Lärarreflektion ? en produkt av utbildning eller ett godtyckligt funderande?
- en studie i hur lärare använder sig av reflektion i sitt yrke
Reflektion kom under 1980-talet att bli ett centralt begrepp inom pedagogiken för att belysa och förklara läraryrkets professionalitet. Idag menar däremot vissa forskare och teoretiker att reflektionens initiala nytta har förbytts till att istället vara en förklaring till läraryrkets låga professionsstatus, och att detta beror på en inflationsartad användning av begreppet. Detta till trots används begreppet reflektion flitigt i såväl lärarutbildning som elevers styrdokument, något som vi i denna uppsats tagit fasta på.Det är paradoxen mellan reflektion som ett verktyg till lärarprofessionaliseringen å ena sidan, och reflektion som en orsak till läraryrkets deprofessionalisering å andra sidan tillsammans med lärarutbildningens fokus på reflektion som undersöks i vår uppsats. Mer specifikt görs detta genom att undersöker vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan behöriga och obehöriga lärares sätt att tänka kring, och använda sig av, begreppet reflektion.Uppsatsens empiri utgörs av sex stycken lärarintervjuer där fyra av dessa är behöriga och två obehöriga. Intervjuerna analyseras utifrån vår uppfattning att reflektion synliggörs i tre olika dimensioner. Hur lärare definierar och tänker kring begreppet belyses i en begreppsdimension och hur läraren använder sig av reflektion är uppdelat i en innehållsdimension och en tidsdimension.Resultaten som framkom var att behöriga lärare reflekterar kring elevernas utvecklingspsykologiska utveckling för att anpassa undervisningen efter dessa, att obehöriga lärare främst reflekterar utan något egentligt fokus. Dessutom var reflektionsbegreppet mångtydigt och ingen lärare hade samma definition som någon annan. Majoriteten av lärarnas reflektioner skedde efter handling.