Studien avser att undersöka om det finns någon skillnad mellan män och kvinnors arbetstillfredsställelse definierat som aspekter av arbetssituationen enligt Hackman och Oldhams (1976, 1980 i Arnold et al., 1998) Job Characteristics Model, och om det finns några skillnader i ålder vad gäller arbetstillfredsställelse utifrån JCM. Det var en explorativ undersökning eftersom mycket av tidigare forskning har fått varierande resultat, och vi ville se vad vi skulle få för resultat. Metoden som har använts är kvantitativ och syftet har undersökts med hjälp av en enkät. Som teoretisk bakgrund användes Hackman & Oldhams ?Job Characteristics Model? (JCM) (1976, 1980) och den användes även vid utformningen av enkäten.

Undersökningens syfte var att beskriva lärares och elevers uppfattningar om elevinflytande på gymnasieskolan. Syftet grundades utifrån fyra frågeställningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lärare och elever, i vilken utsträckning och på vilket sätt eleverna har möjlighet att påverka och vara med och forma sin undervisning, hur lärarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att påverka skoldemokratiskt och om elevernas syn på elevinflytande stämmer överens med lärarnas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och har genomförts med lärare och elever från tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, två lärare och två elever från varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar på en skola vad det gäller det formella inflytandet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende. Ett annat syfte var att undersöka vilka förebyggande åtgärder vårdpersonal kan använda sig av vid dessa situationer. Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design.  Artiklar söktes i databasen Cinahl vilket resulterade i tolv inkluderande artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Författarna har valt att granska artiklarnas undersökningsgrupp och bortfall. Resultatet visade att hot- och våldsituationer är vanligt på särskilt boende och ofta uppkommer i samband med hjälp vid personlig hygien, påklädning och toalettbesök.

Parenteral nutrition inom palliativ vård kan vara både livsnödvändig och livsförlängande för vissa patienter, men värdet är ofta debatterat. Distriktssköterskan ansvarar för och har en central roll i den palliativa omvårdnaden av patienten i hemmet och rollen omfattar symtomlindring, samordning, information samt socialt och emotionellt stöd för patienten och dennes familj. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter med parenteral nutrition i palliativ vård. Tolv distriktssköterskor från primärvården i norra Sverige deltog i studien. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

Introduktion/bakgrund: Artros är en kronisk ledsjukdom som drabbar en eller flera leder i kroppen. Vanliga symptom är smärta, stelhet, svullnad, muskelsvaghet och ledinstabilitet. Träning, viktnedgång och patientinformation är de tre viktigaste behandlingsrekommendationerna. Behandling bör påbörjas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha bäst effekt. På flertalet hälsovårdscentraler i landet genomförs artrosbehandling i form av en artrosskola där träning och patientinformation står i fokus, dock är det inte infört på samtliga hälsocentraler.

SammanfattningSyftet med studien var att ta reda på om och hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i åk 1-6.Frågeställningar som användes var: Hur talar läraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? På vilket sätt kan man se att läraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser läraren vara viktiga förutsättningar för en skadefri idrottsundervisning?Metoden som användes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med årskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lärarna samt eleverna. Under intervjuerna användes en intervjuguide med öppna frågor där intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lärare i idrott och hälsa som arbetade i åk 1-6.Resultatet av observationerna var att lärarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och påminna om rätt utrustning.

I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda utvecklingssamtal.Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden.I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år.Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare.

Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestått av två steg.

Det övergripande syftet med denna studie var att jämföra volymtillväxten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frågeställningarna hur volymtillväxt och inväxning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fältinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belägen i Åliden, 64ºN 20ºE, cirka 35 kilometer norr om Umeå. Försöket var anlagt i en sydvästsluttning 155 meter över havet och var tänkt att representera Västerbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels två naturkulturbehandlingar där skog lämnats (Gles och Tät), en naturkulturbehandling där 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda utvecklingssamtal.Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden.I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år.Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare.

Kronisk njursvikt är en sjukdom som påverkar hela individens liv, både fysiologiskt och psykologiskt. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om hur det dagliga livet påverkas hos personer som genomgår peritonealdialys. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i sex kategorier: Behov av information inför behandling; beroende av behandling, vårdpersonal och anhöriga; möjligheter och begränsningar i det aktiva livet; förändringar i hemmiljön; motiverande faktorer till fortsatt behandling samt rädsla för döden. I resultatet framkom det att personer som genomgick peritonealdialys hade en känsla av att vara beroende. Detta kan härröras till att behandlingen är essentiell för överlevnaden, livet är inte förenligt utan dialys.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Målet med uppsatsen är att undersöka hur boendeassistenters föreställningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsättning ser ut i relation till normen om funktionsfullkomlighet.. För att ta reda på detta har vi utgått från en kvalitativ ansats där vi utfört semistrukturerade intervjuer med tolv boendeassistenter. Vårt teoretiska ramverk består av cripteori, sexuella script och vi har kopplat dessa till den sociala och medicinska modellen. Vår slutsats är att boendeassistenters föreställningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsättning blir mer tillåtande ju lindrigare funktionsnedsättning och mer restriktiv ju större funktionsnedsättning brukaren har. Samma tendenser har visat sig när det gäller brukares möjligheter att leva i relationer och är avhängigt av vilken boendeform de har: gruppboende eller servicebas.

Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka japanska ungdomars uppfattningar om och erfarenheter av ämnena sexualitet, sexualundervisning och sexualupplysning. I anslutning till det undersöks ungdomarnas upplevda möjlighet att få sexualupplysning i Japan, samt vilka metoder och kanaler de använder sig av för att få tag på informationen. Frågeställningar * Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualitet?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualundervisning i skolan?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualupplysning?Metod Jag har använt en kvalitativ metod och gjort tolv intervjuer med japanska ungdomar i åldrarna 21-26 år. Jag använder mig av tio av dessa intervjuer i uppsatsarbetet där ungdomarnas egna och subjektiva erfarenheter, ord, beskrivningar och uttryck är centrala.

Bakgrund: Fysisk inaktiviet ökar globalt och är ett hot för folkhälsan då det kan leda till ohälsa och ett flertal sjukdomar. Sveriges regering utformade 2001ett projekt ?Sätt Sverige i rörelse? och i samband det infördes metoden fysisk aktivitet på recept (FaR). Evidens har visat att FaR är ett effektivt sätt att bli fysiskt aktiv. Dock har det även framkommit att vissa patienter har svårt att följa ordination och saknar stöd från hälso- och sjukvården.