Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.

Föreliggande studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus pÄ inlÀrningsprocessen. Jag undersöker Àven likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lÀrstilsmodell..

Författare: Niklas NordmalmTitel: Individualistisk kollektivism eller kollektivistisk individualism? - En studie om unga kinesers tolkningar av reklamKurs: PÄbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap, GöteborgsUniversitetTermin: VT 2010Syfte: Studien avser att, utifrÄn en receptionsanalytisk forskningstradition, analysera den unga generationen kinesers tolkningar av reklam med hÀnseende till följande frÄgestÀllningar:1. Vilka tolkningar gör den unga generationens kineser av reklam?2. I vilken utstrÀckning kan de hÀr tolkningarna göras utifrÄn olika förestÀllningar om kollektivistiska kontra individualistiska kulturer?3.

Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

År 1991 förĂ€ndrades lĂ€get för Sveriges fĂ„mansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmĂ„nligare beskattning pĂ„ utdelning och kapitalvinst för fĂ„mansföretagsĂ€gare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes Ă€ven de sĂ„ kallade 3:12-reglerna för att förhindra fĂ„mansföretagsĂ€gare, med kvalificerade aktier, frĂ„n att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsĂ€ttningarna för nĂ€r en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fĂ„mansföretag bland annat kvalificerade om Ă€garen eller nĂ„gon nĂ€rstĂ„ende, under de senaste fem Ă„ren, varit verksam i ett annat fĂ„mansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfĂ€llen förĂ€ndrats genom Ă„ren och tvĂ„ av de mer vĂ€sentliga förĂ€ndringarna genomfördes Ă„r 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

Insamling av skogliga data Àr en viktig komponent i alla skogsorganisationers eller företags planeringsprocess. Traditionellt har man anvÀnt sig av flygtolkning och uppföljning i fÀlt för att ta fram skogliga data. Men metoden Àr relativt dyr och dÀrför har jag valt att titta pÄ alternativa metoder dÀr man anvÀnder satellitbilder eller variabler som skattats utifrÄn satellitbilder för att automatiskt avgrÀnsa bestÄnd med hjÀlp av segmenteringsteknik. För undersökningen har jag anvÀnt skogsvÄrdsstyrelsens skogsinnehav i BÀcksjön. Fastigheten ligger ca.

Det Àr viktigt att diskutera förÀndringarna inom byggsektorn och hur vi ser pÄ byggprocessen. Genom att omvÀrdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi stÀlla rÀtt krav pÄ varandra.MÄlet med diplomarbetet Àr att titta pÄ kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som stÀlls pÄ mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstÄ hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att söka information i litteratur och dÀrefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. UtgÄngspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, sÄ vissa delar Àr mer eller mindre vetenskapliga. DÄ det Àr min egen tolkning och andras tolkningar som Äterspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika omrÄden för att vara sÀker pÄ en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd trÄd vilka förstÄ sammanhangen börjar med en allmÀn bakgrund, sedan har jag gÄtt igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet dÀr det framgÄr tydligt av det inte finns nÄgra definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gÄ in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förvÀntning Àr att hitta ett system dÀr flera aktörer sÄ som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, sÄ att alla i byggprocessen blir effektivare..

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av JÀrvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lÀgga vid frÄgan om vad som Àr myt och vad som Àr verklighet. MÄlet Àr att försöka fÄ en förstÄelse för vikten av myten i denna frÄga. Arbetet Àr uppdelat i fyra delar som behandlar:Skrönorna - HÀr Äterger jag nÄgra av de mest intressanta skrönorna om JÀrvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tÀnkas vara.Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan - Àr helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt intrÀde i trakten, samt en diskussion av de olika berÀttelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad Àr berÀttelser frÄn det förgÄngna?SamhÀllsförÀndringar vid tiden för kyrkans byggnation - Hur fungerade samhÀllet och vad var man influerad av? Vilka tankegÄngar var det som man hade samt en diskussion om detta?Hur ser man pÄ kyrkan i dag? - Vad berÀttar kyrkan för de boende och de som Àr besökande i JÀrvsö idag? HÀr tar jag upp de reflektioner som kommer bÄde frÄn mig personligen, som inflyttad JÀrvsöbo, och röster utifrÄn samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan pÄ ett speciellt sÀtt.Som avslutning pÄ hela arbetet gör jag med hjÀlp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tÀnkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring JÀrvsö kyrka..

AktieÀgaravtal Àr ett frekvent anvÀnt sÀtt att mellan delÀgare i ett aktiebolag reglera frÄgor avseende det gemensamma aktieÀgandet. AktieÀgaravtalet reglerar mÄnga gÄnger frÄgor som Àven i bolagsordningen reglerats. Vid ingÄende av ett aktieÀgaravtal riskerar en normkollision uppstÄ: Àr det bolagsordningsnormen som ska gÀlla eller Àr det aktieÀgaravtalet? DÄ rÀttslÀget rörande sÄdana normkollisioner Àr oklart, Àr det av intresse att undersöka om en jÀmförelse mellan bolagsordning och aktieÀgaravtal kan klargöra rÀttslÀget.Analysen har möjliggjorts genom insamling av historiska argument rörande bolagsordningens likhet med aktieÀgaravtal. Dessa argument hÀrleds sedan till nu gÀllande rÀtt i den mÄn det Àr möjligt.

I denna uppsats undersöks Gurstenstenen, en smÄlÀndsk runsten frÄn tidig vikingatid. Syftet Àr att granska tidigare lÀsningar och tolkningar och revidera dessa dÀr det behövs, samt att utifrÄn en sannolik tolkning av inskriften sÀga nÄgot om dess sakliga bakgrund och syfte. Eftersom studien syftar till att lÀsa och förstÄ text utgÄr metoden frÄn en beskrivning av lÀsandet som psykologisk process. I varje del av detta arbete har den mest sannolika lösningen valts utifrÄn en jÀmförelse med annat runmaterial. Resultatet innebÀr en nylÀsning och -tolkning av en av inskriftens rader.

Syftet med denna studie Àr att studera verksamma pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik samt om de mÀrker nÄgon skillnad pÄ barngrupper om de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet. Studien har genomförts med hjÀlp av elektronisk enkÀtundersökning. Verktyget som anvÀndes var google drive.Undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet och pedagogernas uppfattning stÀmmer ganska bra överens med utomhuspedagogikens teori..

Rekrytering Àr ett aktuellt Àmne pÄ arbetsmarknaden detta för att rekryteringar sker dagligen i organisationer. Att rekrytera fram rÀtt person Àr viktigt dÄ personalen Àr organisationens frÀmsta resurs. RÀtt kompetens, kvalifikationer och erfarenheter hos kandidaten stÀrker organisationens position pÄ marknaden. Syftet med rekryteringsprocesser Àr att finna organisationens frÀmsta resurs och dÀrför ses rekryteringsprocessen som en ÄtgÀrd för att uppfylla organisationens behov.Denna studie behandlar ÀmnesomrÄdet rekrytering och dess applicering pÄ marknaden. Vi har samlat in vÄrt empiriska material genom intervjuer med rekryteringskonsulter frÄn tvÄ bemanningsföretag och en kommun.