RydsgĂ„rd Ă€r ett stationssamhĂ€lle som ligger i Skurups kommun ungefĂ€r mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skĂ„nska sydkusten. RydsgĂ„rd, som har anor frĂ„n slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invĂ„nare och innehĂ„ller bebyggelse frĂ„n olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. PĂ„gatĂ„gen trafikerar RydsgĂ„rd gelbundet pĂ„ strĂ€ckan Malmö-Ystad frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. Tidigare har intresset för att bosĂ€tta sig i RydsgĂ„rd varit ytterst begrĂ€nsat, men allt eftersom efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der i Malmö- och Öresundsregionen ökat sĂ„ har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende.

Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gĂ€llande organisationens grundvĂ€rderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring vĂ€rderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska vĂ€rderingars funktion och det vĂ€rderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer pĂ„ olika organisatoriska nivĂ„er inom en produktionsenhet pĂ„ ett företag inom kemi och lĂ€kemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar pĂ„ att cheferna upplever organisationens grundvĂ€rderingar som generella och allmĂ€nmĂ€nskliga, och de anser att det Ă€r frĂ€mst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. GĂ€llande frĂ„gan vilken funktion grundvĂ€rderingarna fyller i deras ledarskap Ă€r cheferna motstridiga i sina svar, bĂ„de individuellt och om man jĂ€mför de intervjuade med varandra.

Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berÀttas en historia om vad som hÀnder med en bruksort och dess vardagslandskap nÀr ortens största nÀringsverksamhet lÀggs ner. I uppsatsen problematiseras frÄgor sÄ som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap Àr. Det diskuteras Àven vilken problematiken Àr kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingÄr i kategorin vardagslandskap.BerÀttelsen tar sin början i en bygd dÀr svedjebruk och stÄngjÀrnsproduktion Àr starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största nÀringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

Squatting innebÀr att mÀnniskor illegalt bosÀtter sig pÄ mark eller ockuperar tomma hus för att ha nÄgonstans att bo. I samband med att vÀrldens storstÀder vÀxer, vÀxer Àven squattingomrÄden. För att förbÀttra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.Syftet med uppsatsen Àr att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft nÄgon inverkan pÄ det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen Àr realism och managerialism, dÀr man menar att bostadssegregation beror pÄ sociala och rumsliga hinder, samt att det Àr de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument frÄn Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument.

ResurssnÄl produktion Àr en teori om hur produktionsplanering i ett företag kan förbÀttras, vilket syftar till att öka effektiviteten och skapa en bÀttre arbetssituation för medarbetarna i företaget. Examensarbetets övergripande syfte har varit att med stöd i denna teori ta fram ett optimerat och verklighetstroget truckkörschema för dagens interna transporter vid Emhart Glass i Sundsvall. MÄlsÀttningen har varit att jÀmföra de interna transporterna med de behov som finns i företaget, att identifiera hur ofta transporter av tomma lastpallar sker samt att klar-göra om en dubbelpallshantering innebÀr tidsmÀssigt vinst. En kart-lÀggning av de interna transporterna och arbetsstÀllenas behov av lastpallar har genomförts. Informationen frÄn kartlÀggningen har implementerats i programmet Matlab, dÀr en algoritm för berÀkning av ett körschema har skapats som tar hÀnsyn till dagens tidshantering av lastpallar och sannolikheten att truckförarna lastar av och pÄ lastpallar vid olika arbetsstÀllen.

RydsgĂ„rd Ă€r ett stationssamhĂ€lle som ligger i Skurups kommun ungefĂ€r mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skĂ„nska sydkusten. RydsgĂ„rd, som har anor frĂ„n slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invĂ„nare och innehĂ„ller bebyggelse frĂ„n olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. PĂ„gatĂ„gen trafikerar RydsgĂ„rd gelbundet pĂ„ strĂ€ckan Malmö-Ystad frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. Tidigare har intresset för att bosĂ€tta sig i RydsgĂ„rd varit ytterst begrĂ€nsat, men allt eftersom efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der i Malmö- och Öresundsregionen ökat sĂ„ har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende. Det har medfört att det hĂ€nt en del i RydsgĂ„rd pĂ„ sistone; det finns inte lĂ€ngre nĂ„gra tomma hus och priserna har sĂ„ smĂ„tt börjat stiga, det har gjorts satsningar frĂ„n kommunens sida pĂ„ upprustning av det centrala ?torget? och orten har fĂ„tt en helt ny stationsutformning.

Gaturummet utgör nÄgra av stÀdernas viktigaste delar. Det Àr offentliga platser som ska vara öppna och vÀlkomnande för alla. Trots detta ekar vÄra gaturum i stadskÀrnorna ofta tomma. MÄnga av dem Àr inget annat Àn trÄkiga transportstrÀckor. Denna studie undersöker och utvÀrderar hur ett gaturum i en stadskÀrna fungerar och upplevs.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som Industristad. Under de senaste Ären har Malmö genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri - och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag mÄnga byggnader tomma.

Sveriges Riksdag har beslutat om 16 miljömÄl som ska fungera som riktmÀrken för myndigheters miljöarbete. Rekommendationer framtagna utifrÄn en kombination av de svenska miljömÄlen och nÀringsrekommendationerna lyder att öka andelen ekologiska livsmedel, vÀlja transportsnÄla alternativ, större andel vegetabilier, Àta rÀtt kött och grönsaker och minska de tomma kalorierna (FolkhÀlsoguiden, 2008). Regeringen har i en skrivelse satt upp mÄl för konsumtion av ekologiska livsmedel inom offentlig sektor. Livsmedelsverket har gÄtt ut med miljöanpassade kostrÄd och Jordbruksverket föresprÄkar nÀrproducerat för att vÀrna om det svenska jordbruket. Samtidigt ökar avfallsmÀngden i samhÀllet och Àven livsmedelstransporterna inom EU och globalt.

Syre transporteras frÄn lungorna, via blodet bundet till erytrocyternas hemoglobin, till kroppens alla celler. En hemoglobinkoncentration i blodet under referensintervallet definieras som anemi och pÄverkar hela kroppen och försÀmrar den fysiska prestationsförmÄgan. JÀrnbristanemi Àr en anemi med otillrÀcklig jÀrntillförsel till benmÀrgen pÄ grund av tomma jÀrnförrÄd (absolut jÀrnbrist) eller försvÄrat jÀrnutnyttjande (funktionell jÀrnbrist). Analysparametern HYPO pÄ analysinstrumentet Advia 2120 (Siemens) mÀter andelen hypokroma erytrocyter (erytrocyter med lÄgt hemoglobininnehÄll) och anses vara en av de bÀsta parametrarna för att pÄvisa funktionell jÀrnbrist. Analysparametern Hypo-He pÄ analysinstrumentet XN-1000 (Sysmex) Àr en forskningsparameter för samma ÀndamÄl.

Jag vill berĂ€tta och jag vĂ€ljer att göra det med stygn, tygoch fĂ€rg. I sviten Sju sorters ensamhet Ă€r det tyst ochtomt, mĂ€nniskorna vet inte riktigt vad de ska ta sig till.De har allt de tĂ€nker att de behöver, de har ett fint ochprydligt hem, de har ett jobb att gĂ„ till och en familjsom möter dem nĂ€r de kommer hem. ÄndĂ„ infinner siginte den dĂ€r lyckan de har hört talas om att man skaleta efter. Det Ă€r nĂ„got som fattas.NĂ„got Ă€r snett i samhĂ€llet idag och det bekymrar mig.Jag tror att det dĂ€rför jag Ă„terkommer till grĂ„zonen, tillensamheten och allt det om skaver. För att pĂ„ sĂ„ sĂ€ttkanske kunna förĂ€ndra, om Ă€n bara lite, eller i alla fallförstĂ„ varför det Ă€r som det Ă€r.Med hjĂ€lp av böcker, filmer, P1 och helt vardagligaskeenden försöker jag ringa in vad det egentligen Ă€r jagvill sĂ€ga.

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under Ären 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utstÀllningshallar och bilförsÀljning, service och bensinstation-lÄngt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmÀrktes huset Är 2001.  Idag finns andra affÀrsverksamheter i gatuplan, resterande vÄningar stÄr relativt tomma och mycket nedgÄnga. Automobilpalatset Àgs av kommunen och det finns för nÀrvarande ingen plan för förÀndring.  Jag vill i mitt förslag addera mÀnniskan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen pÄ bilen har förÀndrats sedan 1930.

Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som Industristad. Under de senaste Ären har Malmö genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri - och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag mÄnga byggnader tomma.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.