BakgrundHumant immunbristvirus, HIV, Àr ett retrovirus, vilket innebÀr att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV pÄverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvÀndiga för immunförsvaret. DÄ immunförsvaret har blivit sÄ förstört att kroppen inte kan bekÀmpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. PÄ grund av intrÀdandet av antiretrovirala lÀkemedel Är 1996 har HIV gÄtt frÄn att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV.

FrÄn att en organisations frÀmsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela pÄ sÀkra kort till kravet pÄ förmÄgan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som vÀrdenÀtverket krÀver, vilket frÀmjar kreativitet och innovation, Àr steget lÄngt. NÀtverkssamhÀllets nya och fler platser att sprida information pÄ ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmÄgan. Avgörande för framgÄng Àr organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap Àr avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nÀtverkssamhÀllet. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB Àr en organisation som kan hjÀlpa samhÀllet att utveckla mÀnniskors entreprenöriella förmÄga för att dessa i sin tur skall skapa nytt vÀrde eller ekonomisk framgÄng. FrÄgan Àr vilka ÄtgÀrder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmÄga sÄ att den stödjer innovativ utveckling, nytt vÀrde eller ekonomiska framgÄng för organisationen i synnerhet och samhÀllet i allmÀnhet.Det Àr de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvÀrldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmÄga.

MÄlet med studien var att undersöka konsekvenserna vid felaktig data i en traktbank med avseende pÄ avverkningsplanering och virkesleveranser. Studien genomfördes med data tillhandahÄllen av Sveaskog. 25 bestÄnd anvÀndes och med hjÀlp av data frÄn dessa bestÄnd simulerades 200 bestÄnd med liknande egenskaper fram, i form av bestÄndsvariabler exempelvis volym/ha. Dessa 200 bestÄnd blev de bestÄnd som antogs ha sanna data. Dessa data fick senare i studien jÀmföras med bestÄnd som fÄtt tilldelat fel.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Bakgrund: Investor Relations (IR) Àr den kommunikationen som företagen för med den finansiella vÀrlden, frÀmst till analytiker och investerare. Idag Àr hemsidor en standardmetod för företagen att sprida sin finansiella information pÄ och det finns mÄnga fördelar sÄsom minskade kostnader och förbÀttrad informationskvalité. Forskningen pÄ omrÄdet prÀglas av en klassisk bild av att företagens storlek pÄverkar informationsinnehÄllet pÄ deras hemsidor, ju större företag desto bÀttre kvalité och innehÄll pÄ informationen. FrÄgestÀllning: DÄ forskningen de senaste Ären har stagnerat inom detta ÀmnesomrÄde samt att den senaste studien av svenska förhÄllanden gÀllande företagsstorlek kontra IR-kvalité Àr snart tio Är gammal vill denna uppsats reda ut: Vilka skillnader i informationsinnehÄllet finns mellan stora, mellanstora och smÄ företags IR-sidor? Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad det i första hand finns för skillnader i informationsinnehÄllet pÄ företagens hemsidor mellan stora, mellanstora och smÄ företag.

SSC Klingan har de senaste Ă„ren flyttat till nya lokaler, kompletterat sin maskinpark och ökat sin omsĂ€ttning kraftigt. I den kraftiga expansionen har inte materialflöde och layout i fabriken prioriterats. Material samlas och ligger i vĂ€gen för flödet och skapar oreda. Det Ă€r nu Ă€garna intresserade av att rĂ€tta till för att fĂ„ bĂ€ttre flyt i produktionen och öka genomflödet genom snickeriet. En ny flödesorienterad layout för att öka ordning och genomflöde genom fabriken har varit ett mĂ„l med projektet. ‱ En kartlĂ€ggning av informations- och materialflöde har genomförts. ‱ Huvudflödena i fabriken har identifierats och deras transportstrĂ€cka mĂ€tts upp i antal meter. ‱ JĂ€mförelser mellan fem layoutförslag över snickeriet har gjorts. Det andra mĂ„let med projektet har varit att bestĂ€mma lĂ€mplig placering och storlek av en planerad lagerhall.

Begreppet hÄllbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillvÀxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nÀmns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta omrÄde har intensifierats pÄ senare tid och fokus pÄ företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gÀllande företagens verksamhet. Mineraler och metaller Àr viktiga rÄvaror i dagens moderna samhÀlle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende pÄ miljöpÄverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gÀller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som Àr mÄlgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömÀssiga information samt vilken miljömÀssig information företagen kommunicerar i sina hÄllbarhetsredovisningar och i vilken utstrÀckning denna information Àr jÀmförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien Àr att skapa förstÄelse för varför kommunikationen av hÄllbarhetsarbete skiljer sig Ät inom den svenska gruvindustrin.

Huruvida organisationskulturer lyckas jÀmkas ihop har visat sig vara en viktig förutsÀttningför att nÄ framgÄng med sammanslagningar av olika organisationer. Under 2011 gick treförvaltningar i Göteborgs stad samman med olika kulturell sÀrprÀgel; lokalförsörjningsförvaltningen, MedicHus och lokalsekretariatet. Tillsammans bildade de den nya organisationen lokalförvaltningen. Denna studies övergripande syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur norm- och vÀrderingssystemet har utvecklats pÄ lokalförvaltningen sedan sammanslagningen och utifrÄn studiens resultat kunna dra slutsatser kring hur ledningen kan arbeta vidare mot en gemensam organisationskultur. För att uppnÄ syftet ville jag se hur de rÄdande normerna och vÀrderingarna stÀmde överens med ledningens medarbetarpolicy och i vilken mÄn tidigare förvaltningarnas sÀrprÀgel levde kvar.Organisationskultur Àr ett vitt begrepp och det finns flera olika tolkningar av begreppets definition och i vilken utstrÀckning det gÄr att förÀndra den.

