För att informationsöverföring över publika nÀt ska kunna utföras pÄ ett sÀkert sÀtt krÀvs identifiering, signering och kryptering, vilka Àr grundstenarna i en elektronisk signatur. Dessa delar i kombination ger oss bl.a. sÀker e-handel. Som plattform för detta ligger PKI (Public Key Infrastructure), vilket Àr samlingsnamnet för lösningar dÀr man med hjÀlp av en speciell krypteringsteknologi skapar system för identifiering, kryptering och integritetskontroll (Halvarsson & Morin, 2000). Systemen kan anvÀndas för att till exempel skapa elektroniska signaturer för olika typer av avtal, sÀkra elektroniska transaktioner, identifiering av anvÀndare, sÀker e-post, och olika typer av sÀker kommunikation över publika nÀtverk.Tekniken lovordas till stor del, men Àven dess brister förs fram av kritikerna.

Denna rapport syftar till att belysa pÄ vilka sÀtt vistelsen pÄ stationÀrvÄrdsavdelningen kan pÄverka katten. Den berör pÄ vilka sÀtt hanteringen av och miljön kring den hospitaliserade katten kan frÀmja eller ha en negativ inverkan pÄ patienten. En katt som drabbas av stark stress och vantrivsel fÄr inte bara ett försÀmrat fysiskt tillfrisknande frÄn den Äkomma som Àr orsaken till dess vistelse pÄ stallavdelningen utan belastas Àven mentalt. Detta kan ge upphov till en rad komplikationer och beteendestörningar. Det Àr ocksÄ enklare och sÀkrare för personalen pÄ stallavdelningen att hantera en katt som kÀnner sig trygg Àn en som pÄ grund av stress befinner sig i ett slags beredskapstillstÄnd.

Syftet med detta arbete var att beskriva personers upplevelse av att leva som amputerad, med fokus pÄ smÀrta och protesanvÀndning. Studien har baserats pÄ sju vetenskapliga artiklar, som har analyserats med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analyseringsarbetet gjordes utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Upplevelsen av att leva med fantomsmÀrta och Amputerade personers upplevelse av att anvÀnda protes. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar resulterade i vardera tre kategorier: Att vara tvungen att stÄ ut med fantomsmÀrtan och dess variationer, Att begrÀnsas i det dagliga livet efter amputation, Att vilja ha mer information om fantomsmÀrtan av omvÄrdnadspersonal istÀllet för av andra personer som genomgÄtt amputation, Att kÀnna sig osÀker pÄ protesen och vilja pÄverka dess utformning, Att kÀnna en förÀndring och begrÀnsning av protes- anvÀndningen, men med tiden bli medveten om den och anpassa sig samt Att uppleva protesens passform och utseende som viktigt. Studien visar att det Àr en stor förÀndring att genomgÄ en amputation, bÄde fysiskt och psykiskt.

Detta arbete undersöker hur information kan författas och hanteras genom en produktionskedjas olika medier och aktörer med medvetenhet om dess destination och utan att innebörd förvrÀngs. Vidare om en instruktion för författande kan underlÀtta författarprocessen samt att öka anvÀndarupplevelsen av producerad text. För att svara pÄ forskningsproblemet utförs en teoretisk analys pÄ litteratur förenlig med interaktionsdesign som mynnar i 35 stycken riktlinjer för design av talad text. Vidare genomförs en mÄlinventering med tre textförfattare och med 13 museibesökare. Med utgÄngspunkt i framtagna riktlinjer och resultat av mÄlinventering skapas en skrivinstruktion.

Tiggare/tiggeri Àr fenomen som blivit allt vanligare i vÄrt svenska samhÀlle. Samtidigt som företeelsen av tiggare/tiggeri blivit mer synlig har Àven röster som krÀver ett förbud av tiggeri höjts. MÀrkbart Àr hur det via social media sprids budskap med starka argument som belyserden problematik mÄnga mÀnniskor upplever med tiggeriet. Via social media skapas uppslutningar med olika mÄl, som vÀxer och frodas i nÀtets öppna rum. Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en förstÄelse för vad en sammanslutning av mÀnniskor, i detta fall ett Facebook evenemang, kan generera i form av kommunikativ praktik samt vilken inverkan social media kan ha i frÄgan om dess förmÄga att sprida ett budskap.

Uppsatsen handlar om second moverföretag och dess etablering pÄ marknaden. Sju 2Mo-företag har intervjuats för att finna gemensamma drag i dess etablering i tre steg: förutsÀttningar, strategi och hinder. De flesta 2Mo-företagen har vid sin etablering haft tydliga komparativa fördelar gentemot sina respektive konkurrenter. Det framgÄr att de komparativa fördelarna lÀgre kostnad och differentiering har stor betydelse vid etableringsbeslutet. Det har varit svÄrt att identifiera huruvida företagens timing varit god.

I denna rapport studeras reglerbarheten hos ett pneumatiskt aktuerat vridspjÀll. SpjÀllet anvÀnds pÄ dieselmotorer frÄn lastbilstillverkaren Scania CV för att reglera Äterflödet av avgaser till insugsröret, sÄ kallat EGR-flöde, Exhaust Gas Recirculation. Arbetets mÄl har varit att identifiera och kravstÀlla de hÄrdvaruparametrar som pÄverkar möjligheten till effektiv reglering. I det studerade systemet ingÄr spjÀllet, dess pneumatiska stÀlldon samt den proportionalventil som reglerar lufttryck till stÀlldonet. De parametrar som studeras Àr bland annat spjÀllets och aktuatorcylinderns dimensioner, aktuatorns slaglÀngd, returfjÀder och friktion.

NÀr statens kostnader för sjukskrivningar kraftigt ökade frÄn slutet av 1990-talet till början pÄ 2000-talet uppstod en diskussion om eventuella ÄtgÀrder för att förhindra en fortsatt negativ utveckling. Tillföljd av detta utvecklades hÀlsobokslut som ett medel för att belysa sambandet mellan medarbetareshÀlsa och dess ekonomiska konsekvenser. Det Àr ett faktum att en medarbetare som blir sjuk ellerskadas i arbetet kostar pengar för företaget, samhÀllet och individen sjÀlv. Genom att synliggörakostnaderna av ohÀlsa och vinsterna av hÀlsa Àr hÀlsobokslutet avsett att fÄ arbetsgivare att agera fören bÀttre hÀlsa hos personalen.HÀlsobokslut ses som en förenklad variant av den komplexa personalekonomiska redovisningen, ochproduceras pÄ frivillig basis i företag. Det kritiseras för att vara komplicerat och inte tillföra nÄgraförÀndringar i arbetslivet trots dess pÄstÄdda anvÀndbarhet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka bakomliggande skÀl som finns till implementering avhÀlsobokslut samt vilka funktioner det kan ha i praktiken, i de företag som studien undersökt.Studiens resultat visar att de undersökta företagen redan jobbade framgÄngrikt med hÀlsofrÄgor och attde med hÀlsobokslut sÄg ett verktyg att belysa och strukturera det befintliga hÀlsoarbetet.

Mitt examensarbete vÄren 2009 har gjorts i samarbete med belysningsföretaget zobra, som Àr belÀget i Vimmerby. Uppdraget har handlat om att ta fram en armatur till deras relativt nystartade linje ?inredning och dekoration?, en armatur som Àr dekorativ. Arbetet har till stor del handlat om armaturens uttryck och ljus samt fÀrg och form.Eftersom zobra inte har en etablerad kundkrets för ?inredning och dekoration?har arbetet Àven fokuserat kring att ta fram en potentiell framtida kund och göra en armatur som kan uppfylla dennes behov.I mitt projekt valde jag att jobba mot hotellfoajéer dÀr armaturen ska locka besökaren att sÀtta sig i foajén, men den ska Àven belysa den pÄ ett behagligt sÀtt för hotellets personal och besökare.NÀr jag planerade produktionen av den hÀr lampan ville jag att dess tillverkning skulle vara miljövÀnlig och enkel.

