BAKGRUND: Samlingen pÄ förskolan har funnits med sedan lÄng tid tillbaka. Det Àr en aktivitetsom verkar ha en sjÀlvklar plats bland förskolans rutiner. Vi Àr intresserade av hur förskollÀrarnamenar att samlingen bidrar till barns lÀrande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehÄll och syfte. Bakgrunden innehÄller ocksÄ en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi anvÀnder i vÄr tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollÀrarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehÄll, gruppens betydelse, barns lÀrande, barns inflytande och delaktighet ochlÀroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ metod, som redskap anvÀnde viintervju och vi startade med en öppen frÄga.

Hur gör jag nÀr jag ska interpretera barockmusik? För att undersöka hur jag kan komma fram till en stilistiskt korrekt men personlig tolkning har jag valt att arbeta med en för mig okÀnd kantat av Georg Friedrich HÀndel, ?Nice, che fa? che pensa?? (HWV 138). För att kunna göra en stilistisk interpretation har jag lÀst litteratur om barockinterpretation. Jag har Àven tagit hjÀlp av tre olika lÀrare: sÄngpedagogen och barocksÄngerskan Emma Rönnlund, cembalisten Lars Sjöstedt och regissören Kjell-Peder Johanson. Syftet med arbetet Àr att lÀra mig hur jag ska tolka en barockkantat och överföra den till en klingande interpretation med personlig undertext.

I uppsatsen undersöks om lÀsarens upplevelse av en litterÀr text i lÀttlÀst version skiljer sig frÄn upplevelsen av originalversionen. DÀr undersöks ocksÄ vilka bearbetningar som gjorts i den lÀttlÀsta versionen samt kopplingar mellan bearbetningar som gjorts och skillnaderna i lÀsarens upplevelse mellan versionerna.Som utgÄngspunkt för undersökningen ligger tidigare forskning kring lÀsares upplevelser och tolkning av litterÀra texter. En av utgÄngspunkterna för undersökningen av de bearbetningar som gjorts i den lÀttlÀsta versionen var begreppet adaptation, vilket redogörs för i forskningsöversikten.Denna studie utgÄr frÄn tvÄ undersökningar, en analytisk och en empirisk undersökning. Den analytiska undersökningen visar att omfattande textbearbetning av typerna strykning, tillÀgg, utbyte och omstrukturering gjorts i den lÀttlÀsta versionen. Som utgÄngspunkt för den empiriska undersökningen ligger frÄgor som berör bÄde innehÄllsmÀssiga och sprÄkliga aspekter och som syftar till att undersöka lÀsarens upplevelse av berÀttelsen.

Denna uppsats undersöker lÀrares syn pÄ hur det centrala kursplanemÄlet ?Eleven skall (?) kunna tillÀmpa grundlÀggande regler för sprÄkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet sprÄk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A pÄ gymnasiet. Den undersöker ocksÄ hur detta mÄl konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden Àr framförallt kvalitativ dÀr vi intervjuar lÀrare bÄde muntligt och med hjÀlp av en enkÀt. Vi gör ocksÄ en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Med utgÄngspunkt att lÀrare upplever elevers lÀsförstÄelse som svÄr att bedöma Àr syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet lÀsförstÄelse. Jag har tagit hjÀlp av lÀsförstÄelseforskning för att kunna Äterge en samlad bild av begreppet lÀsförstÄelse. Ett andra syfte Àr att försöka se hur begreppet lÀsförstÄelse förhÄller sig till litterÀr analys och tolkning. Genom att stÀlla lÀsförstÄelseforskningens definition av lÀsförstÄelse mot en berÀttande text försöker jag förstÄ vad begreppet betyder och innebÀr i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett lÀsförstÄelsetest pÄ den berÀttande texten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förÀndringar av Lgr11:s kursplan i bild i jÀmförelse med den föregÄende, Lpo94. För att genomföra detta pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrÄn en textanalys och i den andra delen undersökt bildlÀrares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebÀr att vi anvÀnde textanalys utifrÄn syftet att beskriva sÄdana aspekter av verkligheten som Àr av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lÀrare frÄn grundskolans Äk.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

Den kristna traditionen och den vÀsterlÀndska humanismen Àr tvÄ motstridiga moralsystem. Den förra utgÄr frÄn en vÀrldsbild dÄ Gud Àr grunden för moralen medan den senare har mÀnniskan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen Àr att komma fram till om och i sÄ fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmÀnhet och vÀrdegrunden i synnerhet. Jag försöker ocksÄ se hur konflikten i förlÀngningen pÄverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska stÀllningstaganden. Undersökningen Àr baserad pÄ en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i Ärskurs nio.

SammandragLena Edander, 2013: BedömaröverensstÀmmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelenI denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstÀmmelse som nÄs dÄ fem av varandra oberoende bedömare betygssÀtter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur hög bedömaröverensstÀmmelse som nÄs, men Àven att försöka finna svar pÄ varför lÀrarnas bedömning emellanÄt varierar.För att undersöka detta har lÀrarnas betygssÀttning av elevtexterna sammanstÀllts och berÀkningar av bedömaröverensstÀmmelsen genomförts med avseende pÄ procentuell överensstÀmmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av berÀkningarna har sedan analyserats och slutsatser angÄende orsaker till avvikelser i betygssÀttningen har gjorts angÄende tre elevtexter dÀr bedömningen varierar mycket.Resultatet visar att en överensstÀmmelse pÄ 35 % nÄs mellan lÀrarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna stÄr att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lÀrare bör sambedöma elevtexter för att fÄ en mer rÀttvis betygssÀttning.

VÄr intention med detta arbete Àr att synliggöra eventuella likheter och skillnader pÄ hur pÄ hur pedagogerna i förskolan och pÄ högstadiet arbetar med frÄgor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning intervjuade vi tre förskolelÀrare och tre högstadielÀrare. I vÄr tolkning av resultatet har vi anvÀnt oss av den forskning som tidigare fanns inom vÄrt omrÄde..

Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lÀrares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare genomförts. ForskningsfrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr:Hur uppfattar lÀrare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?Hur tolkar lÀrare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhÄllningssÀtt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sÀtt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lÀrare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lÀrarnas egna betygskriterier. LÀrare tolkar mellanstegen som ?svaga? versioner av betyget ovan samt som ?starka? versioner av betyget under.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepÄverkan liksom synen pÄ barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda pÄ hur barn i mellanstadiet i Halmstad lÀser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.FrÄgestÀllningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, sÄ som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill sÀga, hur uppfattar barnen filmen? UtifrÄn Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jÀmförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i Äk 4 och Äk 6 intervjuades.

Projektet har med uppdrag av WSP utförts i syfte att testa och utvÀrdera ett nytt tillvÀgagÄngssÀtt för volymbestÀmning av vanligtvis terrestert inmÀtta objekt. Det nya konceptet innebÀr att med hjÀlp av fotogrammetriprogramvaran PI-3000 och, pÄ lÀmpligt sÀtt, insamlat digitalt flygbildsmaterial utföra volymbestÀmningar pÄ objekt av intresse. Detta i syfte att ersÀtta den normalt terrestert utförda metoden för att göra framförallt tids- och kostnadsbesparingar. I syftet ingick Àven att jÀmföra skillnader i resultat av framtagna 3D-modeller och dess berÀknade volymer vid anvÀndandet av tvÄ olika flygburna system. Dessa utgjordes dels av en traditionell variant i form av ett vanligt Cessnaflygplan och dels av en UAV (Unmanned Aerial Vehicle) vid namn Microdrone md4-200.För att kunna utföra jÀmförelserna genomfördes ett mÀtprojekt dÀr tvÄ stenhögar i en bergtÀkt utgjorde testobjekt.