Sökresultat:
1883 Uppsatser om Totala tillgćngar - Sida 57 av 126
Kostnader och mervÀrde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad : Referensobjekt; Kvarteret Skeppshandeln 1, Hammarby Sjöstad
Byggnader och dess anvÀndare stÄr för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara pÄ jordens resurser och minska energiförbrukningen Àr det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrÄgas hÄllbara byggnader allt mer av hyresgÀster vilket innebÀr att fastighetsÀgarna, för att vara konkurrenskraftiga, mÄste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader.Miljöbyggnad Àr ett sÀtt att miljöcertifiera bÄde nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras pÄ svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och Àr till för att skapa miljömÀssigt hÄllbara byggnader. Miljöbyggnad Àr indelad i fyra klassificeringsnivÄer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, dÀr BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).
Projektadministration som mÄlstyrning : En fallstudie hos Trafikverket
Projektadministration Àr ett administrativt styrmÄtt som anvÀnds i projektverksamhet. Detta genom att utfÀsta en procentuell mÄlsÀttning pÄ hur stor del av de totala projektkostnaderna som fÄr utgöras av interna administrationskostnader. I detta examensarbete undersöks vad som saknas för att göra projektadministration till ett mer funktionellt styrmÄtt samt under vilka förutsÀttningar det Àr lÀmpligt att anvÀnda. Projektadministration analyserades med hjÀlp av SMART ramverket. Ramverket beskriver fem kriterier som ett vÀlutformat mÄl skall uppfylla och i detta examensarbete undersöks hur vÀl projektadministration uppfyller dessa.Examensarbetet har en deduktiv ansats och genomfördes i form av en fallstudie.
Skolverkets kursplaner - blev det som det var tÀnkt? En undersökning om grundskolans musikundervisning
AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power. ENA energy, MDH (the University of MÀlardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar pÄ bra lösningar för framstÀllning. I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjÀrrvÀrme genom eldning av biobrÀnsle. Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk dÀr skulle man kunna anvÀnda överskottsÄnga till att framstÀlla etanol som fordonsbrÀnsle.
Ăndrat arbetssĂ€tt i matematik för ökat sjĂ€lvförtroende : En enkĂ€tundersökning hos elever och lĂ€rare
Enligt gjorda undersökningar sÄ sjunker svenska elevers prestationer i relation till andra lÀnder inom matematikÀmnet. Enligt gjorda undersökningar sÄ verkar sjÀlvförtroende och resultat pÄ nÄgot sÀtt kopplade till varandra. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad eleverna och lÀrare anser vara de viktigaste förslagen pÄ arbetssÀtt som kan anvÀndas för att öka deras sjÀlvförtroende i matematikÀmnet samt vilka likheter och skillnader man kan se mellan elevers och lÀrare svar och mellan pojkar och flickors svar. Genom en genomförd enkÀtundersökning visar resultaten att mÄnga av pojkarna, flickorna samt lÀrare kryssat för förslag 3: varierat arbetssÀtt, förslag 8: Du fÄr tydligt veta vilka mÄl du jobbar mot/varför du jobbar med en viss sak, förslag 6: lÀraren anvÀnder en blandning av olika bedömningsmetoder och förslag 4: Gemensamma samtal och diskussioner. Ingen lÀrare har valt förslag 9: Du fÄr vara med och pÄverka mer som ett av de fem viktigaste.
Blyga barn i de tidiga skolÄren En specialpedagogisk utmaning?Shy Children in the early School YearsA Special Educational Challenge?
FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren.
Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre.
Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad.
Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.
Hur leker barn med ett bgrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk? : En studie om hur barn med ett begrÀnsat gemensamt sprÄk hittar vÀgar runt det verbala sprÄket för att leka
Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.
Regeringens nya konsumentpolitiska mÄl : HushÄllens konsumtion och den hÄllbara utvecklingen
Det rÄder en stor överkonsumtion i de rika lÀnderna i vÀst. Det finns fortfarande mÀnniskor som svÀlter trots att den totala produktionen och konsumtionen berÀknas överstiga jordens lÄngsiktiga bÀrkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnÄ hÄllbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fÄtt den effekt som önskats och nu Àr det dags att satsa pÄ konsumenterna. I mars i Är, 2006, överlÀmnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande mÄlet enligt propositionen Àr ?trygga konsumenter som handlar hÄllbart?.
