IT för psyksik hälsa
En kvalitativ studie av ungdomars användarupplevelser
I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda utvecklingssamtal.Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden.I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit. Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år.Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare. Flertalet av de intervjuade tycker även att de blivit mer medvetna om vad som förväntades av dem i skolan för att uppnå ett visst resultat. Utvecklingssamtalet uppfattas nu även som mer avslappnat där de berörda parterna kan koncentrera sig på att diskutera positiv utveckling och inte problem vilket de upplever att tidigare lärarledda utvecklingssamtal många gånger handlat om.Jag tolkar det som att elevledda utvecklingssamtal är något som kommit för att stanna på våra skolor oavsett stadium, både utifrån de elevintervjuer som jag genomfört och de lärare jag samtalat med. Min tolkning styrks även av de styrdokument som vi arbetar utifrån i svenska skolor och i den litteratur, både svensk och amerikansk, som jag tagit del av när studien genomfördes.