Sök:

Sökresultat:

506 Uppsatser om Träbyggnad - Sida 3 av 34

Skingrad dimma : energikartlÀggning pÄ Högskolan i Halmstad

SamhÀllets normer och riktlinjer Àr att dagens byggnader ska minska sinenergianvÀndning för att erhÄlla en bÀttre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att sÀkerstÀlla att sÄ Àr fallet. Högskolan i Halmstad (HH) bestÄridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvÀndning. För att fÄen helhetsblick över HHs energisituation har mÀtvÀrden för fjÀrrvÀrme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att fÄ fram dessa mÀtvÀrden har varit mödosam dÄ flera instanser frÄnbÄde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rÄdfrÄgas.

Nyfikna öppningar

Det mÀnskliga beteendet Àr en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser pÄ ett visst sÀtt för att frammana en kÀnsla av trygghet och lugn och pÄ ett annat sÀtt för att skapa spÀnning och dramatikLockelsen Àr kanske vÄr starkaste mÀnskliga drift. Den dÀr osynliga kraften som trÀder in och gör att vi mÄste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vÄr nyfikenhet. I jakten pÄ en upptÀckt.Springan i gardinen, hÄlet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns dÀr innanför blir sÄ mycket mer intressant och lockande. Jag stÀller mig frÄgan om det samma kan tillÀmpas pÄ en hel byggnad?Blir en byggnad mer spÀnnande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klÀr den i en yttre "kappa" i vilken vi lÀmnar smÄ nyfikna öppningar, smÄ lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

Dokumentation av elritningar i en byggnad

Examensarbetet Àr utfört hos YIT Sverige AB som Àr ledande i Sverige inom installation och service av fastighetstekniska tjÀnster. YIT erbjuder sina tjÀnster Àven i Baltikum, Ryssland och Centraleuropa.YIT erbjöd oss att uppdatera och slutföra en planritning och ett huvudlinjeschema över en byggnad. De ritningar som fanns sedan innan var flera decennier gamla och inte kompletta, detta eftersom fastigheten genomgÄtt flera ombyggnader, dÀr flera centraler och canalis kanalskenor inte var utmÀrkta. Det fattades Àven flera lokaler utmÀrkta i ritningarna.Arbetet har utförts som planerat och bidragit till att kunden mottagit ritningar som erhÄller en ny och uppdaterad standard. Att jÀmföra med den standard ritningarna höll innan arbetet gÄr det nu att utföra underhÄll med hjÀlp av ritningarna pÄ ett snabbare och effektivare sÀtt..

Det moderna Torpet: En studie i ombyggnation av Àldre byggnader

Uppsatsen handlar om hur en Àldre byggnad av torp-liknande slag kan renoveras till att bli enbyggnad av modern standard. Detta görs genom att stegvis gÄ igenom de delar som behöveruppdateras och ge exempel pÄ hur de kan förbÀttras för att nÄ upp till en modern standard.Samtidigt har Àven tvÄ modeller gjorts. En i ?Revit Structure? över byggnadens konstruktion,men Àven en i ?Revit Architecture? dÀr en möjlig ny planlösning ges. Till slut mynnar detta uti ett förlag till ny planlösning som innehÄller alla de bestÄndsdelar som behövs för att skapa enmodern bostad.

JAG TROR MÄN OFTA ÄR MER KORTFATTADE : Gymnasieelevers förestĂ€llningar om sexolekter

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som stÀller specifika krav. Jag har sÀrskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhÄllningssÀtt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har Àven stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och grÀnsar till ett gammalt industriomrÄde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsomrÄde och kommer pÄ sikt att genomgÄ en strukturförÀndring och en ny stadsdel kommer att vÀxa fram.

DANSHÖGSKOLAN I LILJEHOLMEN

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som stÀller specifika krav. Jag har sÀrskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhÄllningssÀtt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har Àven stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och grÀnsar till ett gammalt industriomrÄde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsomrÄde och kommer pÄ sikt att genomgÄ en strukturförÀndring och en ny stadsdel kommer att vÀxa fram.