Elektrisk stimulering vid spasticitet och dess effekt pÄ livskvalitet och fysisk aktivitet
AbstraktSpasticitet Àr det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsÀttningar, som kan orsak smÀrta och felstÀllning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gÀller livskvalitet och förmÄga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra mÀn, och tvÄ kvinnor) med anvÀndare av elektrodress/fria elektroder, i Äldrar 5-42 Är. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fÄtt nÄgon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbÀttrad gÄngfunktion, mindre obehagskÀnsla i hand/underarm samt bÀttre rörelseekonomi.
"Om luft var en tillgÄng"
BakgrundDen globala marknaden och resursanvÀndningen ger bÄde direkta och indirekta, positiva och negativa effekter.Oavsett deltagande i marknadssystem kan pÄverkan av externa effekter som uppstÄr pÄ grund av ofullstÀndigaekonomiska definitioner, vÀrderingar och tillÀmpningar vara pÄtaglig. VÀxthuseffekten Àr ett viktigt ochrepresentativt exempel pÄ externa effekter att studera. MÀnniskan hÄller i ökande grad pÄ att massivt utöka denlilla balans och lagom mÀngd vÀxthusgas som utgör förutsÀttning för liv hÀr pÄ jorden. Denna extravÀxthuseffekt kan sÀttas i samband med mÀnniskans allt fler och allt mer energikrÀvande aktiviteter som ökarmed befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter.Problem och SyfteUtgÄngspunkten i problemformuleringen Àr att oönskade externa effekter uppstÄr pÄ grund av brister iekonomisk hantering av resurser. Följande tvÄ frÄgor formulerades:? Var finns den felande lÀnken, orsakerna, till externa effekter?? GÄr det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera extern redovisning?Ambitionen i uppsatsen Àr att diskutera den felande lÀnken mellan ekonomisk definition, vÀrdering, tillÀmpningoch externa effekter som gör att en mÀnskligt skapad vÀxthuseffekt kan uppstÄ.
Arbetslöshet och barnafödande - En studie av hur arbetsmarknadslÀget pÄverkar fruktsamheten pÄ individ- och samhÀllsnivÄ i Sverige
Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.
Byggnadsdetaljers pÄverkan pÄ lufttÀtheten: Och hur vi som brukare pÄverkar lufttÀthetens bestÀndighet
I ett samhĂ€lle som strĂ€var efter en mer hĂ„llbar utveckling mĂ„ste vi minska vĂ„r förbrukning av energi i hela samhĂ€llet. Fastighetssektorn stĂ„r för en stor del av den totala energiförbrukningen i Sverige och nĂ€r vi avser att bygga mer energisnĂ„la byggnader Ă€r lufttĂ€theten en viktig frĂ„ga att ta hĂ€nsyn till. Ăven om energiförbrukningen Ă€r det vanligaste argumentet för att uppföra byggnader med god lufttĂ€thet finns det mĂ„nga fler goda skĂ€l. I en byggnad med god lufttĂ€thet minskar risken för fuktskador, termiska komforten ökar, luftkvaliteten förbĂ€ttras och byggnadens ljudisolering blir bĂ€ttre. I det hĂ€r examensarbetet har en fallstudie genomförts dĂ€r ett antal olika detaljer har testats för att se vilken pĂ„verkan de har för byggnadens lufttĂ€thet.
Hur vÀxer den sibiriska lÀrken i Sverige? : tillvÀxt och höjdutveckling i Siljansfors försökspark
Sibirisk lÀrk (Larix sibirica och Larix sukaczewii) Àr ett snabbvÀxande barrtrÀd som odlats i Sverige i mer Àn 100 Är. Trots det finns det fÄ studier angÄende dess potential i Sverige och dessutom visar studierna pÄ skilda resultat.
Med data frÄn bestÄnden med sibirisk lÀrk i Siljansfors försökspark, har höjdutveckling och tillvÀxt studerats. Med detta kandidatarbete avsÄgs att faststÀlla sambandet mellan medelhöjd och bestÄndets totala volym, ta reda pÄ om den sibiriska lÀrken slutar vÀxa pÄ höjden vid 80 Ärs Älder samt ta reda pÄ nÀr den Ärliga löpande tillvÀxten sjunker under den Ärliga medeltillvÀxten.
