Ämnet för denna uppsats Ă€r diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översĂ€ttning Konsten att vara kvinna (2012). Syftet Ă€r att undersöka hur och om översĂ€ttaren, Molle Kanmert Sjölander, har översatt dessa diskurspartiklar. Undersökningen fokuserar pĂ„ vilka metoder, ord och formuleringar som har anvĂ€nts för att översĂ€tta well och indeed i mĂ„ltexten. Med Nidas teori om formell och dynamisk ekvivalens som utgĂ„ngspunkt diskuteras huruvida översĂ€ttningarna kan betraktas som dynamiska. Studien innefattar ocksĂ„ teorier om well och indeed samt vilka effekter en utelĂ€mning av dessa diskurspartik-lar i översĂ€ttningen kan fĂ„.

Inledning: Att företag har en stark internationell nÀrvaro blir allt viktigare för företagens lÄngsiktiga framgÄng. Dagens affÀrsaktiviteter och handel blir allt mer global. I dessa förhÄllanden blir styrelsen och ledningen som ska leda bolagets verksamhet viktig. För att kunna undersöka styrelsens och ledningens pÄverkan pÄ internationalisering ligger fokus pÄ styrelsens och ledningens sammansÀttning, som Àr avgörande för deras effektivitet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur företagets internationalisering pÄverkas av styrelsens och företagsledningens sammansÀttning. Metod: Undersökningen antar en deduktiv ansats och utgÄr frÄn befintlig teori för att formulera hypoteser om styrelsens samt företagsledningens sammansÀttning och dess pÄverkan pÄ företagets internationalisering. Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ metod och omfattar alla stora svenska noterade bolag. Resultat och slutsats: Undersökningens resultat visar att bÄde styrelsens och företagsledningens sammansÀttning pÄverkar företagets internationalisering.

Snart kan alla göra privata rymdresor. DÄ detta Àr en helt ny Àventyrsindustri uppstÄr ocksÄ helt nya krav pÄ de klÀder som kan anvÀndas vid trÀning och genomförande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur material och dess funktion samt estetiska aspekter kan förenas i ett textilt uttryck avsett för dessa extrema förhÄllanden. Genom intervjuer med Àventyraren och kommande resenÀren Renata Chlumska, Spaceport Swedens VD Karin Nilsdotter och hÄllbarhetsansvarig Johan Ward frÄn H&M definierades en kravspecifikation som fick ligga till grund för uppsatsen. Kraven för de klÀder som ska bÀras under sjÀlva rymdresan Àr ej Ànnu definierade, varför det i slutsatsen endast redovisas klÀder som kan komma att anvÀndas vid trÀningen inför resan.

Detta arbete fokuserar pĂ„ dramapedagogikens anvĂ€ndningsomrĂ„de för lĂ€randet och studerar dess tillĂ€mpbarhet i en tĂ€nkt teaterutbildning. TvĂ„ vĂ€l ansedda pedagoger; Maria Winton och Peter ?Peppe? Östensson har i intervju delat med sig av sina visioner kring en teaterutbildning, vilken ligger till grund för studiens empiriska material.Analys av dramapedagogikens funktion i teaterutbildningens vision har gjorts med hjĂ€lp av de didaktiska frĂ„gestĂ€llningar vad, varför och hur. Resultatet visar pĂ„ övervĂ€gande likheter mellan teorierna kring dramapedagogik och teaterutbildningens vision. Det finns ingen större motsĂ€gelse mellan teori och empiri, men begreppet publik utvecklas vidare för att klargöra dess funktion inom dramapedagogik.Dramapedagogik Ă€r en metod och en konstform.

Att vara nÀrstÄende till nÄgon som vÄrdas i livets slut kan vara mycket pÄfrestande. I sjuksköterskans roll ingÄr det att stödja de nÀrstÄende och det Àr viktigt att ha kunskaper och förstÄelse för hur dessa situationer kan upplevas. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av den anhöriges vÄrd i livets slut pÄ sÀrskilt boende. Författarna analyserade elva kvalitativa vetenskapliga studier med manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att min anhörige fÄr god omvÄrdnad som bevarar personens rutiner och önskningar; Att nÄgon ser mig och ger mig stöd; Att nÄgon berÀttar för mig.

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrĂ„ (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Åland.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ålands omsĂ€ttningsindex bra.

Ett styrverktyg som anvÀnds flitigt i dagens företag Àr mÄlstyrning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka processens utformning nÀr övergripande mÄl bryts ner till försÀljningsmÄl och dess pÄverkan pÄ medarbetarnas motivation. Med utgÄngspunkt i Latham och Lockes mÄlsÀttningsteori pÄvisas hur mÄlens utformning inverkar pÄ medarbetarnas motivation. AngreppssÀttet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att mÄlen utformas centralt i det företag som studien utförts pÄ.

Mindfulness betyder mentalt nÀrvarande och Àr en form av mental trÀning som syftar till att medvetandegöra tankar och kÀnslor utan att vÀrdera dessa. Metoden anvÀnds frÀmst inom sjukvÄrden i USA, Canada och Europa pÄ individer drabbade av stress, Ängest, smÀrta, depression och cancer. Det har visat sig att genom utövande av metoden har acceptansen och hanteringen av sjukdomar och besvÀr underlÀttats. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av metoden Mindfulness och dess nytta inom sjukgymnastik. Metod: Studien grundar sig pÄ fem intervjuer med sjukgymnaster inom primÀrvÄrden som genomgÄtt kurs i metoden Mindfulness.

Den aktuella studien syftade till att öka förstÄelsen för den betydande roll kÀnslor har i servicemöten. En experimentell design anvÀndes dÀr deltagare randomiserades till en av tvÄ scenariobeskrivningar, dÀr en variabel var manipulerad. TvÄ olika ansiktsuttryck, ett leende eller ett neutralt, anvÀndes som stimuli för att undersöka dess inverkan pÄ kunderna. Resultaten visade att en leende servicearbetare pÄverkade kundernas kÀnslor positivt, samt ökade bÄde nöjdheten och reciprociteten jÀmfört med en servicearbetare med neutralt ansiktsuttryck. Dessutom utvÀrderade kunderna den leende servicearbetarens personliga egenskaper mer positivt jÀmfört med servicearbetaren med neutralt ansiktsuttryck.

TrafiksÀkerheten Àr alltid aktuell och just nu satsas det mycket pÄ nollvisionen. Med anledning av detta valde vi att skriva om höjningen av ordningsbotsbeloppen och dess effekter i trafiken. VÄrt arbete syftar till att ta reda pÄ om de nya ordningsbotsbeloppen fÄtt den av myndigheterna avsedda verkan. Har allmÀnheten reagerat pÄ de nya beloppen och i sÄ fall hur? Hur upplever polisen höjningen av beloppen? För att fÄ fram dessa fakta sÄ genomförde vi snabb-intervjuer med allmÀnheten i UmeÄ.

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes pÄ fyra större teman: synen pÄ den egna identiteten, förÀndring av identiteten, relationer och grÀnsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid frÄn privatlivet för att istÀllet spendera denna pÄ arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vÄrdande av sociala band.

Denna uppsats syftar till att undersöka upplevelser av distansutbildningar och dess begrÀnsningar och möjligheter med fokus pÄ lÀrande. Anledningen till inriktningen grundar sig i denna utbildningsforms konstanta förÀndring över tid, vilket idag berör mÄnga mÀnniskors lÀrande. Detta skapar vidare ett behov av att undersöka fenomenet nÀrmare, sÄ att dess innehÄll och kvalitet kan uppmÀrksammas och sÀkerstÀllas. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod dÀr tolkningsarbetet har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Fem personer har intervjuats och resultaten har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt utifrÄn begreppen: distans i tiden, i rummet, i dialogen och i strukturen.

Materialet för uppsatsen Àr berÀttelser i essÀform, som grundar sig pÄ erfarenheter ochiakttagelser frÄn författarens yrkes-och livserfarenheter. Uppsatsens röda trÄd Àrutforskandet av vÄrdens praktiska kunskap dess underordnade roll inomkunskapsvetenskap och dess förhÄllande till teoretisk kunskap. Det Àr fyra berÀttelsersom Àr bÀrande i uppsatsen. Samtliga berÀttelser Àr bearbetade i dialogseminarium inomyrkeskunnande och teknik för fördjupad och utvecklad frÄgestÀllning.Hur kan berÀttelser och analogier förmedla och synliggöra vÄrdens praktiska kunnandeoch dess betydelese för vÄrdens kvalitet? Kanske kan berÀttelsen som metod Àven stÀrkaden praktiska kunskapens sÀrart och ge den den uppmÀrksamhet och position som denförtjÀnar?Den praktiska kunskapen tillhör görandet och det Àr dÀr som det oÄterkalleliga hÀnder,men teoretisk kunskap Àr högre vÀrderat inom vetenskap.

Bakgrund och problem1999 utfÀrdade BFN (bokföringsnÀmnden) en anvisning rörande redovisning av helÀgt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta omrÄde har pÄgÄtt sedan mitten pÄ femtiotalet, dÄ olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit stÀndigt nÀrvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, Àr inte alla nöjda med BFN?s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helÀgt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 Är.