Syftet med arbetet Àr att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehÄll och funktion samt introducera tvÄ olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsÀtt. De generella frÄgorna jag har stÀllt mig Àr följande: Vad Àr textens innehÄll? PÄ vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka Àr de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett vÀsterlÀndskt sprÄk Är 1928. Han har bÄde översatt och kommenterat bl. a.

VÄrt sprÄk lÀr vi oss tidigt i livet men den största delen av vÄr kommunikation sker ickeverbalt genom kroppssprÄk, mimik och gester utan att vi reflekterar över det. Detta utgör cirka 80-95 procent av den dagliga kommunikationen och Àr av stor vikt i klientkontakten inom vÄrden. Denna litteraturstudie tar upp vikten av medveten grundlÀggande kommunikation inom vÄrdyrken, sÄvÀl pÄ humansidan som i arbetet med djur. Studien syftar till att ta reda pÄ hur djurhÀlsopersonalen kan bli bÀttre pÄ att kommunicera med djurÀgare och dÀrigenom uppnÄ en högre följsamhet. För att effektivisera kontakten mellan klienter och vÄrdpersonal har modeller som The Four Habit Approach och CRAFT tagits fram, vilka ska öka samarbetsmöjligheter, följsamhet och vÄrdkvalitet. I den internationella litteraturen anvÀnds de olika begreppen compliance, adherence och concordance för att beskriva just följsamhet.

I Sverige under vintersÀsongen har jÀrnvÀgarna ett stort problem, till störst del Àr dessa fel relaterade till att snö och is hindrar jÀrnvÀgsvÀxlarna frÄn att fungera som vanligt. Det krÀvs dÄ att man manuellt fÄr fara dit och hacka och borsta lös isen och snön sÄ att vÀxeln kan ÄtergÄ i drift igen. Förseningarna Àr ett problem för passagerarna, entreprenörerna och företaget och hela samhÀllet. Det kostar en stor summa pengar för samhÀllet varje Är, bÄde direkta och indirekta kostnader till pÄföljd av bristande förtroende för jÀrnvÀgarna.Syftet med projektet Àr att genom en noggrann bakgrundsstudie och lÀmpliga metoder fÄ nog med förstÄelse och kÀnnedom för att kunna lösa detta problem. Idag finns en hel del lösningar som Àven undersöks genom en nulÀgesanalys för att bÄde se hur andra tÀnkt för att försöka lösa problemet, men ocksÄ för att se till sÄ att min idé inte inkrÀktar pÄ nÄgot patent.Efter den teoretiska biten Àr genomförd sÄ togs vÀldigt mÄnga konceptförslag fram genom kreativa metoder.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

SammanfattningLÀroboken Àr ett av de verktyg som lÀrare kan anvÀnda i sitt arbete för att eleverna ska nÄ mÄlen. En lÀrobok kan spela en stor roll i en lÀrares undervisning och det Àr dÀrför av största vikt för blivande lÀrare att kritiskt granska de lÀroböcker som man tÀnker sig att anvÀnda. I Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr boken Hem- och Konsumentkunskap Är 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lÀrobok i mÄnga lÀrares undervisning. Detta examensarbete utgÄr utifrÄn förförstÄelsen att ovan nÀmnda lÀrobok möjligen Àr det fullkomliga lÀromedlet för en lÀrare i Àmnet men samtidigt finns Àven med i beaktande att det förekommer en viss kritik frÄn lÀrare mot boken i frÄga.Huvudsyftet med arbetet har varit att studera lÀroboken med fokus pÄ Àmnets fyra grundlÀggande perspektiv, resurshushÄllning, hÀlsa, jÀmstÀlldhet och kultur.

MÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl Àr ett brett omrÄde med mÄnga dimensioner. MÄnga gÄngerkan det upplevas som ett avlÀgset problem och nÄgonting som inte berör oss i Sverige.MÀnniskohandel Àr idag en utav vÀrldens mest lukrativa marknader och den tenderar bara till attöka. Vi vill med vÄr uppsats lyfta upp mÀnniskohandel som fenomen och det genom att pÄ ett merprecist plan fokusera pÄ brottsoffrets situation. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att undersöka detsvenska myndighetsförfarandet dÄ ett mÀnniskohandelsbrott för sexuella ÀndamÄl har uppdagats,med fokus pÄ brottsoffrets situation. De centrala utgÄngspunkterna Àr att undersöka vilka rÀttigheterdessa offer har, samt vilka stödinsatser som finns att tillgÄ, men Àven att se till vilka faktorer somhindrar respektive möjliggör att stödinsatser kan erbjudas.VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie uppbyggd av tvÄ empiriska material.

I en rapport som 2004 överlÀmnades till regeringen fastslÄs att om 10 - 15 Är efterstrÀvas att andelen nyproducerade lÀgenheter med trÀstomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bÀrande stomelement i trÀ kommer att öka de nÀrmaste Ären under förutsÀttning att mÄlet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellÄnga spÀnnvidder krÀvs ofta balkhöjder som överskrider de mÄtt som normalt kan sÄgas fram i en enda massiv bit. Ofta vÀljs istÀllet balkar av limtrÀ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sÄgverket.