Sökresultat:
1883 Uppsatser om Totala tillgćngar - Sida 22 av 126
Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder
Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.
Att översÀtta "översÀtta": om svenska infinitivfraser och deras ryska motsvarigheter
I uppsatsen undersöks hur svenska infinitiver översÀtts till ryska. Som kÀlla har anvÀnts utdrag ur nÄgra skönlitterÀra svenska texter och deras ryska översÀttningar. Undersökningen Àr i huvudsak kvantitativ och hypotesen Àr att infinitiv förekommer oftare i svenska Àn i ryska. Förutom de direkta översÀttningarna av svenska infinitiver udersöks Àven nÄgra fall dÀr ryska har infinitiv utan motsvarighet i svenska. Slutsatsen blir att hypotesen stÀmmer bÄde för de direkta översÀttningarna och Àven nÀr man jÀmför det totala antalet infinitiver i kÀllsprÄks- och mÄlsprÄkstexterna..
Ackordslöner, kÀnsla av sammanhang (KASAM), organisationsengagemang och dess inverkan pÄ stress
Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hÀlsoperspektiv framstÄr forskningen som bristfÀllig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet pÄ arbetsplatser dÀr lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. ForskningsfrÄgan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och instÀllning till ackordslönesystemet har pÄ psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fÄtt besvara enkÀter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys pÄvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress dÀr KASAM och ackordsinstÀllning tillsammans förklarade upp till hÀlften av den totala variansen..
Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.
Metoder för framtagning av byggnader till virtuella stadsmodeller
Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste Ă„rtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Ăven MĂ€t- och Kartavdelningen pĂ„ Falu kommun Ă€r intresserade av att ta fram en stadsmodell, men Ă€nnu vet man inte hur det arbetet bör utföras. DĂ€rför har jag fĂ„tt i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sĂ„dan modell kan tas fram, vilket ocksĂ„ Ă€r syftet med den hĂ€r studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell Ă€r frĂ€mst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestĂ€mt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivĂ„ 2 skall följas.
Participation and Non-Participation in Relation to Psychological Mood, Substance Use and Personality Among Offenders on Parole. A Drop-Out Analysis and a Description of the Research Data in the Research Project Automated Phone Follow-Up in Correctional Se
Föreliggande arbete utgör en delstudie i projektet Automatiserad telefonuppföljning inom KriminalvÄrden. Projektets övergripande syfte var att undersöka tillÀmpbarheten av Interactive Voice Response (IVR) som en modern metod för utvÀrdering, övervakning och pÄverkan av intagna som blivit villkorligt frigivna frÄn ett fÀngelsestraff. IVR Àr en metodik baserat pÄ automatiserade telefonintervjuer som bl. a innebÀr att en dator har programmerats för att ringa upp, stÀlla frÄgor, registrera svar och ge feedback till klienterna. I tidigare publikation frÄn projektet undersöktes med hjÀlp av automatiserade telefonuppföljningar (IVR) hur stress och mÄende samt anvÀndande av alkohol och droger utvecklas under de trettio första dagarna efter avslutad anstaltsvistelse (Andersson et al, 2011).
Utveckling av portabel bro
Detta examensarbete Àr utfört i samarbete mellan Centrum för högpresterande stÄl (CHS) pÄ LuleÄ tekniska universitet samt Scancon Industrimontage AB. Syftet med arbetet har varit att konstruera en portabel bro för fyrhjulingar som kan tillverkas av Scancon i deras verkstad med befintliga maskiner. Arbetet innefattar hela kedjan i en produktutveckling med start i behovsanalys och idégenerering och slut i en fÀrdig produkt redo för serietillverkning. Under konstruktionen har Siemens NX6 anvÀnds för modellering samt LS-DYNA för hÄllfasthetsanalyser. Projektet resulterade i en teleskopisk brobalk tillverkad i 1 mm tjock höghÄllfast plÄt.
ErsÀttning-prestation eller storlek? : En sambandsmÀtning mellan ersÀttning och prestations-/storleksbaserade variabler
Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram pÄ 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat Àmne, bÄde hÀr hemma i Sverige och internationellt. MÄnga forskare, politiker och invÄnare har uppmÀrksammat de höga ersÀttningarna som delas ut inom företagen i bÄde bra och dÄliga dagar. Det som drog mest uppmÀrksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersÀttningar. Detta fick mÀnniskor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersÀttningar pÄ.
Energiprestanda för lÄgenergihus : Hur bra stÀmmer de projekterade energivÀrdena?
Ă
r 2011 stod bostadssektorn för dryga 34 % av Sveriges totala energianvÀndning. För att lyckas med Sveriges mÄl med att sÀnka energiintensiteten med 20 % till Är 2020 kommer lÄgenergihusen att spela en viktig roll. Det har aldrig byggts sÄ mÄnga lÄgenergibyggnader jÀmfört med nybyggda hus som under Är 2012. Enligt en rapport hade nÀstan 40 % av 65 nyproducerade eller ombyggda lÄgenergihus i Sverige avvikelser frÄn det projekterade energivÀrdet jÀmfört med det verkliga vÀrdet nÀr byggnaden vÀl hade tagits i drift. Studien har utgÄtt ifrÄn Peabs byggprojekt i Division VÀst dÀr lÄgenergihus och passivhus har behandlats. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapsnivÄn i byggbranschen genom att kartlÀgga hur bra energieffektiva hus klarar de projekterade vÀrdena.