Totalt ingick elva avdelningar med sibirisk lÀrk, som var mellan 48-94 Är, i studien. Genom regressionsanalyser har samband mellan aktuella variabler skapats och analyserats. Resultatet gav att sambandet mellan medelhöjd (m) och total bestÄndsvolym (m3sk/ha) följer regressionsekvationen:
Total bestÄndsvolym = - 73,3 + 13,1 medelhöjd + 0,386 medelhöjd2
Resultaten var att lÀrken inte slutar att vÀxa pÄ höjden vid 80 Ärs Älder, snarare tycks höjdtillvÀxten inte avstanna förrÀn efter 90 Är.
Energieffektivisering av maskinsalsventilation : Utredning av nulÀget och utvÀrdering av ÄtgÀrdsförslag
Stora Enso, Skoghalls bruk Àr en av vÀrldens största producenter av livsmedelskartong och tillverkar ca 700 000 ton per Är. Pappers- och massatillverkning Àr en energikrÀvande industri och det finns stort intresse att sÀnka energianvÀndningen i olika processer. Maskinsalsventilationen pÄ kartongmaskinen KM8 Àr utrustad med ett vÀrmeÄtervinningssystem som tar tillvara pÄ överskottsenergi frÄn pappersmaskinens torkparti. Denna energi anvÀnds sedan för att förvÀrma tilluften till maskinalen. PÄ grund av att styrningen och driften inte fungerar optimalt idag mÄste energi tillsÀttas frÄn ett Ängbatteri.MÄlet med denna studie var att utreda systemet i dagslÀget i form av mass- och energibalanser för sommaren och vintern.
Dagens sjöfart.
Denna rapport Àr resultatet av kandidatexamenskursen inom marina system pÄ KTH i Stockholm. KursensÄvÀl som rapporten Àr indelad i tre delar.Del ett gÄr ut pÄ att skaffa sig en inblick i hur dagens handelsflotta ser ut, med allt som hör dÀrtill. Tillexempel olika fartygstyper, olika drivmedel, internationella miljökrav och varvsverksamheter med mera.Detta redovisas med hjÀlp av en essÀ om den internationella sjöfarten.Del tvÄ gÄr ut pÄ att projektera ett eller flera fartyg utifrÄn ett givet transportscenario. I detta fall handlardet om att transportera etthundra trailers mellan Gdansk i polen och NynÀshamn pÄ ostkusten en gÄngper dygn ifrÄn respektive hamn. I denna del behandlas alltifrÄn skeppsstabilitet och lastutrymmen tilllagkrav för internationell sjöfart och propellerarrangemang.
10 kamp i fjÀrrvÀrme : Hur ett befintligt fjÀrrvÀrmesystem kan bli mer effektivt
FjÀrrvÀrmen utgör idag ungefÀr 12 % (48 TWh) av Sveriges totala energianvÀndning. Starka argument att anvÀnda fjÀrrvÀrme för att tillgodose bostÀders och lokalers vÀrmebehov Àr möjligheten att anvÀnda olika brÀnslen av skiftande pris och kvalitet, den goda verkningsgraden en centraliserad vÀrmeanlÀggning erhÄller samt fördelen med att kombinera produktionen av el och vÀrme.Halmstad energi och miljö (HEM), förser Halmstad och nÀromrÄdet med fjÀrrvÀrme och total mÀngd producerad energi uppgick 2009 till 596 GWh. Avfall och biobrÀnsle utgör den största produktionsandelen men Àven industriell spillvÀrme samt mindre mÀngder olja och naturgas anvÀnds för att framstÀlla vÀrme.Konkurrenssituationen för fjÀrrvÀrme Àr pÄ mÄnga orter i det nÀrmsta monopolistisk dÀr en stor aktör Àger hela marknaden. Det Àr viktigt att förbÀttra fjÀrrvÀrmesystemet för att i framtiden behÄlla dess konkurrenskraft. Följande rapport utreder och beskriver ÄtgÀrder för att göra ett redan befintligt fjÀrrvÀrmesystem mer effektivt.UtifrÄn möten med personal pÄ HEM har tio punkter presenterats, vilka utvÀrderar olika delmoment i Halmstads fjÀrrvÀrmesystem.