Ett vÀrdigt avsked frÄn livet bör vara en av de högsta prioriteringarna i vÄrden. MÄlet med palliativ vÄrd Àr att ge personer i livets slut livskvalitet genom en lugn och vÀrdig död. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livskvalitet hos personer i livets slut. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och utifrÄn en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att fÄ lindring i fysiskt och psykiskt lidande, Att ha förtroende för vÄrdpersonal och fÄ fatta egna beslut, Att fÄ kÀrlek och nÀrhet frÄn nÀrstÄende, Att fÄ vara den man alltid varit och Att finna mening i tillvaron och göra sig redo.

Reflektion kom under 1980-talet att bli ett centralt begrepp inom pedagogiken för att belysa och förklara lÀraryrkets professionalitet. Idag menar dÀremot vissa forskare och teoretiker att reflektionens initiala nytta har förbytts till att istÀllet vara en förklaring till lÀraryrkets lÄga professionsstatus, och att detta beror pÄ en inflationsartad anvÀndning av begreppet. Detta till trots anvÀnds begreppet reflektion flitigt i sÄvÀl lÀrarutbildning som elevers styrdokument, nÄgot som vi i denna uppsats tagit fasta pÄ.Det Àr paradoxen mellan reflektion som ett verktyg till lÀrarprofessionaliseringen Ä ena sidan, och reflektion som en orsak till lÀraryrkets deprofessionalisering Ä andra sidan tillsammans med lÀrarutbildningens fokus pÄ reflektion som undersöks i vÄr uppsats. Mer specifikt görs detta genom att undersöker vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan behöriga och obehöriga lÀrares sÀtt att tÀnka kring, och anvÀnda sig av, begreppet reflektion.Uppsatsens empiri utgörs av sex stycken lÀrarintervjuer dÀr fyra av dessa Àr behöriga och tvÄ obehöriga. Intervjuerna analyseras utifrÄn vÄr uppfattning att reflektion synliggörs i tre olika dimensioner.

Studiens syfte var att undersöka hur olika kartlÀggningsmaterial kan utgöra underlag för att tidigt uppmÀrksamma elever i lÀssvÄrigheter sÄ att alla fÄr lyckas i sin lÀsinlÀrning. Till största delen har en kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys anvÀnts, men undersökningen har Àven kvalitativa inslag. Ambitionen har varit att ta del av en kommuns screeningresultat i lÀsning för alla elever i skolÄr 3, en population pÄ 247 elever. PÄ sju av Ätta lÀstester samlades över 80 % av populationens resultat in.Undersökningen visade att testetFonolek kan vara till nytta för att predicera hur elever lyckas pÄ kommande lÀstester i skolan. SÀrskilt vÀl kan Fonolek predicera resultat pÄ ordavkodningstester.

Studien avser att belysa dels ett historiskt perspektiv hos MKB Fastighets AB:s organisationsförÀndring under Allan Karlssons ledning pÄ 1990-talet, dels avser studien att undersöka hur dagens organisationskultur yttrar sig och dels hur den rÄdande kulturen förmodas integrera med en leanimplementering. Syftet Àr att utifrÄn dessa tre perspektiv skildra den rÄdande organisationskulturen samt genomföra en tolkning om organisationskulturen Àr enhetlig eller splittrad med existerande subkulturer. FrÄgestÀllningarna berör kulturen pÄ 1990-talet, hur förvaltningsomrÄdena framstÀlls, respondenternas skildring av samhörighet och konsensus i organisationen, hur respondenterna ser pÄ organisationsförÀndringen samt respondenternas syns pÄ ledningen. Den teoretiska referensramen i studien lyfter fram vikten av att en organisationsförÀndring pÄverkar flera organisatoriska dimensioner. Organisationskulturen har makten att pÄverka organisationsförÀndringar och skapa inkonsekvenser som utvecklar subkulturer.

Syftet med uppsatsen Àr att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet Àr att testa ifall det gÄr att mÀta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling anvÀnde vi en elektronisk enkÀt som vi skickade till 305 chefer pÄ svenska dotterbolag i Danmark. VÄrt teoretiska perspektiv bestÄr av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som pÄverkar förhandlingen.

