Denna rapport Àr resultatet av examensarbetet som utförts i samarbete med Swedavia Swedish airports och LuleÄ tekniska universitet. Bakgrund och mÄlsÀttning Flygplatsen strÀvar efter att automatisera arbetsmoment som innehar arbetsmiljöproblem samt krÀver resurser. Idag finns vÀl utbyggda automatiska sorteringsanlÀggningar för bagage vilka har krav pÄ dimensioner och vikt. Bagage som inte klarar dessa krav klassas som specialbagage och krÀver extra manuell hantering bÄde vid inlÀmning samt i sorteringsskedet. Bedömning av vilka bagage som Àr specialbagage görs subjektivt av personal.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen pÄverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. ProblemstÀllningen angrips utifrÄn fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och OjÀmlikhet. Som en röd trÄd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens pÄ­verkan pÄ relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande.Forskningen om e-förvaltning utgÄr i allt vÀsentligt frÄn implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns ocksÄ, om Àn i mindre utstrÀckning, studier som intresserar sig för anvÀndarna.

Examensarbetet har utförts med fokus pÄ konstruktion av kraftapplikationsutrustning till provrigg för kalibrering av jÀrnvÀgshjul. Arbetet har utförts pÄ uppdrag av Interfleet Technology vilket Àr ett vÀrldsledande teknikkonsult bolag inom jÀrnvÀgsindustrin. Tack vare sin unika teknologi kan ett godtyckligt jÀrnvÀgshjul göras om till ett sÄ kallat mÀthjul. MÀthjulen anvÀnds för att bland annat mÀta spÄrkrafter och utvÀrdera spÄrfordons gÄngdynamiska egenskaper. Kalibrering och provning av utrustningen som mÀthjulen utrustats med utförs i provriggen.

Varför tillfÀllig landskapsarkitektur?Jag var nyfiken pÄ vad det innebÀr och det var inget som hade nÀmnts under utbildningen utan det var nÄgot som jag sjÀlv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken pÄ vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var nÄgot som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget frÄn idé till nÄgot fÀrdigt var betydligt kortare Àn vid ett traditionellt landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lÀrde mig och gick in i projektet desto mer upptÀckte jag att de oÀndliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var nÄgot helt annat. Exempelvis begrÀnsningarna som de rent ekonomiska, eller att markÀgaren ska godkÀnna ens idé eller frÄgor om hÄllbarhet och sÀkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat pÄ var bland annat en tillsynes frihet i dem.

Rapporten beskriver utvecklingsarbetet av ett framdrivningssystem, baserat pÄ en egen idé, till en konceptuell motorcykel. Den huvudsakliga idén Àr att integrera motorcykelns drivlina i bakhjulet genom brukandet av ett navlöst hjul.En omfattande informationsinsamling inledde projektet. Insamlingen var i huvudsak inriktad pÄ att dissekera den traditionella fordonstekniska drivlinan, kartlÀgga ingÄende transmissionselement samt att utreda deras inbördes funktioner. TvÄ studiebesök pÄ flygvapenmuseet i Linköping genomfördes, dÀr syftet frÀmst var att fÄ en bÀttre kÀnsla för radialmotorernas fysiska dimensioner.Genom att hÄlla isÀr arbetet med Osmos-fÀlgen och drivlinan underlÀttades utvecklingsarbetet. DÀrför upprÀttades tvÄ problembestÀmningar samt en uppdelad kravspecifikation som grund för konstruktionens underfunktioner.Efter reducering av olika konstruktionslösningar för underfunktionerna, vilket frÀmst genomfördes med logiska resonemang och framdiskuterade beslut, sÄ Äterstod tvÄ snarlika förslag till lösningar inför den fortsatta vidareutvecklingen.Den slutgiltiga drivlinan Àr baserad pÄ en australiensisk radialmotor frÄn Rotec Engineering, Rotec R3600, som kombinerats med en hybridmodul frÄn den tyska tillverkaren ZF Sachs.

Havsmiljöer Àr idag den slutliga anhalten för den nedskrÀpning av plast som kommer ifrÄn avloppsvatten och allmÀn nedskrÀpning. Stora mÀngder plastpartiklar i olika storlekar har upptÀckts i haven och Àven inuti djur som misstagit plasten som föda. Forskning visar att en stor del av plasten Àr av mikroskopisk storlek, sÄ kallade mikroplaster. Inom denna grupp förekommer textilfibrer som likt andra plaster Àr svÄrnedbrytbara i naturen. Det har genom studier pÄvisats att smÄ textila fiber rinner ut med avloppsvattnet och hamnar i haven.PET Àr en av de vanligaste plasterna och utifrÄn denna tillverkas polyesterfiber som Àr det i sÀrklass mest anvÀnda materialet inom textiltillverkning.

Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmĂ€ltning av anodslam pĂ„ Ă€delmetallverket. Den ekonomiska utvĂ€rderingen visar att Ă€delmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje mĂ„nad blir kvar i den slagg som lĂ€mnar verket för att ytterligare en gĂ„ng genomgĂ„ smĂ€ltning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas sĂ„ledes i ca 30 dagar med rĂ€ntekostnader som följd. Uppgiften var dĂ€rför att försöka utröna orsaker och föreslĂ„ tĂ€nkbara Ă„tgĂ€rder för att komma till rĂ€tta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tĂ€nkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smĂ€ltningen och konverteringen av anodslammet.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). NĂ„gra röster om lĂ€rarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the TeacherÂŽs role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola ProblemomrĂ„de I och med införandet av den nya lĂ€roplanen, LĂ€roplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fĂ„tt nya riktlinjer och mĂ„l. Bland annat har kraven pĂ„ flexibilitet och individanpassning ökat.

VÄrt klimat stÄr inför en förÀndring och begreppet hÄllbarhet har blivit ett nyckelord för vÄr tid. I Sverige idag arbetar man bland annat efter sexton miljökvalitetsmÄl. Ett av dessa mÄl Àr ?God bebyggd miljö?, ett mÄl som inte kommer vara möjligt att nÄ till Är 2020. Varför kommer vi inte att nÄ detta mÄl? EnergianvÀndningen för bostÀder och service har i princip varit konstant sedan tidigt 1980-tal, energianvÀndningen inom transportsektorn har ökat, andelen hushÄllsavfall har ökat och allt mindre Ätervinns.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Möten mellan mÀnniskor, grupper, idéer och intressen Àr en naturlig del av stadslivet. Mötandet Àr dessutom en förutsÀttning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmÄga, upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stÀrkandet av olika slags gemenskaper. DÀrför Àr det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvÀrt. Det Àr emellertid sÄ att olika slags mötande skiljer sig Ät kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsÀttningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprÀtthÄlls. Föreliggande mastersuppsats Àr skriven inom ramarna för programet HÄllbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgÄr frÄn denna konstruktiva kritik av anvÀndningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgÄr uppsatsen frÄn en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinÀr litteraturstudie med teoretiska bidrag frÄn bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus pÄ det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen Àr strukturerad utifrÄn tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlÀgga olika aspekter som kan bidra med förstÄelse för mötande och dess förhÄllande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. KartlÀggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter pÄ mötande. Denna modell Àr avsedd att etablera en förstÄelse för mötandet och dess förutsÀttningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör nÀrmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgÄr frÄn ett perspektiv pÄ mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsÀttningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt pÄvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehÄller uppsatsen ocksÄ en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel pÄ mötesplatser för socialt hÄllbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen RosengÄrd. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjÀnstemÀn samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar pÄ behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nÀmnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av sjÀlvorganisation. Fallstudien blottlÀgger ocksÄ ett antal likheter; mer allmÀnt hÄllna kvaliteter som utmÀrker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel pÄ dessa Àr odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelÀgenhet som utgÄngspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frÄgestÀllningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. SÄdana studier kan exempelvis syfta till att belÀgga kausaliteter i mötandeprocesser hÀrledda frÄn registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.