Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs..

Every year a great amount of unaccompanied children flee their homelands without their parents or guardians. This means a journey filled with danger and difficulties. The difficulties don?t only exist during the road ahead but also when the children arrive to the new country. Even if Sweden?s work in receiving refugees is one of the best in the world, it still exist problems.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det återspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bättre behandling finns att tillgå. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebära en omställning som påverkar patienters upplevelse av hälsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design.

Syfte och frågeställningarDenna studie handlar om hur ett antal lärare resonerar kring hälsa och hur de beskriver att de bedriver undervisningen utifrån kunskapsområdet hälsa.Utifrån syftet har dessa frågeställningar formulerats:Vilken syn har lärarna på begreppet hälsa?Hur bedriver de undervisningen i idrott och hälsa med fokus på hälsa?MetodJag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden med fokus på intervjuer.Jag intervjuade fyra stycket verksamma idrottslärare som undervisar i idrott och hälsa på låg och mellanstadiet. Metoden har använts för att få djupa svar på frågeställningarna. Det insamlade resultatet analyserades sedan utifrån Begreppet hälsa.ResultatResultatet visar att lärarna har olika uppfattningar om hälsobegreppet. Den gemensamma tolkningen av hälsa är att må bra men att det finns olika faktorer som bidrar till hälsa och välbefinnande.

Denna uppsats behandlar Gödels ofullständighetsteorem. Jag redogör för Gödels bevis av teoremen med hans ursprungliga terminologi, som jag också konkretiserar genom egna exempel. I uppsatsen visar jag även att Gödel begår ett misstag som gör att hans bevis för ofullständighetsteoremen formellt sett inte håller (även om bevisidén inte påverkas). Jag har inte kunnat finna att detta misstag har påtalats i litteraturen, så det är möjligt att denna uppsats utgör ett bidrag till debatten. Vidare omformulerar jag Gödels resonemang på ett sådant sätt att (de nya) bevisen håller, förutsatt att det inte finns något annat misstag som ingen ännu har upptäckt.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara användbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men då den samtidigt är en grundförutsättning för all kommunikation borde teorin även vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primära källmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation är ett omfattande undersökningsfält använde jag kriskommunikation som exempel på ett område där teorin skulle kunna vara användbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter när det gäller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte är heltäckande, vilket innebär att de skulle kunna användas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

The purpose of this paper is to provide an overview of how cooperation functions between the health services and social services within Sollentuna County Municipal area regarding clients and simultaneous or double diagnoses. Focusing more specifically; the paper also aims to provide additionally, an inquiry as to how the implementation of the Gemensam Individuell Vårdplan (GIVP) (The Integrated Individual Service Care Programme or (GIVP) functions within the Sollentuna Municipal County Area. The questions asked in the paper are: How do the Municipal and County Council personnel experience how the (GIVP) system functions in Sollentuna? How do the Municipal Council and County Council personnel respectively describe their own and their cooperative sister services rolls in terms of the implementation of the GIVP system in practice? The projection activates a hypothesis and tries to explain how the cooperation functions and provides an assessment as to how it functions or not as may be the case in practise. The authors attempt to achieve this using a combination of methodologies.

Bakgrunden till den här studien är att det råder en oklarhet, stora bristeroch skillnader i hur olika skolor har valt att organisera ämnet svenskasom andraspråk. Rapporter och kartläggningar har visat attstyrdokumenten inte alltid följs men också att styrdokumenten i vissafall är otydliga och lämnar möjlighet för tolkningar.Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för en studie av hur sexskolor i tre kommuner har valt att organisera undervisningen i svenskasom andraspråk och hur väl det stämmer överens med styrdokumenten.Inledningsvis presenteras en kort genomgång av ämnet svenska somandraspråks utveckling och vad som finns att läsa om ämnet istyrdokumenten. Därefter följer en genomgång av forskningen kringandraspråksutveckling och om vad som står i styrdokumenten omspråkutveckling. Avsnittet avslutas med en genomgång av organisationav ämnet svenska som andraspråk inom forskning och styrdokument.Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med desex olika skolornas rektorer.

Studien bygger på en gruppdiskussion mellan tre lärare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstå olika idéer och åsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus på olika spänningsfält som framkommit under arbetets gång. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom området.

Undersökning utgår från kläder som kommunikativa element och lyfter fram en blå dunjacka från Fjällräven som ett exempel. På vägen till en betydelse för detta tecken presenteras även tecknet fjortis, ett resultat av en teckenkedja. Tillsammans leder de vidare till ett visuellt teckens kontextberoende. I ett socialkonstruktionistiskt perspektiv utvecklas vi av och med varandra. Människan kommunicerar mening via tecken, betydelser konstrueras i den kontext tecknen finns.

This paper intends to examine how parents think and reflect on gender issues when they borrow books for their children at the library. The theory applied is Yvonne Hirdman?s theory of a gender system. A questionnaire was made available at the Children's department of Uppsala City Library in February, 2010. The material was compiled and analyzed with the intention to try to detect trends, patterns and themes, rather than statistics and hard data.Parents in the study perceive themselves as gender-conscious.

What are the basic thoughts formulated in the Heraclitean fragments? A cosmology, a philosophy of nature, the idea that all can be reduced to a single substance? There is always a risk that Heraclitus is fitted into a thought pattern he doesn?t belong to, if we ? from our present horizon ? focus on continuity in an attempt to frame his thinking as part of an overall progress, running from the so-called pre-Socratics to Aristotle, in the history of philosophy. If we picture the dawn of Western civilization as an early development of scientific thinking, built on a gradual and continuous growth of knowledge, we will easily go astray as we try to discover the Greek origins of philosophy. Assuming, for example, that the readings of Heraclitus as a natural philosopher have come to a dead end, can we approach the fragments from a different angle?The aim of this paper is not to give a systematized reading of all the remaining fragments of Heraclitus, but neither to necessarily contradict the various interpretations that emphasise how these shattered remains reflect a coherent philosophy.

Syftet med denna uppsats var att få förståelse för vilka sociala faktorer som leder till att misshandlade kvinnor bryter upp från ett misshandelsförhållande samt hur själva uppbrottsprocessen ser ut. Frågeställningarna var: Vilka mekanismer är det som antingen leder kvinnan mot ett definitivt uppbrott eller som håller henne tillbaka, kvar i förhållandet? Hur ändrar kvinnorna sina tolkningar av sin situation och sina reaktioner på våldet och mannen så de tar sig ur förhållandet? Hur påverkar stöd och hjälp från andra uppbrottet? Jag utgick från en kvalitativ metodansats och intervjuade sju kvinnor. Som grund för uppsatsens teoretiska del låg det symbolisk interaktionistiska perspektivet samt uppbrottsprocessen. Teorier kring förälskelse och kärlek samt kön och makt ställde äktenskapets roll och assymmetriskt rollövertagande i centrum.

En intervjustudie har genomförts med gymnasielärare som undervisar i Matematik A och Svenska A. Syftet är att undersöka vilka kunskapsformer de fokuserar vid bedömningen av elevers kunnande. Faktakunskaper betonas inte av lärarna i någon högre grad. För de lägre betygsstegen är tillämpning den kunskapsform som lärarna huvudsakligen tar fasta på. För de högre betygsstegen fokuseras förståelse och sammanhang.