I Tyskland Àr det skillnad pÄ vÀst och öst. I vÀst tjÀnar mÀnniskorna mer pengar och i öst har de svÄrare att fÄ arbeten. Det finns ocksÄ en tydlig skillnad pÄ mÀnniskors sÀtt att se tillbaka pÄ Berlinmuren och det forna landet DDR. I vÀst Àr gemene man oerhört negativt instÀlld till DDR - i öst Àr det vÀldigt annorlunda. DÀr ser mÄnga positivt pÄ den diktatur som förknippas med Stasi, grÀnsvakter och tomma mathyllor.Under vÄren har jag bott i den östtyska staden Leipzig.

Under senare Är har det blivit av allt större vikt att effektivisera statliga myndigheters verksamheter. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda internhyror för att synliggöra kostnader för lokaler. Vid Uppsala universitet tillÀmpas ett internhyressystem för att fördela lokalkostnader mellan fakulteter och institutioner. Denna studie analyserar vilka styreffekter detta system medför genom att jÀmföra den SamhÀllsvetenskapliga fakulteten och den Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art och intervjuer har genomförts med Ätta representanter frÄn olika verksamheter inom universitetet.

Den frÀmsta orsaken till att flerfamiljshus flyttas Àr att deras marknadsvÀrde höjs nÀr de flyttas frÄn en ort med mÄnga tomma lÀgenheter till en ort dÀr lÀgenheter efterfrÄgas. Höjningen av marknadsvÀrdet betalar flyttningskostnaden och kan dessutom ge en vinst. Förutom detta medför flyttningen att husen Äter ger hyresintÀkter pÄ den nya orten. Denna ekonomiska drivkraft har gjort att flera flyttningsprojekt genomförts de senaste Ären. Flyttade hus betraktas i nÀstan alla avseenden som om de vore nyproducerade.

I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gÄtt i den svenska skolan. Alla som gÄtt i den har ocksÄ minnen frÄn den. Genom mÀnniskors minnen beroende pÄ nÀr de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förÀndrats i elevers ögon. Det svenska sprÄket lÀrs ut i skriftform men hur har man anvÀnt sig av det verbala verktyg sprÄket faktiskt Àr. Eleverna som intervjuats har gÄtt i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket frÄn sin skoltid.

Lyhördhet och dialog Àr nÄgot som eleverna upplever Àr viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och lÀraren. Trots att de Àr unga Àr viljan stor att bli behandlad som en medmÀnniska och skapa ett trivsamt klimat. De Àldre eleverna kÀnner ett förtroende för sin lÀrare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjÀlp via sina förÀldrar, dÀr de fÄr föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och dÄ gÀllande detaljfrÄgor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en fackförening pÄ en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, kÀnd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de pÄfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet bestÄr av mötesprotokoll frÄn avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen stÄr den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet.

Enligt en studie frÄn livsmedelsverket Àter den genomsnittliga svensken alldeles för dÄligt. Godis, lÀsk, kakor och bullar utgör ungefÀr femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven Àr tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan Àven i t.e.x. fÀrdiglagade matrÀtter och bacon. Fika Àr en tradition som Àr central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Centralposthuset i Göteborg uppfördes mellan 1918-25 för att man mer effektivt skulle kunna sortera och distribuera post. Idag finns det planer pÄ att bygga om detta tomma monumentala posthus till ett hotell. Huset och dess historia innehÄller mÄnga berÀttelser. Detta finns i dess visuella gestaltning och arkitektur, men ocksÄ genom dess funktion och betydelse för samhÀllet. FrÄgor av modern gestaltning som placeras in i en historisk kontext blir viktiga att diskutera nÀr denna förÀndring av huset blir realitet.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

Knutpunkten Àr ett omrÄde i sydvÀstra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan Àr omrÄdet ett av kommunens viktigaste utvecklingsomrÄden. Idag Àr Knutpunkten relativt osammanhÀngande och ostrukturerat och markanvÀndningen utgörs till största del av verksamheter. Störst Àr Danderyds sjukhus. Inom planomrÄdet finns Àven Edsviken som Àr ett vackert naturomrÄde.