Skillnader i fysisk aktivitet mellan obesa och normalviktiga barn : En jÀmförelse gjord med accelerometer mellan barn som lider av obesitas och en normalviktig kontrollgrupp
Syfte: Syftet med denna studie var att jÀmföra barn som lider av fetma och normalviktiga barns fysiska aktivitet mÀtt med cpm, AEE och TEE samt att undersöka om det fanns en skillnad mellan normalviktiga och obesa barn angÄende hur nÀra barnens totala energiförbrukning lÄg i förhÄllande till NNR:s rekommenderade energiintag. Syftet var Àven att undersöka hur mycket tid som barnen spenderade i stillasittande, lÄg samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet samt att undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan flickor och pojkar avseende fysisk aktivitet. Metod: 25 normalviktiga barn och 25 obesa barn i Äldrarna sju till 17 Är fick bÀra ActicalTM accelerometer i tvÄ till fyra dagar runt sin fotled. FrÄn barnens journaler hÀmtades data och utifrÄn denna berÀknades barnens fysiska och totala energiförbrukning per kilo kroppsvikt. Accelerometerns rÄdata (counts) insamlades och med hjÀlp av ett dataprogram berÀknades counts per minut. För att berÀkna tid i stillasittande, lÄgintensiv samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet anvÀndes cut off points framtagna av Heil (2006). Resultat: Det fanns en skillnad mellan grupperna avseende bÄde total energiförbrukning (Z= -3,444, p= ,001) och aktivitetsrelaterad energiförbrukning, men skillnaden i aktivitetsrelaterad energiförbrukning var inte statistiskt signifikant (t= 1,796 p=,079).
Simulering av lastvariationer i motorns ventildrivning : - Vilka parametrar har störst inverkan pÄ stötstÄngslasterna och hur ser den totala lastspridningen ut?
Det huvudsakliga omrÄdet för examensarbetet var ventildrivningen i en lastbilsmotor frÄn Scania. Ventildrivningen utsÀtts för vÀxlande laster och pÄfrestningar som orsakas av en rad olika parametrar. Dessa parametrar kan vara motorvarvtal, motorlast, ventilspel med flera. Som fordonstillverkare Àr det viktigt att hitta och undersöka parametrar som bildrar till lasterna i ventildrivningen. För att förenkla sÄdana utvecklingsprojekt och vinna tid anvÀnds simuleringsverktyg dÀr simuleringsmodeller skapas och verifieras.Arbetet handlade om att hitta och undersöka parametrar som pÄverkar lasterna i ventildrivningen samt ta reda pÄ hur de tillsammans bidrar till en totallastspridning.
En utvidgning av handelssystemet för utslÀppsrÀtter: konsekvenser för kostnadsstrukturen hos SSAB
Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur en utvidgning av det europeiska systemet för handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar kostnadsstrukturen hos SSAB. Transportsektorn inom EU och Sverige stÄr för en betydande andel av de totala utslÀppen av koldioxid och lÀmpar sig bra för att bygga ut systemet med. Sverige kan vÀlja att antingen sjÀlva inkludera Sveriges transportsektor i handelssystemet eller sÄ inkluderas hela den europeiska transportsektorn i systemet. SSAB Àr det företag i Sverige som slÀpper ut mest koldioxid av de företag som ingÄr i handelssystemet. Hur ett inkluderande av transportsektorn pÄverkar SSAB:s kostnader bestÀms i stor utstrÀckning av om de existerande skatterna pÄ transportsektorn avskaffas eller ej.
Miljöbelastning vid förtida utbyte av enstegstÀtad putsfasad : Orsakad av fuktskador
NÀr en konstruktion blir fuktskadad pÄverkas de ingÄende materialen pÄ olika sÀtt och i vissa fall uppstÄr sÄ kallad mikrobiell tillvÀxt som kan pÄverka mÀnniskans hÀlsa. Det finns studier om hur mÀnniskor reagerar pÄ sÄdan mikrobiell tillvÀxt, hur materialen pÄverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns Àr hur miljön pÄverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion.UtifrÄn ovan nÀmnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts. Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsÀkerhetsprojektera rÀtt utifrÄn ett miljöperspektiv, och att fÄ faktiska siffror pÄ hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion.Rapporten Àr avgrÀnsad till en putsad enstegstÀtad regelvÀgg som Àr uppbyggd enligt följande: utvÀndig puts, putsbÀrare av EPS, vindskyddsskiva, trÀreglar med mellanliggande vÀrmeisolering, luft- och ÄngspÀrr och invÀndig skiva. MiljöpÄverkan har berÀknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. KoldioxidutslÀppen för de ingÄende materialen har i största möjliga mÄn beaktats och berÀknats utifrÄn rÄvaruutvinning, transport av rÄmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen.
Redovisning av FoU - En studie av sex forskningsintensiva företag
Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, frÄn införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till förestÀllningsramens begrepp. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som Àr ansvarig för redovisningen pÄ sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har Àndrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.
PÄverkar incitament vÀrderingen av goodwill?
Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsomrÄdet i Sverige har skett, bland annat pÄ grund av Sveriges intrÀde i EU. En av förÀndringarna Àr sÀttet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femÄrsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte lÀngre nÄgon bestÀmd livslÀngd och testas istÀllet Ärligen om nedskrivningsbehov föreligger. VÀrderingen av goodwill baseras pÄ framtida prognoser, vilka alltid innehÄller en viss osÀkerhet.