Bakgrund: Ett och ett halvt Ă„r efter öppnandet av Öresundsbron mĂ€rks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de Ă€nnu ej fungerande skattereglerna men Ă€ven mer mjuka faktorer, sĂ„som vĂ„ra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger sĂ„ nĂ€ra varandra Ă€r vi mer olika Ă€n vad man frĂ„n början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstĂ„nd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att belysa de nationella skillnaderna angĂ„ende de olika företagskulturerna som prĂ€glar Danmark och Sverige. AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstĂ„r i affĂ€rssammanhang och sĂ„ledes utelĂ€mna social interaktion utanför affĂ€rslivet.

Studiens syfte har varit att fÄ en fördjupad förstÄelse för partnerkonflikter vid ojÀmn Àgarfördelning i internationella joint ventures (IJVs). Syftet adresseras med tvÄ forskningsfrÄgor; (1) NÀr IJVs har ojÀmn Àgarfördelning, vilka partnerkonflikter riskerar att uppstÄ? (2) NÀr IJVs har ojÀmn Àgarfördelning, vad Àr sÀrskilt relevant att beakta för minoritetsÀgare för att undvika partnerkonflikter? För att bemöta syftet och besvara forskningsfrÄgorna har studien haft en explorativ karaktÀr med en induktiv forskningsansats, dÀr en fallstudie har undersökts kvalitativt. PrimÀrdata bestod av tolv semistrukturerade intervjuer och sekundÀrdata bestod av mejlkonversationer samt formella dokument, sÄsom avtal och statuter.Resultatet frÄn studien visar att partnerkonflikter riskerar att uppstÄ i avtals olika dimensioner; termspecificitet, anpassningsbarhet och ansvarsförbindelser. Det visar Àven att partnerkonflikterna i avtalet pÄverkas av personer i IJV:et samt omgivningen som avtalen ska fungera i.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader stĂ€ller nya krav pĂ„ ett internationellt ledarskap med kunskap angĂ„endekulturella skillnader. Det ledare gör över hela vĂ€rlden Ă€r ungefĂ€r detsamma men dess utförandeskiljer sig Ă„t mellan olika lĂ€nder vilket kan leda till att missförstĂ„nd och konflikter uppstĂ„r, ettstörre fokus pĂ„ kulturell kunskapsinhĂ€mtning kan leda till ökad effektivitet och underlĂ€ttabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som Ă€r effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike Ă€r det land i Europa som lĂ€nge dominerats av enbolagsform dĂ€r familjĂ€gande Ă€r centralt, till skillnad frĂ„n övriga lĂ€nder organisationer i storutsrĂ€ckning utgörs av större enheter, idag gĂ„r dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus pĂ„ effektivisering, konsekvensen av denna utveckling Ă€r att det stĂ€lls andra krav pĂ„ ledarskapet.Lutz Ă€r en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet pĂ„ den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader krĂ€ver förstĂ„else förtvĂ€rkulturella möten dĂ€rför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet Ă€r att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende pĂ„ fem dimensioner som Ă€r centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Denna rapport Àr en del av ett examensarbete pÄ avdelningen för "Byggteknik och design" med inriktning "husbyggnad, projektering och konstruktion" pÄ Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Sverige.Rapporten handlar om byggandet av ett tak för en skolbyggnad i byn Lwengo Basilla som ligger i sydöstra delarna av Demokratiska republiken Kongo. Skolprojektet finansieras av en ideell organisation i Sverige som heter "Elikia na Biso" och leds av Miza Landström. Designen och konstruktionen av skolan har tagits fram med hjÀlp av studenter frÄn olika avdelningar inom Kungliga Tekniska högskolan (KTH). En grupp studenter frÄn KTH hjÀlpte till att lÀgga grunden och vÀggarna i skolan. NÀsta grupp av studenter skickades för att hjÀlpa till med byggandet av skolans tak.Denna rapport fokuserar pÄ att dimensionera och konstruera taket pÄ skolan med hjÀlp av lokala material pÄ ett effektivt sÀtt.