Jag tĂ€nker mig konst som en teaterscen, dĂ€r publiken fĂ„r komma upp pĂ„ scenen ochsjĂ€lva spela pjĂ€sen. PĂ„ scenen finns scenografi som sĂ€tter tydlig prĂ€gel pĂ„ stĂ€mningenoch som bidrar till handlingen, men det Ă€r publiken som fyller i de viktigaste bitarna ochmĂ„lar ut berĂ€ttelsen. Med den tanken i bakhuvudet har jag de senaste tvĂ„ Ă„ren jobbatmed scenografi i mina egna verk och sökt inspiration hos konstnĂ€rer som ÖyvindFahlström, vars konstnĂ€rskap rört sig inom bĂ„de bildkonst och teater.Scenografin i mina verk kan bestĂ„ av redan befintliga objekt (ready-mades) eller mersubtila symboler sĂ„som fĂ€rgade pappersark, lukt eller ljud.Vissa verk har tagit formen av rumsinstallationer, dĂ€r scenografi vĂ€gleder betraktaren in ien fantasivĂ€rld dĂ€r saker ter sig nĂ„got annorlunda. En miljö dĂ€r grĂ€nser suddats ut ochdĂ€r individen spelar mindre roll. En suddig vĂ€rld dĂ€r sĂ„dant som normer och vĂ€rderingaragerar tomma begrepp och dĂ€r tid verkar mindre viktigt.I andra verk har scenografin knappt varit mĂ€rkbar, de har bestĂ„tt av utstuderade föremĂ„leller fĂ€rgval som vĂ€glett betraktarens syn genom text eller teckning.

Studien handlar om brukarmedverkan, brukarinflytande och makt utifrÄn frukostmöten som anordnas av utredningsgruppen inom individ- och familjeomsorgen vid socialtjÀnsten iBiskopsgÄrden, Göteborg.Syftet har varit att ta reda pÄ hur makt, brukarmedverkan och brukarinflytande tar sig uttryck under utredningsgruppens frukostmöten, med hjÀlp av brukares och socialsekreterares beskrivningar avdessa samt med hjÀlp av observationer under tvÄ frukostmöten. För att kunna besvara syftet har vi haft hjÀlp av följande frÄgestÀllningar;? Vad Àr syftet med frukostmötena?? Vems agenda styr frukostmötena?? Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena?? Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena?? Vad fÄr man ut av att delta pÄ frukostmötena?? Vilka förvÀntningar och kÀnslor Àr förknippade med frukostmötena?Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt material dÀr vi anvÀnt oss av observationer och intervjuer som metoder. Vi har intervjuat tre brukare och tre socialsekreterare samt gjort deltagande observationer under tvÄ frukostmöten.Det vi funnit Àr att brukarmedverkan och brukarinflytande tycks vara svÄra begrepp och svÄra saker att arbeta med. Trots detta Àr det nÄgot som upplevs som positivt av sÄvÀl brukare som socialsekreterare.

Knutpunkten Àr ett omrÄde i sydvÀstra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan Àr omrÄdet ett av kommunens viktigaste utvecklingsomrÄden. Idag Àr Knutpunkten relativt osammanhÀngande och ostrukturerat och markanvÀndningen utgörs till största del av verksamheter. Störst Àr Danderyds sjukhus. Inom planomrÄdet finns Àven Edsviken som Àr ett vackert naturomrÄde.

RydsgĂ„rd Ă€r ett stationssamhĂ€lle som ligger i Skurups kommun ungefĂ€r mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skĂ„nska sydkusten. RydsgĂ„rd, som har anor frĂ„n slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invĂ„nare och innehĂ„ller bebyggelse frĂ„n olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. PĂ„gatĂ„gen trafikerar RydsgĂ„rd gelbundet pĂ„ strĂ€ckan Malmö-Ystad frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. Tidigare har intresset för att bosĂ€tta sig i RydsgĂ„rd varit ytterst begrĂ€nsat, men allt eftersom efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der i Malmö- och Öresundsregionen ökat sĂ„ har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende.