordning mannen, skapar en intim förbindelse mellan fenomenen statusdegradering och feminisering..

Outokumpu håller på att investera fem miljarder kronor i verket i Avesta, investeringan ska vara klar år 2015. Investeringen innebär en förändring i företagets försörjningskedja. Detta innebär konsekvenser för flödet genom verket. Den här rapporten syftar till att undersöka hur materialflödet ska styras genom verket, samt att identifiera problemområden som kan uppstå och ge förslag till lösningar på dessa.Denna studie har dels bedrivits genom fältstudier i form av intervjuer och observationer, dels genom en simuleringsstudie som behandlar verkets flöde från slipning till färdigställning. Data som har använts i simuleringsstudien är till exempel lagernivåer, ledtider och beläggningsgrader.Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:- Hur ser nuläget ut på Avesta Jernverk utifrån teoretiska analysmetoder och analys av observerade problem?- Vilka problem (höga lagernivåer, trånga sektorer och så vidare) kan Avesta Jernverk möta i och med investeringen Projekt 2015 och hur kan dessa hanteras?- Vilka blir konsekvenserna för flödet i och med Projekt 2015 vid ett antal olika scenarion, se avsnitt ref{s:experimentering}?- Hur skulle ett scenario behöva se ut för att flödet ska klara av den framtida ökade produktionstakten?    I nulägesanalysen framkom brister i framförallt informationsflödet.

Bakgrund och problem: 2005 var det första räkenskapsåret då det blev obligatoriskt församtliga noterade bolag inom EU att upprätta koncernredovisningen enligt de internationellaredovisningsreglerna IAS/IFRS. Utgångspunkten i IAS/IFRS är att tillgodoseaktiemarknadens informationskrav vilket innebär att regelverket kräver betydligt utförligareupplysningar. Under 2006 och början av 2007 har flera undersökningar och artiklarpublicerats som klarlägger hur de svenska noterade företagen har lyckats med att utarbetaårsredovisningar för 2005 och huruvida dessa följer de krav som de internationellaredovisningsstandarderna ställer. Det har bland annat framkommit av undersökningarna attmånga företag har lämnat bristfälliga upplysningar avseende IAS 1 punkt 116.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om de studerade företagens årsredovisningaravseende det andra året enligt IFRS har förändrats vad gäller de upplysningskrav som ställs iIAS 1 punkt 116. Dessa upplysningskrav behandlar ledningens gjorda antaganden omframtiden och viktiga källor till osäkerheter i uppskattningarna.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Det blir i slutet av sin utbildning naturligt att en börjar fundera över hur det första jobbet efter utbildningen ska förvärvas. Av den anledningen ansågs det intressant att ta reda på vad rekryterarna på rederierna baserar sina beslut på vid anställning av styrmän. Syftet med denna undersökning blev därför att ta reda på vilka faktorer som är mest avgörande när en nyexaminerad sjökapten söker jobb som juniorstyrman. För att få en djupare bakgrundsförståelse för ämnet söktes det efter tidigare arbeten angående rekrytering av juniorstyrmän. Efter det kunde några faktorer uteslutas och några faktorer var i behov av att undersökas vidare.

I takt med att företag växer och etableras på marknaden brukar förr eller senarefrågan om en börsnotering bli aktuell. Primärt torde detta vara ett tillvägagångssättför anskaffning av kapital vilket får till följd att nya investeringar kan genomförasoch tillväxtmöjligheter öppnas. En börsintroduktion är dock en svår ochomfattande process där det emitterande bolaget ställs inför en rad kompliceradeoch svåra val. Ett sådant val är vilken marknadsplats bolaget ska noteras på, enbörs eller en handelsplattform. Vidare behöver en rad samarbetspartners anlitasför att introduktionen ska bli verklighet.

När IT-kraschen inträffade under 2001 fick den påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. Tillväxten, som tidigare varit hög, fick negativa värden och sysselsättningsökningen avstannade. När sedan tillväxten återhämtade sig, efter knappt ett år, förblev sysselsättningsnivån oförändrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsättningen inte visat några markanta förbättringar. Vi vill med vår uppsats närmare kartlägga var denna tillväxt utan nyanställningar uppkommer.

Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process.

Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar.