I denna uppsats presenteras ett förslag till lÀsning och tolkning av den vikingatida steninskriften Vg 199, för vilken ingen tolkning tidigare framlagts. Tolkningen lyder: [StÊinn] kveðsk hÊr[sa] s?[n]a lÊngi. Kveðsk Hialms Gunna Halfd[anaR br?dur/faður langa hr]?d geta.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

VÄr intention med detta arbete Àr att synliggöra eventuella likheter och skillnader pÄ hur pÄ hur pedagogerna i förskolan och pÄ högstadiet arbetar med frÄgor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning intervjuade vi tre förskolelÀrare och tre högstadielÀrare. I vÄr tolkning av resultatet har vi anvÀnt oss av den forskning som tidigare fanns inom vÄrt omrÄde..

Bakgrund: Företag utsÀtts dagligen för olika former av risk och osÀkerhet. Efter2008 Ärs finanskris dÀr mÄnga företag hamnade i finansiellttrÄngmÄl, dÄ det var oförberedda pÄ finansbubblans konsekvenserblev riskhanteringen inom tjÀnsteföretag mer uppmÀrksammat. Huridentifierar och hanterar egentligen tjÀnsteföretag operativ risk ochtill vilken grad anvÀnder dem sig av försÀkringar? Och hur förhÄllersig den praktiska riskhanteringen i relation till akademisk teori?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse i hurtjÀnsteföretag identifierar och hanterar operativ risk med hjÀlp avolika försÀkringar och sedan jÀmföra med teori gÀllanderiskhantering.Metod: En kvalitativ fallstudie som bygger pÄ intervjuer riktade mot ettspecifikt företag för att djupare kunna studerariskhanteringsprocessen och deras hantering i form av försÀkringar.Vi har Àven valt att komplettera med information frÄn företagetsÄrsredovisningar.Resultat: Resultatet av vÄr undersökning styrker den teoretiska kopplingen tillpraktiken. NÀr det kommer till begrepp som risk, riskhantering ochriskhanteringsprocess anser vi att det finns ett starkt sambandmellan teorins tolkning av dessa och den praktiska tolkning samttillÀmpning.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur feministiska strÀvanden pÄverkat och eventuellt förÀndrat den religiösa judendomen. Studien har utgÄtt frÄn de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstÄende kohorter i mitt arbete har jag utgÄtt frÄn en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande anvÀnt mig av ett feministiskt angreppssÀtt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhÄllande till mannen.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ studie intervjua nÄgra verksamma religionskunskapslÀrare och genom detta undersöka deras didaktiska val i sin religionsundervisning. Fokus i uppsatsen ligger pÄ valet av religioner som lÀrarna vÀljer att undervisa om i sin religionsundervisning, och detta i enighet med olika gÀllande styrdokument och pedagogens tolkning av dessa. Syftet har varit att finna generella likheter och skillnader mellan lÀrarnas val av religioner i vÀrlden att undervisa om och att sedan tolka vad dessa likheter kan bero pÄ. Syftet har Àven varit att undersöka om lÀrarna vet vilka religioner i vÀrlden som de Àr skyldiga att undervisa om enligt styrdokumenten, vilket kan sÀgas vara lÀrarens professionella tolkning av styrdokumenten som gÀller i religionskunskap. Meningen med uppsatsen var Àven att ta reda pÄ om lÀrarna medvetet vÀljer bort nÄgon religion att undervisa om och i sÄ fall varför. Resultatet av min forskning visar att de religioner i vÀrlden som Àr mest representerade bland lÀrarnas val, Àr de fem vÀrldsreligionerna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns en sÄ kallad ?vÀnstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill sÀga en favorisering av vÀnstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förvÀg valda Àmnen..

En hermeneutisk studie som syftar till att i mötet med ex-kriminella skapa förstÄelse och kunskap kring vad som krÀvs, av dessa personer, för att skapa sig en livsstil som accepteras av samhÀllet. Studien bygger pÄ intervjuer med 10 mÀn i Äldrarna 20-41 Är som levt ett liv utan kriminalitet i maximalt 10 Är och Àr bosatta i Sverige. Studiens data analyseras i tre steg. Det första steget, preliminÀr tolkning, ger en överblick av materialet. I det andra steget, fördjupad tolkning, förklaras studiens förÀndringsmodell som bygger pÄ respondenternas upplevelser.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lÀrande, med utgÄngspunkt frÄn Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstÀrkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar pÄ den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bÀttre kunna arbeta med barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra och förstÄ fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lÀrande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen bestÄr av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lÀrande bygger pÄ individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att frÀmja lÀrande i förskolan. Vi har uppmÀrksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svÄrt att skilja begreppen Ät, dÄ deras tolkningar av begreppen gÄr i varandra.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.

Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste Ă„rtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Även MĂ€t- och Kartavdelningen pĂ„ Falu kommun Ă€r intresserade av att ta fram en stadsmodell, men Ă€nnu vet man inte hur det arbetet bör utföras. DĂ€rför har jag fĂ„tt i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sĂ„dan modell kan tas fram, vilket ocksĂ„ Ă€r syftet med den hĂ€r studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell Ă€r frĂ€mst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestĂ€mt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivĂ„ 2 skall följas.

The initial provisions concerning CFC-legislation were introduced 1990 and has since been subject to several revisions and adaptations. The fundamental purpose of the CFC-legislation is to prohibit and prevent tax evasion undertaken by such companies that own other foreign companies where generated income is subject to low rates of taxation. The CFC-legislation aims to provide the Swedish government with an op-portunity to tax this income. This is important in order to prevent tax avoidance and preserve the integrity of the system of taxation within Sweden. In order for the CFC-legislation to be as effective as possible there must exist a clear way of defining which activity that is to be regulated within its scope.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente Àr förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var Àven att utreda gÀllande testamentsrÀtt, redogöra för regleringen kring testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en traditionell juridisk metod dÀr lagar, förarbeten, rÀttspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente Àr en strikt personlig rÀttshandling som uttrycker den avlidnes vilja betrÀffande kvarlÄtenskapen och dess fördelning. Genom att upprÀtta ett testamente kan den enskilde frÄngÄ den legala arvsordningen och sjÀlv bestÀmma vilka som ska fÄ ta del av egendomen.

De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.