Bakgrund: Fetma är ett problem som leder till psykiska och fysiska komplikationer för individen. Barn med övervikt och fetma kan påverkas fysiskt och psykiskt genom utanförskap och mobbning. Bidragande orsaker till övervikt och fetma är för lite motion och näringsfattig kost. Kroppen behöver energi och näringsämnen i rätt mängd för att kunna fungera. Skolsjuksköterskan får en central roll i hälsofrämjandet och att förebygga hälsoproblem innan det har etablerats.

Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) förespråkar en flerstammig klassrumsinteraktion där en monologisk kommunikation med en lärare som överfor kunskap till eleverna ersätts med en dialogisk kommunikation där elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. Därav behöver läraren ställa så kallade autentiska frågor ? frågor som söker en tolkning, erfarenhet, åsikt, känsla eller annan information av den tillfrågade och som inte har något givet rätt eller fel svar som den som ställer frågan känner till i förvag. Autentiska fragor i språkundervisningen förespråkas också av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med få autentiska frågor leder till att eleverna lär sig en engelska som är radikalt annorlunda från den verkliga världens engelska. Men det är inte bara läraren som står för alla frågor i klassrummet ? även läromedel står för en stor del av de frågor som eleverna stöter på i undervisningen.

Dokumentet går igenom könsskillnaderna mellan män och kvinnor när det gällerdatoranvändning, och hur användandets utveckling har skett på den senaste tiden.Den belyser även hur människans kropp, styrenheterna och spelet länkar varandra på ettkommunikativt sätt. Kontrollernas funktioner och styrsätt förklaras i basis för få en inblick istyrenheternas kommunikationssätt. Kontrollerna som tas upp grupperas därefter i olikarörelsemoment. En enkätundersökning kompletterar och stärker bilden över könsskillnader,åldersgränser, speltimmar, genre kategorisering och framtida behov.De problem som finns när det gäller kommunikation är att de inte är tillräckliga när manspelar. Oftast så är användare ute efter att ha en verklighetskänsla samt få en inlevelse ispelen.Dokumentets syfte är att ta reda på vilka kommunikativa metoder som finns och kontrolleraom de är tillräckliga för att uppnå denna inlevelse i spelen.För att kunna tackla problemen så görs det en omvärldsanalys i arbetet samt en positivistisktolkning av resultatet.

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anställningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebär att ta reda på hur denna process ser ut och vad det är som avgör vem som får jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det något annat som spelar in? För att ta reda på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet är inte att få fram en sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anställningsintervju.

Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkt har lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverkets texter och borde således återspeglas ute på skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn på vilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokal nivå? Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande är viktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

En av de viktigaste nycklarna till en lärande organisation, är teamlärande. Samarbetar och arbetar de anställda tillsammans så överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förändringsprocesser där de anställda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lärande organisation, där ett mål med processen är att leda organisationer mot att fortlöpande vilja eftersträva förbättringar med andra ord bli en lärande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsättningar för lärande och utveckling. Vi kände då att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vår studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de påverkar förutsättningarna för utveckling och lärande i/hos arbetsgrupper.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos ? För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar.Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.

I vårdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig själv genom suicidrisk eller självskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan länge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvårdnad av suicidnära patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillämpas upplevs som kränkande och ovärdiga då inget eller ytterst lite av vårdandet fokuserar på orsakerna till att patienten vill skada sig själv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vårdande av suicidnära patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lär när de vårdar suicidnära patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vårdteoretisk tolkning utifrån Eriksson (1987). Resultatet visar att vårdandet innefattar sjuksköterskans förstående hållning, att skapa en säker och trygg vårdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser.

Problem/Bakgrund: Arbetet behandlar sociala strukturer och samvaro mellan medlemmar i studentföreningen Ateneum och undersöker hur de diskurser som ligger som grund för den politiska gemenskapen påverkar sättet att umgås och tala om sig själv.Syfte: Mitt syfte är att redogöra för hur gemenskapen medlemmarna emellan konstrueras och reproduceras utifrån deras politiska ideologi.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Jag använder mig av kvalitativ metod där fokus ligger på den individuella upplevelsen ur ett etnometodologiskt perspektiv. Jag ger en bakgrundsbeskrivning av föreningen och redogör för mitt metodologiska tillvägagångssätt samt eget intresse och förförståelse för fenomenet. Detta följs av ett avsnitt om mina teoretiska utgångspunkter och därefter analysen. Arbetet avslutas med en sammanfattning.Slutsatser/Resultat: Upplevelsen av gemenskapen i föreningen präglas av motsättningar mellan diskursen om öppenhet och tolerans för skilda åsikter och diskursen om en enad ideologisk front där medlemmarna gör anspråk på en "sann" tolkning av verkligheten. Den senare genererar motstånd mot gällande politiska doktriner och tar sig uttryck i olika motståndsstrategier, som i sin tur för medlemmarna närmare varandra.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebär idag och att kartlägga hur de allmänpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser på den uppgift som blivit pålagt dem vad gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill också försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebära när det gäller ?en skola för alla?, vad styrdokumenten säger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebär teoretiskt, hur lärare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens läge för specialpedagogiken. Med hjälp av kvalitativa enkätfrågor som metod vill jag se hur grundskolelärare för de tidiga åldrarna själva ser på utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de får axla i dagens läge.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse.Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sigarbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet änsvensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella.