Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever och lärare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning säger och vad undervisningen innehåller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lärare som först spelades in på minidisk och därefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lärarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock på liknande sätt, beroende på erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man på olika sätt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika ämnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klädsel eller musik.Dessutom visar vår undersökning att de lärare som har arbetat i mångkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poängtera vikten av att arbeta praktiskt med värdegrundsfrågor..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om erfarna lärare följer läroplanens intentioner om att använda sig av olika arbetssätt och arbetsformer för att främja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nå detta syfte använde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har använts är observationer och intervjuer med fyra erfarna lärare från två skolor.Resultatet visade att lärarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nämnare. De betonade alla en undervisning som innebär gemensamma genomgångar, repetition av kunskaper, sifferträning, utantillinlärning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. Lärarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlärning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur dagens verksamma lärare arbetar för att inkludera barn med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera på hur lärare i skolans tidigare år väljer att arbeta samt vilket arbetssätt de anser gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. För att nå vårt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lärare. På så sätt kunde vi jämföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att många lärare har kunskap om vad barn med läs- och skrivsvårigheter behöver för att utveckla sin läs- och skrivförmåga.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.

I Sverige kan individer antingen bedömas begränsat eller obegränsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller väsentligt anknuten fö- religger obegränsad skattskyldighet och svensk beskattningsrätt för samtliga in- komster. IL räknar upp olika grunder på vilka individen kan bedömas väsent- ligt anknuten på. Antalet rättsfall på området påvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmätts större uppmärksamhet och betydelse än övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillräckligt starka att ensamma medföra väsentlig anknytning.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att låta eleverna upptäcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna på skolan. Teorin är baserad på att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptäcka historia på plats och på ett mer praktiskt sätt. Metoden består av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade är pedagoger som arbetar med årskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsämne.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur dagens verksamma lärare arbetar för att inkludera barn med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera på hur lärare i skolans tidigare år väljer att arbeta samt vilket arbetssätt de anser gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. För att nå vårt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lärare. På så sätt kunde vi jämföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att många lärare har kunskap om vad barn med läs- och skrivsvårigheter behöver för att utveckla sin läs- och skrivförmåga.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur IKT-användning påverkar svenskämnet och svensklärarrollen. Med utgångspunkt i en tanke om ett svenskämne som genomgår ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lärarperspektiv. Vi har därför intervjuat ett antal svensklärare om deras syn på arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frågat både om IKT-användningen i relation till deras roll som lärare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskämnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med vårt arbete har varit att få och skapa förståelse för hur ett arbetssätt som är inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till läsning?, används som inkluderande pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i skolans tidigare år. Vi har även fått inblick i hur datorn kan användas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och läsutveckling. Två elever och en lärare har intervjuats om och observerats kring hur datorn används i den löpande undervisningen. En annan del av vårt syfte var att ta reda på hur detta arbetssätt påverkar elevernas läsning och skrivning.

Syftet med vår studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn på sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bäst. Via en enkät, riktad till matematiklärare som undervisade år 5-9 vid två skolor, täcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lärare som sade sig ha elever med svårigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, de vill lära sig trots de svårigheter de har i ämnet.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande;Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur?Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål.

Sammanfattning Lpo-94 är lärarnas främsta styrdokument, och det är ett dokument som har vida mål och som är öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta ämne, inriktat på främst individualiseringskraven i läroplanen. Den är uppdelad i två delar. I den inledande litteraturgenomgången går jag igenom äldre läroplaners syn på individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nämner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.