Förskola i Vega : Examensarbete som behandlar planeringen av en förskola

Dagens förskolor har en rad olika krav frÄn brukare, beslutsfattare och samhÀlle. Hur kan man planera en byggnad som tillfredstÀller alla? I denna rapport försöker vi utifrÄn litteraturstudier, studiebesök, fallstudier och byggtekniska krav gestalta en förskola i den planerade stadsdelen Vega, Haninge kommun. Stadsdelen Vega Àr en del i en satsning frÄn Haninge kommun som Àmnar skapa en mer stadslik bebyggelse. Vega kommer att projekteras utifrÄn principerna för en trÀdgÄrdsstad med mycket grönska och stadslika kvarter.I vÄr rapport har vi utgÄtt ifrÄn kraven för passivhus för att skapa en energieffektiv byggnad.

SÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens kreditsÀkerhet i byggnad pÄ annans mark

Institutet sÀkerhetsöverlÄtelse Àr en pantform som bland annat anvÀnds vid kreditgivning för byggnad pÄ annans mark. SÀkerhetsöverlÄtelse Àr inte lagreglerat men  erkÀnt genom praxis. Högsta domstolen faststÀllde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenÀren uppnÄr sakrÀttsligt skydd redan genom ingÄende av sÀkerhetsöverlÄtelseavtalet.RÀttslÀget gÀllande sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens utmÀtningsrÀtt Àr emellertid oklart. Inte minst vid sÀkerhetsöverlÄtelsegÀldenÀrens dubbelöverlÄtelse visar det sig att sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens möjligheter till utmÀtning Àr begrÀnsade.

FrÄn bygglov till kartdatabas i GÀvle Kommun

NÀr ett bygglov beviljas, d v s nÀr en byggnad förÀndras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebÀra att kommunens kartmaterial inte lÀngre stÀmmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att framstÀlla en beskrivning för hur GÀvle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det Àr nÀr ett bygglov beviljas som GÀvle kommun fÄr vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förÀndras och dÀrför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fÀlt en gÄng per Är. DÄ kontrolleras om byggarbetet Àr pÄbörjat, klart eller inte alls pÄbörjat. DÄ en förÀndring av en byggnad har skett och beroende pÄ vad det Àr för nÄgonting som skall mÀtas in sker mÀtningsarbetet normalt pÄ tre olika sÀtt, alternativt nÄgon kombination av dessa.

Ombyggnad av takkonstruktionen pĂ„ Östermalms Saluhall : Utformning av tillĂ€ggsisolering med hĂ€nsyn till byggnadens kulturhistoriska vĂ€rden

Vid ombyggnad av Östermalms Saluhall Ă€r ett förslag att tillĂ€ggsisolera taket, dĂ„ stĂ€lls det kulturhistoriska vĂ€rdet av byggnaden mot ombyggnadskraven i BBR. Idag gĂ€ller samma krav vid nybyggnad som vid ombyggnad av en byggnad. Det kan dĂ€rför uppstĂ„ tvister vid ombyggnaden av saluhallen, dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att samtidigt uppfylla nybyggnads- och ombyggnadskrav pĂ„ de delar som ska Ă€ndras.De delar pĂ„ saluhallen som studerats Ă€r tvĂ„ takdetaljer och de projekteras och analyseras byggtekniskt, kulturvĂ€rdesmĂ€ssigt och lagmĂ€ssigt. Det kulturhistoriska vĂ€rdet hotas vid ombyggnation, men samtidigt vill Stockholms stad energieffektivisera byggnaden sĂ„ gott det gĂ„r. Studien handlar dĂ€rför om hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska kunna energieffektivisera byggnaden och följa de ombyggnationskrav som finns utan att förvanska byggnaden..