Ett fenomen som blivit allt vanligare pÄ senare Är Àr instiftandet av ?bounties?. Med ?bounties? menas att en belöning utfÀsts i form av ekonomisk kompensation till den person eller de personer som utför utvecklingsarbete inom fri och öppen programvara (F/OSS). Syftet med undersökningen Àr att studera upplevelser och kÀnslor kringanvÀndningen av ?bounties? frÄn ett utvecklarperspektiv.

Vi har med vÄrt arbete FörskollÀrares syn pÄ barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollÀrare ute i verksamheten ser pÄ den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollÀrare sÄg den fria leken som ett sÀtt att frÀmja barnens utveckling eller om de sÄg den som ett tidsfördriv. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur tÀnker förskollÀrarna kring begreppet fri lek? Hur anvÀnder förskollÀrarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fyra förskollÀrare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Sedan det kalla krigets slut har en förÀndring i konflikters karaktÀr Àgt rum, frÄn mellanstatliga till inomstatliga, varav alltfler idag beskrivs som "etniska". Arend Lijpharts teori om "consociational democracy" ger en lösningsmodell för att skapa och behÄlla en stabil demokrati i ett pluralistiskt samhÀlle. Han identifierar fyra grundlÀggande element för teorins tillÀmpning: grand coalition, proportionalitet, ömsesidigt veto och federalism.Just nÀmnda teori prövar vi pÄ Malaysia - som har ansetts vara en "consociational democracy" - för att kunna dra slutsatser om dess för- och nackdelar. Dessa erfarenheter anvÀnder vi sedan för att modifiera och applicera teorin pÄ Sri Lanka, i syfte att ge ett konstruktivt förslag till att minska de etniska motsÀttningarna dÀr.En "consociational democracy" har visat sig vara svÄr att i sin helhet omsÀtta i praktiken, eftersom förutsÀttningarna för dess optimala effekt Àr tÀmligen orealistiska. Vi anser dock att vissa delar kan vara fruktbara för att minska etniska motsÀttningar i pluralistiska samhÀllen..

BAKGRUND: VÄrt intresse för att undersöka konflikter och dess pÄverkan pÄ verksamhetenhar vÀckts dÄ vi har upplevt konflikter ute i förskolan. BÄde vad det gÀller vuxna-vuxna, vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn pÄ konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen pÄverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervju. Detta dÄ vi ville ta reda pÄ vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras pÄ de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor och deltog i vÄra intervjuer.RESULTAT: I vÄrt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick Àven reda pÄ vilka metoder de ansÄg var bÀst för att förebygga och lösa dem.

Förvaltningsrevisionen Àr en mycket viktig del av revisionen, men förbisedd i forskningen. Vi vill med vÄr kandidatuppsats uppmÀrksamma förvaltningsrevisionen och vilka förhÄllanden i företaget som kan pÄverka förvaltningsrevisionens omfattning. De riktlinjer som gÀller idag Àr utarbetade av FAR:s revisionskommitté och anger att förvaltningsrevisionens omfattning varierar frÄn företag till företag som en följd av skillnader i förutsÀttningar och revisorns ambitioner och kompetens. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka faktorer i företaget som pÄverkar förvaltningsrevisionens omfattning. Med hjÀlp av en egen teori vill vi förklara vilka faktorer i företaget som pÄverkar förvaltningsrevisionens omfattning, hur de pÄverkar och varför de pÄverkar.

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) Àr en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillrÀcklig gÀllande dess lÄngsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt pÄ kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie Àr en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och lÄngsiktiga effekt pÄ sprÄk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under tvÄ veckor. SprÄkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 mÄnader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras nÀrstÄende. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervÀgande förbÀttrade sprÄkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga nÀrstÄende en förbÀttring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbÀttringen övervÀgande stabil.