Sökresultat:
1871 Uppsatser om Totala tillgćngar - Sida 21 av 125
KartlÀggning av lösningsmedelsströmmar till extern destruktion frÄn AstraZeneca i SnÀckviken samt förslag pÄ reduktion av destruktionskostnader
I samband med nytt avtal med SAKAB gÀllande prissÀttning pÄ de strömmar som skickas till extern destruktion trÀder i kraft i oktober 2004 ökar fokus pÄ att sortera rÀtt för att fÄ lÀgsta möjliga pris. PrissÀttningen som tidigare var fast för de olika destruktionskvaliteterna övergick till att vara baserade pÄ vÀrmevÀrde och vattenhalt pÄ innehÄllet i tankarna. Stora pengar kan sparas genom att pumpa rÀtt kvalitet till rÀtt tank dÄ den totala destruktionskostnaden pÄ Drug Substance Supply uppgÄtt till 12-15 Mkr de senaste Ären. Problemet har varit att man tidigare inte vetat vad man pumpat fel, dÀrför genomfördes tvÄ pumpkartlÀggningsperioder dÀr samtliga pumpningar till HSR (AstraZeneca:s lösningsmedelhanterings anlÀggning) loggades och sammanstÀlldes. KartlÀggningen anvÀndes sedan som underlag nÀr strömmar som var ledda fel spÄrades.
Redovisning av FoU - En studie av sex forskningsintensiva företag
Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, frÄn införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till förestÀllningsramens begrepp. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som Àr ansvarig för redovisningen pÄ sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har Àndrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.
Fluffets vÀg - Miljömanagement i en produktionskedja
Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsomrÄdet i Sverige har skett, bland annat pÄ grund av Sveriges intrÀde i EU. En av förÀndringarna Àr sÀttet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femÄrsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte lÀngre nÄgon bestÀmd livslÀngd och testas istÀllet Ärligen om nedskrivningsbehov föreligger. VÀrderingen av goodwill baseras pÄ framtida prognoser, vilka alltid innehÄller en viss osÀkerhet.
Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.
Effekten av förvÀrv pÄ aktieavkastningen hos de inblandade företagen
Företag som Àr involverade i ett förvÀrv har intentionerna att skapa ett högre vÀrde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkÀnnagivandet av ett tÀnkt förvÀrv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvÀrvet Àr. I studien har detta undersökts genom att mÀta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkÀnnagivandet av ett bud, beroende pÄ om företaget Àr förvÀrvare eller förvÀrv samt om affÀren Àr horisontell eller vertikal. FrÄn dessa fyra har totalt Ätta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de Ätta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekrÀftas kring tillkÀnnagivelsedatumet; förvÀrvande-horisontellt, förvÀrv-horisontelt, förvÀrvande, förvÀrv, horisontella och Àven den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..
Dam knÀckt av kung : En kvalitativ studie om varför misshandlade kvinnor stannar kvar hos mÀnnen som slÄr.
"Dam knÀckt av kung" handlar om varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slÄr. Det kan ofta vara svÄrt att förstÄ och för att ge en bÀttre bild av detta har jag intervjuat tre kvinnor som har upplevt misshandel av mannen de levt med. Jag har Àven tittat pÄ olika teorier om till exempel hur en identitet skapas och hur en social verklighet kan förÀndras under speciella situationer, sÄsom under misshandelsförhÄllanden. Bland dessa teorier finns Berger & LuckmannŽs (1971) teori om socialisation och internalisering av nÄgon annans synsÀtt, GoffmanŽs (1983) totala institutioner och E.Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Jag analyserar mina intervjuer och teorier för att bÀttre förstÄ varför kvinnan stannar.
Vem Àr det som stör i klassrummet? : En studie om pojkars och flickors verbala störande beteenden kopplat till relativ Älder
Syfte och frÄgestÀllningarStudien syftar till att öka förstÄelsen för elevers verbala störande beteenden i förhÄllande till kön och relativ Älder.Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?Hur pÄverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ Älder? MetodMetoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 21 observationer i tvÄ klasser i Ärskurs 2. Ett observationsschema som utgick frÄn klassrummets möblering anvÀndes dÀr fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingÄr i tvÄ huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att sÀkerstÀlla att elevers verbala störande beteenden registrerades i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.ResultatPojkar registrerades som störande i större utstrÀckning Àn flickor.
Kostnadsstyrning i Byggprojekt : Med analys av riskhantering
Föreliggande rapport Àr ett examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik och design vid Kungliga tekniska högskolan i Haninge och gjordes pÄ uppdrag av Siljeströms AB. Rapporten har till syfte att ge en översiktlig bild betrÀffande kostnadsstyrning i byggprojekt, med en tyngdpunkt i projekteringens riskhantering. Att kostnadsstyra Àr nÄgot som Àr viktigt att göra, desto tidigare i projektet det görs ju bÀttre resultat har detta för projektets totalkostnad. Kostnadsstyrningen har sin grund i tre viktiga parametrar: tid, kostnad och kvalitet, de mÄste styras pÄ rÀtt sÀtt och tillsammans för att inte skapa obalans i projektbudgeten. En annan faktor som ocksÄ pÄverkar kostnadsstyrningen Àr entreprenadform. Denna rapport kommer att bygga pÄ totalentreprenad, generalentreprenad och delad utförandeentreprenad. Fördelar och nackdelar tas upp med respektive metod. Produktionskostnad Àr ocksÄ nÄgot som pÄverkar den totala projektkostnaden trots att den största kostnadsstyrningen görs i början av ett projekt.
KommunhÀlsan i Kalmar ? en jÀmstÀlldhetsanalys
Könsskillnader i vÄrden var ett sedan tidigare vÀlkÀnt fenomen, exempelvis sökte kvinnor vÄrd, sjukskrevs och rökte mer Àn vad mÀnnen gjorde i tidigare publicerade rapporter. Hur jÀmstÀlldheten sÄg ut pÄ KommunhÀlsan i Kalmar kommun i det dagliga patientarbetet var den frÄgestÀllning som skulle besvaras med detta projekt. Hypotesen var att det fanns könsskillnader i omhÀndertagandet pÄ KommunhÀlsan men omfattningen var okÀnd. Projektet skulle klargöra om det fanns omrÄden som krÀvde mer noggrann genomgÄng och eventuella ÄtgÀrder.KommunhÀlsan hade Är 2008 5 825 individer ansluta dÀr kommunens förvaltningar bidrog med 4 799 individer och de externa bolagen med 1 026 individer. Könsfördelningen pÄ kommunens förvaltningar var 79 % kvinnor och 21 % mÀn samt pÄ de externa bolagen var 52 % kvinnor och 48 % mÀn.För det första undersöktes kontaktmönstret med KommunhÀlsan genom att telefonkontakterna med företagssjuksköterskorna registrerades.
Att översÀtta "översÀtta": om svenska infinitivfraser och deras ryska motsvarigheter
I uppsatsen undersöks hur svenska infinitiver översÀtts till ryska. Som kÀlla har anvÀnts utdrag ur nÄgra skönlitterÀra svenska texter och deras ryska översÀttningar. Undersökningen Àr i huvudsak kvantitativ och hypotesen Àr att infinitiv förekommer oftare i svenska Àn i ryska. Förutom de direkta översÀttningarna av svenska infinitiver udersöks Àven nÄgra fall dÀr ryska har infinitiv utan motsvarighet i svenska. Slutsatsen blir att hypotesen stÀmmer bÄde för de direkta översÀttningarna och Àven nÀr man jÀmför det totala antalet infinitiver i kÀllsprÄks- och mÄlsprÄkstexterna..
Ackordslöner, kÀnsla av sammanhang (KASAM), organisationsengagemang och dess inverkan pÄ stress
Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hÀlsoperspektiv framstÄr forskningen som bristfÀllig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet pÄ arbetsplatser dÀr lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. ForskningsfrÄgan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och instÀllning till ackordslönesystemet har pÄ psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fÄtt besvara enkÀter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys pÄvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress dÀr KASAM och ackordsinstÀllning tillsammans förklarade upp till hÀlften av den totala variansen..
Metoder för framtagning av byggnader till virtuella stadsmodeller
Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste Ă„rtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Ăven MĂ€t- och Kartavdelningen pĂ„ Falu kommun Ă€r intresserade av att ta fram en stadsmodell, men Ă€nnu vet man inte hur det arbetet bör utföras. DĂ€rför har jag fĂ„tt i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sĂ„dan modell kan tas fram, vilket ocksĂ„ Ă€r syftet med den hĂ€r studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell Ă€r frĂ€mst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestĂ€mt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivĂ„ 2 skall följas.
Participation and Non-Participation in Relation to Psychological Mood, Substance Use and Personality Among Offenders on Parole. A Drop-Out Analysis and a Description of the Research Data in the Research Project Automated Phone Follow-Up in Correctional Se
Föreliggande arbete utgör en delstudie i projektet Automatiserad telefonuppföljning inom KriminalvÄrden. Projektets övergripande syfte var att undersöka tillÀmpbarheten av Interactive Voice Response (IVR) som en modern metod för utvÀrdering, övervakning och pÄverkan av intagna som blivit villkorligt frigivna frÄn ett fÀngelsestraff. IVR Àr en metodik baserat pÄ automatiserade telefonintervjuer som bl. a innebÀr att en dator har programmerats för att ringa upp, stÀlla frÄgor, registrera svar och ge feedback till klienterna. I tidigare publikation frÄn projektet undersöktes med hjÀlp av automatiserade telefonuppföljningar (IVR) hur stress och mÄende samt anvÀndande av alkohol och droger utvecklas under de trettio första dagarna efter avslutad anstaltsvistelse (Andersson et al, 2011).
Utveckling av portabel bro
Detta examensarbete Àr utfört i samarbete mellan Centrum för högpresterande stÄl (CHS) pÄ LuleÄ tekniska universitet samt Scancon Industrimontage AB. Syftet med arbetet har varit att konstruera en portabel bro för fyrhjulingar som kan tillverkas av Scancon i deras verkstad med befintliga maskiner. Arbetet innefattar hela kedjan i en produktutveckling med start i behovsanalys och idégenerering och slut i en fÀrdig produkt redo för serietillverkning. Under konstruktionen har Siemens NX6 anvÀnds för modellering samt LS-DYNA för hÄllfasthetsanalyser. Projektet resulterade i en teleskopisk brobalk tillverkad i 1 mm tjock höghÄllfast plÄt.
ErsÀttning-prestation eller storlek? : En sambandsmÀtning mellan ersÀttning och prestations-/storleksbaserade variabler
Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram pÄ 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat Àmne, bÄde hÀr hemma i Sverige och internationellt. MÄnga forskare, politiker och invÄnare har uppmÀrksammat de höga ersÀttningarna som delas ut inom företagen i bÄde bra och dÄliga dagar. Det som drog mest uppmÀrksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersÀttningar. Detta fick mÀnniskor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersÀttningar pÄ.