Energibesparingspotential i UPS-system - Byggnad 13 i SÄS

Arbetet utfördes för VĂ€stfastigheter pĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus i BorĂ„s. Studiengenomfördes i byggnad 13 dĂ€r dagens UPS-aggregat börjar bli överbelastat. UPS:en i dennabyggnad har 120kVA kapacitet och försörjer med avbrottsfri kraft övriga avdelningar.Studien gjordes pĂ„ följande avdelningar: Röntgenklinik, MAVA, KAVA, HIA, Dialys,Medicinavdelning 4, Dagkirurgi, Hudmottagning och AVC (AkutvĂ„rdcentral). Syftet meddetta examensarbete Ă€r att hitta orsakerna till att befintligt UPS-system Ă€r överbelastat ochvilka Ă„tgĂ€rder som kan vidtas för att komma till rĂ€tta med problemet. Metoden har varit attgöra en grundlig inventering av lokalernas utformning samt en analys av personalenskunskaper i korrekt anslutning av el-förbrukande apparater.Resultatet visar att personalens kunskaper i hur man prioriterar rĂ€tt anslutning av elförbrukandeapparater Ă€r bristfĂ€llig, samt att förutsĂ€ttningarna för att alltid kunna göra enkorrekt anslutning ibland saknas p.g.a.

Ombyggnad av en kulturhistorisk byggnad för ny verksamhet

Idag stĂ„r mĂ„nga Ă€ldre byggnader och industriomrĂ„den tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara pĂ„ dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi vĂ€rnar om vĂ„rt kulturarv.Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger pĂ„ Ă€mnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat pĂ„ de lagar och regler som gĂ€ller för ombyggnad. Ämnet behandlas bĂ„de generellt och med en byggnad pĂ„ TĂ€ndsticksomrĂ„det i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram dĂ€r en  kulturhistoriskt intressant byggnad fĂ„tt ett möjligt anvĂ€ndningsomrĂ„de.Syftet och nyttan med studien Ă€r att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet pĂ„ ett Ă€ldre industriomrĂ„de. MĂ„let med detta arbete Ă€r att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse vid Ă€ndrad verksamhet.Den första frĂ„gestĂ€llningen som besvaras under projektets gĂ„ng Ă€r hur ett Ă€ldre industriomrĂ„de kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner.

Byggnadsdetaljers pÄverkan pÄ lufttÀtheten: Och hur vi som brukare pÄverkar lufttÀthetens bestÀndighet

I ett samhĂ€lle som strĂ€var efter en mer hĂ„llbar utveckling mĂ„ste vi minska vĂ„r förbrukning av energi i hela samhĂ€llet. Fastighetssektorn stĂ„r för en stor del av den totala energiförbrukningen i Sverige och nĂ€r vi avser att bygga mer energisnĂ„la byggnader Ă€r lufttĂ€theten en viktig frĂ„ga att ta hĂ€nsyn till. Även om energiförbrukningen Ă€r det vanligaste argumentet för att uppföra byggnader med god lufttĂ€thet finns det mĂ„nga fler goda skĂ€l. I en byggnad med god lufttĂ€thet minskar risken för fuktskador, termiska komforten ökar, luftkvaliteten förbĂ€ttras och byggnadens ljudisolering blir bĂ€ttre. I det hĂ€r examensarbetet har en fallstudie genomförts dĂ€r ett antal olika detaljer har testats för att se vilken pĂ„verkan de har för byggnadens lufttĂ€thet.

Cirkushall i Alby

Med en ny Cirkushall vill Cirkus Cirkör samla hela sin cirkusverksamhet i en och samma byggnad. Barn, ungdomar, vuxna samt professionella cirkusartister ska kunna erbjudas cirkustrÀning, det ska finnas möjligheter för utveckling och fördjupning för cirkusartister, pedagoger, kreatörer och forskare i Cirkör Lab samt ska det finnas plats för den administrativa delen all kunna jobba. Det finns en vilja att öppna upp verksamheten och göra den mer synlig. Men till saken Àr att cirkustrÀning krÀver vÀldigt mycket av sina utövare, fysisk trÀning, disciplin och koncentration. Det finns en tydlig konflikt man vill öppna upp verksamheten och göra den mer synlig i AlbyomrÄdet samtidigt som man inte vill att cirkustrÀningen ska störas utan den behöver en viss avskildhet.

11 kap. 5 § ÄB - vad gĂ€ller vid testators bortgĂ„ng dĂ„ en fastighet pantsatts för att finansiera uppförandet av en byggnad pĂ„ ofri grund? : De lege lata och de lege ferenda

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->