Genom historien har det skrivits en ansenlig mÀngd material kring teorier om demokrati av bÄde deskriptiv och normativ karaktÀr. Joseph A Schumpeter tillhör en i samlingen av författare som utformat demokratiteorier genom att beskriva demokratin som han uppfattar den. Schumpeter anser att det handlar om en elit som konkurrerar om folkets röster för att fÄ utöva makt. Pluralisterna tillför ytterligare en dimension till den deskriptiva demokratiteorin dÄ de tar in intressegruppernas roll i det politiska systemet. C B Macpherson, Carole Pateman och John Burnheim har reagerat pÄ dessa deskriptiva teorier och demokratin som de upplevt den.

This study is about trust for public institutions and what the foundation is that builds this confidence. For this study I have used three dependent variables to define different aspects of public institutions. These are trust in the legal system, trust in political parties and state of health services nowadays.  The method that is used in the study is based on a comparative study between two countries, Sweden and Portugal.  The actual result is made up by comparing means and regressions by using 13 independent variables. Many of the independent variables that has been used is deriving from institutional theories of Putnam and Rothstein These theories points out the importance of strong traditions of civic engagement and that the success of the trust of the institutions depends in large part on the horizontal bonds that make up social capital.

Gamereactor beskriver sig pÄ sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vad som fÄr möjlighet att synas pÄ hemsidan och pÄ vilka villkor det fÄr ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien bestÄr av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som bÄda har för avsikt att belysa omrÄden med anknytning till genusvetenskapliga ÀmnesomrÄden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en mÄnad och jag visar dÀr, med utgÄngspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snÀv bild av spelkulturen, dÀr mÄlgruppen Àr en ung, vit, teknikintresserad grupp mÀn. DÀremot framtrÀder ocksÄ en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner bÄde för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framtrÀder i textmaterialet, och jag menar hÀr att Gamereactors textproduktion kan förstÄs som en diskursordning dÀr en samling diskurser kring olika genrer kÀmpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmÀssig substans? i olika spel.

I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

I detta examensarbete har ett problem som varit en del av ett pÄgÄende projekt pÄ ElektaInstrument AB undersökts och en lösning har föreslagits.Problemet har varit att utveckla och modellera en servoenhet som med hög precision kanpositionera ett instrument i fem dimensioner (tre translaterande och tvÄ roterande) och som kanhÄlla instrumentet pÄ sin position med hög styvhet.Problemet löstes genom att först specificera kraven pÄ servoenheten, sedan undersöktes olikabefintliga koncept för att uppnÄ kraven. Det bÀsta konceptet, en Stewart-Gough plattform, valdesoch studerades och analyserades sedan i detalj.Analysen gjordes i tvÄ steg, det första steget var att göra berÀkningar av krafter och benlÀngdersom en funktion av positionen för en Stewart-Gough plattform. Det andra steget var att realiseraberÀkningarna och implementera dessa i kod och hÄrdvara för att styra fysiska motorer och fÄdem att bete sig som önskat enligt berÀkningarna.Resultatet av första delen av analysen Àr ett MATLAB program som kan berÀknainverskinematiken och benkrafterna för en godtycklig Stewart-Gough plattform som belastasmed en godtycklig kraftvektor och en godtycklig momentvektor. Programmet kan Àven itereraberÀkningarna för olika lÀgen för Stewart-Gough plattformen och för olika belastningar ochskriva ut extremvÀrdena som berÀknats.Den andra delen av analysen resulterade i ett LabView program för simultan styrning av sexmotorer och hÄrdvara för att driva sex motorer. Styrningen har testats pÄ befintliga motorer medlyckat resultat.Resultaten av examensarbetet visar att Stewart-Gough plattformen kan uppfylla kraven som ÀrstÀllda pÄ servoenheten.

Syfte: Studien avser ta reda pÄ:Om det finns ett internationellt gÄngbart ledarskap Eller om det krÀvs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror pÄVad som kÀnnetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien Àr baserad pÄ sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjÀlp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanstÀllts i en matris, för att bli överskÄdligare. Nyckelord och samband har dÀrefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krÀvs vissa kulturella anpassningarDe mest utmÀrkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore Àr, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren Àr bl a mÄlfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkÀter, fler djupintervjuer eller observationer, för att fÄ ett bÀttre statistiskt underlag Studien kan göras pÄ fler lÀnderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att fÄ ett bredare material i ÀmnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar pÄ att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgÄngsrik internationell ledare. Den visar pÄ vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga lÀnder krÀvs att kunskap inhÀmtas. Studien bör dÀrmed kunna anvÀndas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..