Marknaden för terapeutiska proteiner kan grovt delas in i 2 områden: de proteiner som inte modifieras efter translationen och de som kräver posttranslationell modifiering (bl a glykosylering) för att vara biologiskt aktiva. Eprex®: humant rekombinant erytropoietin är ett glykoprotein som används vid anemi, det stimulerar mitos och differentiering av stamceller i benmärgen till mogna erytrocyter. Erytropoietin är bara ett av många läkemedel för humant bruk som tillverkas i mammalieceller. Mammalieceller är de som är lämpligast att använda som uttryckssystem för terapeutiska glykoproteiner tänkta för humant bruk. Detta eftersom de innehåller de organeller och enzym som krävs för att erhålla korrekt proteinkonformation och utföra avancerade posttranslationella modifikationer.

På senare år har intresset för trollsländor ökat. I jämförelse med andra stora och lättstuderade insekter finns dock relativt få vetenskapliga och systematiska studier. Denna studie syftar till att undersöka hur habitatet påverkar trollsländearternas förekomstmönster och detekterbarheten hos olika arters larver samt inventeringsmetodens effektivitet. Med detekterbarhet menas sannolikheten att arten upptäckts givet att den finns på lokalen. Både larver och adulta trollsländor inventerades i 14 dammar i Frihult, Sjöbo kommun i Skåne under juni-augusti 2009.

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att få undervisning ute i ämnena NO och teknik. Mitt intresse är att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna själva. Utomhuspedagogik definieras som ett lärande i natur- och kulturlandskap och ute i samhället. Det som eftersträvas är sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. Värde sätts på ett växelspel mellan ute och inne. Tidigare studier har främst varit inriktade på lärares uppfattningar av utomhuspedagogik.

I dagens samhälle är hållbar utveckling ett mycket aktuellt ämne som diskuteras såväl nationellt som lokalt. Till följd av växande klimathot och ökande urbanisering har den hållbara staden blivit en vision att sträva mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hållbara städer, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hållbara städer, samhällen och tätorter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hållbara städer. I denna uppsats läggs fokus på hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hållbara städer genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hållbara städers regeringsuppdrag resulterat i. Syftet är att ta reda på hur arbetet med hållbar stadsutveckling definieras, vilka omställningar som krävs i samhället och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Today?s forest managers implement a large number of methods to increase the amount of dead wood in Swedish forests. They use everything from high cutting of trees to girdling trees and burning forests. However, implementation of these measures without proper knowledge of their consequences is a common problem. This study has been performed to increase knowledge about two of these measures, girdling and high cutting, and how these actions affect the number of wood-living insects living on dead trees.

?En naturlig trädgård ? ett gestaltningsförslag med biologisk mångfald? handlar om hur man får in naturen i trädgården. Hur gör man för att förbättra den biologiska mångfalden i sin egen trädgård och på så sätt möjliggör möten mellan människa och natur? Ämnet biologisk mångfald i trädgården är intressant och har potential att bli en framtida trädgårdstrend som både branschen och allmänheten kan anamma. Arbetet utgår från den biologiska mångfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som får en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Many wood living insects are considered threatened by modern forestry due to the reduction in amount of dead wood. During the last decade various methods have been used to enhance the quantity of dead wood in managed forests. However little is known how and if these methods are aiding saproxylic insects. The threatened tenebrionid beetle, Upis ceramboides, is already extinct in southern Sweden. It develops in white rotted dead birch (Betula spp) and requires sun-exposed sites.

Foder utgör grunden för att säkerställa djurens välmående och hälsa och för att de ska kunna prestera vad vi som djurägare förväntar oss av våra djur oavsett om de är produktionsdjur (till exempel hästar) eller sällskapsdjur. Foderlagstiftningen är ett viktigt område och i detta arbete ligger fokus på EU:s nya märkningsförordning som trädde i kraft i september 2010 (Förordning (EG) 767/2009). Denna förordning jämförs med tidigare regelverk och de förändringar som förordningen innebär lyfts fram. En del i märkningsförordningen berör hälsopåståenden, vilket inte är tillåtet enligt regelverket. Detta arbete innefattar därför en egen studie där en inventering av eventuella hälsopåståenden på ett urval av foderförpackningar tillgängliga på marknaden genomfördes.

Syftet med denna studie var dels att se hur stor andel, av de djuraffärer som säljer ödlor, som delar ut faktablad till kunder som köper en ödla. Dels undersöktes i vilken grad den information som bör finnas i ett faktablad enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2005:8, saknr L80), om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby; 3 kapitlet 3 § var representerad i faktabladen. De faktablad som granskades var skrivna för leopardgecko respektive skäggagam, vilka var de vanligaste ödlearterna i de djuraffärer som ingick i studien.Leopardgeckon är en marklevande, nattaktiv ödla som lever i Afghanistan, Irak, Iran och nordvästra Indien. Skäggagamen är också marklevande, men tar sig ibland upp i träd för att sola.

Skogens biologiska mångfald hotas främst genom den påverkan som människan har på naturen. Skogsbruk och bekämpning av skogsbränder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mängden död ved minskar i skogen. Naturvårdsverket och länsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömålen med åtgärdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mångfalden. Många hotade arter har en dålig spridningsförmåga, därför krävs planering utifrån ett landskapsperspektiv där stora sammanhängande områden sätts av och restaureras.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Mårdhunden är en invasiv art i Europa och har tack vare sin generalistiska diet, hög reproduktivitet och stor anpassningsbarhet lyckats etablera sig i stora delar av Nord-, Öst- och Centraleuropa. Den introducerades i tidigare västra Sovjetunionen mellan 1929 och 1955 med syftet att få ett nytt pälsdjur att jaga. Då mårdhunden gärna vandrar långa sträckor spred den sig snart från utsättningsområdena och etablerades i Europa. I dagsläget finns det en oro för att den ska påverka andra arter och deras ekosystem samt att den ska sprida olika parasit- och virussjukdomar. Min studie undersöker om man sett någon påverkan på andra arter och huruvida mårdhunden fungerar som sjukdomsspridare.

Lunds kommun har under några somrar tillbaka inventerat olika faunagrupper i olika naturområden i Genarp, en mindre ort som ligger cirka 2,5 mil sydöst om Lund. Under dessa somrar (2007-2010) hittades och registrerades nio olika rödlistade insektsarter i Blüchers park, ett naturområde med en mosaik av olika naturtyper på sandunderlag. Blüchers park är cirka 2,7 hektar stort och ligger i Genarps östra del. Detta arbete kompletterar de ovan nämnda insektsinventeringarna med en florainventering av Blüchers park. Syftet med arbetet är dels att söka förståelse till varför funna kärlväxter i Blüchers park växer där de växer, dels att ta reda på vilka skötselåtgärder som skulle kunna vara lämpliga i området, det vill säga hur förekomsten av funna rödlistade insektsarter kan komma att gynnas genom olika floraskötselåtgärder.Under juni-augusti 2011 återfanns 175 kärlväxtarter i Blüchers park.

Målet med min undersökning är att besvara frågorna ?Hur påverkar stenmuren produktionen i det moderna lantbruksföretaget?? och ?Hur har lagstiftningen som berör kulturelement förändrats??. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur stenmuren uppfattas i odlingslandskapet.Storskiftet 1857, enskiftet 1807 och laga skifte 1827 förändrade jordbrukets medeltida struktur och sedan dess har utvecklingen gått mot allt färre men större brukningsenheter. Stenmurarna kom till i samband med skiftesreformer då gårdarna flyttades ut från byn för att få hela sin areal samlad kring ett gårdscentrum. Det är oftast dessa stenmurar som idag upplevs som odlingshinder i det moderna jordbruket då gamla ägogränser numera finns inom gården genom förvärv av grannfastigheter.