Denna uppsats undersöker lÀrares syn pÄ hur det centrala kursplanemÄlet ?Eleven skall (?) kunna tillÀmpa grundlÀggande regler för sprÄkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet sprÄk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A pÄ gymnasiet. Den undersöker ocksÄ hur detta mÄl konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden Àr framförallt kvalitativ dÀr vi intervjuar lÀrare bÄde muntligt och med hjÀlp av en enkÀt. Vi gör ocksÄ en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Syftet med arbetet Àr att undersöka huruvida betraktaren kan urskilja en konstnÀrs budskap i ett specifikt verk. Det hÀvdas att vi baserar vÄra tolkningar pÄ vad vi till exempel har för utbildning och vad vÄra tidigare erfarenheter Àr. Det blir ett problem dÄ man mÄste stÀlla frÄgan: "Kan nÄgon annan Àn konstnÀren förstÄ konstnÀrens budskap?"Arbetet berör Àven vÄrt fysiska synsinne, vÄr perception och bildsemiotik. Bildsemiotik Àr lÀran om bilder, bilder som tecken och betydelse.

The swedish law of contract is fundamental within several civil law areas, among others labour law. The labour law contains more explicit legislation specificly adapted to the relation between employers and employees. Sometimes the labour law needs to rely on more general regulations, such as the law of contract. When the situation contains a specific contract relation dilemma it is logical to use the law of contract, when for example the law of employee protection does not reach an acceptabel solution.Transfer of undertaking is a situation were the employee protection is disregarded. The Euro directive 2001/23/EG prescribes, by its implemented rules in the law of employee protection, that rights and duties, such as employement agreements, passes on to the earner of the business.

Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.

I vÄr strÀvan att bli bra lÀrare, försöker vi finna lÀrandesituationer som gynnar lÀrandet pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka utröna begreppet lust att lÀra och hur lÀrare tolkar och försöker omsÀtta detta i sin verksamhet. VÄrt arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningen Vad innebÀr begreppet lust att lÀra och hur omsÀtts det i praktiken? ? lÀrares syn pÄ lust att lÀra. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lÀra som ett strÀvansmÄl i undervisningen.

Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgan kring vad information och rÄdgivning enligt miljöbalken egentligen innebÀr. I miljöbalken 26 kap 1 § stÄr att ?Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rÄdgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsÀttningar för att balkens ÀndamÄl skall kunna tillgodoses?. Det övergripande syftet med studien Àr att ta reda pÄ om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillÀmpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus pÄ information och rÄdgivning till privata företag. Det empiriska materialet har hÀmtats frÄn intervjuer med tvÄ tillsynspersoner samt en miljöansvarig person pÄ ett tillsynspliktigt företag.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar till barn i förskolan Är 2012 anser vara viktigast samt hur vÀl resultatet överensstÀmmer med förskollÀrarnas tolkning av uppdraget. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr en kvantitativ webbaserad enkÀt för förÀldrarna. 66 förÀldrar valde att delta genom att rangordna tio olika pÄstÄenden. De fyra förskollÀrarna som deltog i studien fick skriftligt fylla i samma enkÀt utifrÄn fyra olika perspektiv. Studien innehar Àven kvalitativt undersökningsinstrument dÄ samtal fördes med förskollÀrarna om de bÀgge respondentgruppernas resultat.

Med bakgrund att det sker en hög befolkningstillvÀxt i Stockholm vÀcktes intresset för fenomenet urbanisering. Syftet för denna kvalitativa undersökning Àr att utifrÄn individens upplevelse fördjupa förstÄelsen i vad som lockar och driver individer till storstaden och hur storstadslivet ter sig. Vald metodansats Àr hermeneutik vilket ger möjlighet att genom tolkning nÄ en ökad förstÄelse. Teoretisk ram utgörs av Georg Simmel och Marshall Berman. Datainsamling har skett i form av intervjuer med fem deltagare som flyttat till Stockholm.

Begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rÀttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som Àger talet och dominerar i en diskurs. Makt Àr en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmÀnskliga relationer. Barn kan sÀgas befinna sig i en underordnad position pÄ sÄvÀl individ nivÄ som pÄ grupp- och samhÀllsnivÄ. Hur kommer barns bÀsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavÄrdsarbete.

I den hÀr studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollÀrare i förskolan tolkar och uttalar att de förhÄller sig till genusuppdraget som det Àr formulerat i LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi Àven undersökt vilka faktorer som enligt förskollÀrare kan pÄverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vÄrt resultat att förskollÀrare har svÄrt att uttala hur de tolkar det formulerade mÄlet i Lpfö98. De Àr vÀl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och efterstrÀvas. LikvÀl har de ofta svÄrt att gripbart och med ord tolka det som stÄr angivet i Lpfö98.

Syftet med denna undersökning var att genom en jÀmförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade pÄ förestÀllningen att det monstruösa som en filmisk framstÀllning Àr beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning Àr knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgÄngspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men Àven i Ulrich Becks beskrivning av risksamhÀllet samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tÀnkande betrÀffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehÄllsanalys som utgick ifrÄn att vÀlja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera pÄ, varpÄ objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanstÀlldes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

En gymnasieklass i spanska som modernt sprÄk, steg 4, fyllde i tre enkÀter om hur dialogen kan fungera som en didaktisk resurs för en gemensam lÀsning av skönlitterÀra texter, i detta fall en microberÀttelse/kortprosa. I studien Àr begreppet dialog centralt och förstÄs som en didaktisk resurs för att skapa ny kunskap och innebörd av texten utifrÄn en kontinuerlig interaktion mellan elevlÀsare, dvs. lÀsare som Àr elever och lÀser i ett skolsammanhang. Studien omfattar relevanta aspekter av den fiktiva texten och dess lÀsning ur ett dialogiskt perspektiv, relationen mellan lÀsning och dialog för förstÄelse och tolkning av den fiktiva texten, elevlÀsarnas motivation, deltagande och delaktighet inom de olika faserna av lÀsningen och dialogen samt hur det didaktiska sÀttet att anvÀnda den fiktiva texten i undervisningen pÄverkar elevernas tolkning.Resultatet visar att ett dialogiskt samarbete minskar svÄrigheter i lÀsningen av skönlitterÀra texter. ElevlÀsarnas mÄl med lÀsningen Àr att lÀra sig nya ord samt att uttrycka sig pÄ spanska och i mindre grad tolkningen av sjÀlva texten utifrÄn kultur och författarens kontext.Dialogen ses som en adekvat strategi för att underlÀtta svÄrigheter i lÀsningen av texten nÀr det gÀller i översÀttning, förstÄelse och tolkning.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.