Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka vad lärare förväntar sig att specialpedagogen ska arbeta med och hur dessa förväntningar ställer sig i relation till de kompetenser som specialpedagogen har enligt examensförordningen.Teori: Det är en statistisk studie som bygger på en enkät med fasta svarsalternativ och en öppen fråga. Studien är en tolkande forskning där intresse finns att hitta mönster i pedagogernas förväntningar och sedan ställa dem i relation till specialpedagogens gällande examensförordning, specialpedagogikens och specialundervisningens historia och specialpedagogiska perspektiv. Den har därför en delvis hermeneutisk karaktär. Metod: Som datainsamlingsmetod har enkäter använts. Enkäterna lämnades ut till fem grundskolor, 54 enkäter lämnades ut och 43 enkäter kom in.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Kometprogrammet är ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjälpa barn med beteendeproblem där fokus ligger vid att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning, positiv förstärkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nå detta mål.   Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka beteenden som pedagogerna ville förändra hos eleverna med hjälp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta då mitt syfte var att försöka förstå pedagogernas subjektiva upplevelsevärld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att få ett så många olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt. Resultatet av intervjuerna visade på att anledningen till att pedagogerna började använda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HSBs värderingar skapar värde för HSBs intressenter. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Denna grundar sig i en syn på verkligheten som social konstruktion och en hermeneutisk, tolkande, syn på kunskap. Undersökningen är gjord vid HSB Centrala Värmland i Karlstad.Företag söker ständigt nya sätt att skapa värde. Värde anses idag vara något som skapas tillsammans, genom relationer och att enbart fokusera på ägare och att göra vinst är således inte längre tillräckligt.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall.

Informationsteknologin (IT) är i dagens samhälle en förutsättning för företag ochorganisationers utveckling och konkurrenskraft. En av de stora utmaningarna är att hanterade ökade mängderna information på ett effektivt sätt. Ett verktyg för det är att investera iett intranät som stödjer den interna informationen och kommunikationen i verksamheten.Det finns ett identifierat gap i teorin kring tillvägagångssätt vid införande av intranät blandsmå- och medelstora företag.Syftet med uppsatsen är att studera tillvägagångssätt vid införande av intranät i små- och medelstoraföretag samt att ta fram rekommendationer för ett intranätinförande.Utifrån syftet har ett tolkande förhållningssätt enligt aktionsforskningsmetoden använts dåjag själv varit delaktig i det som undersökts. Den empiriska datainsamlingen har utökatsgenom en intervju med ett företag som infört ett intranät samt en intervju med enintranätkonsult.Den teoretiska referensramen syftar till att stödja förståelsen för införande av intranät ochtar exempelvis upp vad ett intranät är, orsaker till misslyckade intranät samt metoder ochmodeller som kan vara lämpliga vid ett intranätinförande. De empiriska data har samlats infrån ett företag som infört intranät samt från en konsult som arbetat med intranät.I analysen har en diskussion förts kring insamlad teori och empiri vilket har mynnat ut istudiens slutsatser.

Vilka diskurser ger elever och lärare uttryck för i pianoundervisning? Syftet med min uppsats är att undersöka hur pianoelever och pianolärare på kulturskolan och inom ett studieförbund genom språket ger uttryck för en mängd förhållningssätt och attityder. Vad sägs i samtalen kring deras undervisning och vilka diskurser och tankekollektiv bildar dessa åsikter tillsammans? Jag har använt mig av fyra djupgående intervjuer och två videodokumentationer för att dels studera elevernas och lärarnas uttryckta upplevelser men också för att ta del av det som verkligen sker under lektionstid. Teoretiska utgångspunkter har utgjorts av kritisk diskursanalys, institutionsbegreppet och interaktionsteori.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman.

En tillbakablick på den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats från ett industribaserat samhälle till ett mer komplext samhälle med större krav på kompetens från anställda. Ett sådant samhälle kallas för ett kunskapsintensivt samhälle och har sedan början av 1990-talet växt allt starkare. Redovisningen har däremot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan användas för att framhäva en av företagets viktigaste resurser, nämligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anställdas förmåga är beteckningen för humankapital. Även värderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhänger med benämningen.

Syftet med denna fallstudie är att öka kunskapen om hur individer inom banken uppfattar internrevisionen. Undersökningen av dessa uppfattningar avser även skapa förståelse för organisatoriska förhållanden som påverkar individers uppfattningar om internrevision, detta genom att ta stöd av ett processorienterat förhållningssätt. Med denna förståelse som grund ämnar studien ge konkreta rekommendationer till internrevisorerna om hur de bör arbeta för att förbättra bankens internrevision.Den teoretiska referensramen belyser tidigare studier om internrevision, där olika förhållningssätt kan påverka individers uppfattningar om internrevision. Ramen består bland annat av ett hårt förhållningssätt i form av internrevisionsområdets lagar och regler, som ämnar belysa bankers komplexa situation. Centrala förhållanden anses vara att internrevisionen på banken ska utformas utifrån de lagar som måste efterlevas men även det enskilda företagets förutsättningar.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.