De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Studien riktar sig mot upplevelser av hĂ€lsa och vĂ„rdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade pĂ„ 6 intervju med mĂ€nniskor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter pĂ„ kloster kan beskrivas med hjĂ€lp av ordpar som förenar motsĂ€gelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ SamtalskvalitĂ©; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; BekrĂ€ftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berĂ€ttelsen. Även NĂ€rvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjĂ€lp av tradition ? vĂ„rdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vĂ„rdinrĂ€ttning och mĂ€nniskor som vistas dĂ€r skiljer sig inte markant frĂ„n vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

ProblemstĂ€llning: Erosion Ă€r ett problem lĂ€ngs mĂ„nga strĂ€nder i Sveriges. Ett flertal strĂ€nder i Lomma kommun (sydvĂ€stra SkĂ„ne) har eroderat under en lĂ€ngre tid, vilket har negativt pĂ„verkat kustnĂ€ra infrastrukturer och aktiviteter. Föreliggande studie fokuserar pĂ„ erosionsproblemen lĂ€ngs en kuststrĂ€cka definierad av ÖresundsvĂ€gen och V:a KennelvĂ€gen i BjĂ€rred, belĂ€get i norra delen av kommunen. DĂ€r hotas bebyggelse och infrastruktur av vĂ„gor som skapas av stormar vilka mestadels upptrĂ€der under höst- och vinterperioden. Stormarna bidrar till höga uppspolningshöjder genom vĂ„gorna som tillsammans med höga vattenstĂ„nd eroderar material frĂ„n strandbankarna.

UtgÄngspunkten i arbetet Àr att mÀnniskor som saknar rÀttigheter behandlas orÀttvist. Nancy Frasers rÀttviseteori stÀrker det pÄstÄendet. Hennes tolkning av rÀttvisa innebÀr att individer skall ha möjlighet att deltaga som jÀmlikar i alla strukturer som pÄverkar individen. Om individen saknar rÀttigheter saknar hon möjlighet att deltaga som jÀmlik. FrÄgestÀllningen som undersöks Àr hur Hannah Arendts ansvarbegrepp kan minska orÀttvisan som individen lider av i och med sin avsaknad av rÀttigheter.

MedierÄdets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 Är tittar pÄ TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande pÄ hur denna Äldersgrupps vÀrderingar formas, vad de tÀnker pÄ och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vÄr studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin mÄlgrupp, som Àr ungdomar i Äldern 12 till 15 Är[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen Àr hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vÄr analys Àr; att serien Vilma med hjÀlp av dess karaktÀrer förmedlar moraliska budskap till sin mÄlgrupp. VÄr tolkning av moraliska budskap Àr ?budskap som formar en god samhÀllsmedborgare?.

Syfte: Projektets syfte Àr att undersöka vilka bilder som Sportbladet mÄlar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalysTeori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalysResultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic mÄlas upp av journalisten som i sin tur blir pÄverkad av lÀsare som skriver kommentarer till artiklarna.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklÀrare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterÀra texter, Àven upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lÀrarna föredrar att anvÀnda i sin undervisning. Syftet Àr att försöka fÄ en inblick i hur texturvalet hos gymnasielÀrare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gÄ till.Nio svensklÀrare som arbetar pÄ gymnasiet har intervjuats via mail.

Syftet med detta examensarbete, LÀrares syn pÄ entreprenöriellt lÀrande, Àr att skapa kunskap om entreprenöriellt lÀrande och om hur det tolkas och anvÀnds av lÀrare. Ett specifikt syfte Àr att genom att intervjua lÀrare vid den utvalda skolan ta reda pÄ hur de tolkar och anvÀnder entreprenöriellt lÀrande samt vilken av de olika definitioner man Äterfinner i litteraturen som ligger nÀrmast de intervjuade lÀrarnas tolkning samt Àven ta reda pÄ hur begreppet pÄverkar deras undervisnings metoder. I detta examensarbete lÀggs det inga vÀrderingar pÄ vÀrdet av entreprenöriellt lÀrande utan fokus ligger istÀllet pÄ lÀrarnas syn pÄ entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande.Detta sker med hjÀlp av en empirisk studie med kvalitativ inriktning som med hjÀlp av intervjuer söker svar pÄ frÄgorna:Finns det nÄgon tolkning av begreppet entreprenöriellt lÀrande som Àr mer vanligt förekommande Àn andra bland lÀrare pÄ gymnasienivÄ?Studien visar att det finns en tydlig koppling hos de intervjuade lÀrarna mellan entreprenörskap, entreprenöriellt lÀrande och de olika ekonomiska aspekterna pÄ att driva företag. Företagsekonomi, lagar och regler samt produktionskunskap.

Personlig integritet och övervakning Àr nÄgot som starkt berör vÄra arbetsplatser idag. Vi pÄverkas av den stÀndiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vÄr personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats Àr att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post pÄ en kommunal arbetsplats. Jag anvÀnder mig av den hermeneutiska ansatsen och dÀr jag ser till mina fem respondenters tolkning och förstÄelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har anvÀnt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

AbstraktDenna studie handlar om arkitekturutbildningen pĂ„ högskolan och hur student och lĂ€rare diskuterar ett projektförslag dĂ€r bildrepresentationer anvĂ€nds för att samtala om ett aktuellt idĂ©förslag och yrkesprofessionella problemlösningar. Studien under-söker hur tolkning av bilder vĂ€xer fram och för ett yrkesprofessionellt samtal vidare, vilka roller bilder fĂ„r i detta utbildningssammanhang samt vad bilder och bildhanter-ing kan erbjuda i detta samtal. I det studerande fallet utvecklas samtalet kring en bild som beskriver en utemiljö (man diskuterar ritning utifrĂ„n det som kallas för en situationsplan). Samtalet söker sig fram genom frĂ„gor och beskrivningar om vad olika grafiska tecken pĂ„ ritningen stĂ„r för eller förestĂ€ller i verkligheten och i analysen kan man iaktta hur aktörerna tycks acceptera stora skiftningar i den sprĂ„kliga tolkningen under tiden samtalet ut-vecklas. Även vĂ€xlingen mellan att beskriva vad man ser genom olika perspektiv (som helhetsperspektiv eller detaljperspektiv) accepteras utan att missförstĂ„nd upp-stĂ„r i den gemensamma tolkningen.

Marknaden för Socially Responsible Investments (SRI)-fonder har utvecklats kraftigt de senaste Ären, men metoderna bakom sammansÀttningen av dessa fonder skiljer sig Ät. Fem metoder som kan anvÀndas för detta Àr; negativ screening, positiv screening, temafonder, integrerade miljöaspekter och helt hÄllbara fonder. Hur dessa metoder anvÀnds och kombineras kommer att pÄverka fondernas möjlighet till finansiell prestation. I den hÀr uppsatsen undersöker vi vilka metoder som anvÀnds vid sammansÀttningen av SRI-fonder och hur processen skiljer sig Ät frÄn konventionella fonder.Vi har undersökt dessa fem ovannÀmnda metoder för sammansÀttning av SRI-fonder. Negativ screening Àr av dessa metoder den mest anvÀnda bland fondbolagen.

Kandidatarbetets syfte Àr att undersöka mötet mellan mÀnniska och medium genom att undersöka hur mÀnniskor relaterar till och tolkar mötet med ett medium. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i flera tÀnkbara kunskapsfÀlt, bland annat posthumanism, transhumanism, tolkningsvetenskap. Dessa kunskapsfÀlt prövas sedan i en gestaltning för att avgöra om kunskapen Àr relevant i förhÄllande till vÄrt Àrende..

Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.