Genom analys av tre kvalitativa intervjuer med tre butikskontrollanter har man sökt svar på hur de intervjuade butikskontrollanternas arbetsmetoder kan förstås utifrån hur de reflekterar om, motiverar och vad de berättar om dem. Frågeställningarna behandlar vad intervjudeltagaren grundar sina arbetsmetoder på, hur de framställer och reflekterar över sina arbetsmetoder och om man kan tolka arbetsmetoderna som proaktiva eller reaktiva. I analysen förutsätts att de tvingas rationalisera och välja ut några få personer att bevaka, något man får stöd för i intervjuerna. Utifrån en tolkande reflexiv analys framkommer att de antingen anser att arbetsmetoder utvecklas utifrån samtal med kollegor och egen erfarenhet alternativt att man har hittat ett väldigt grundläggande drag som man söker efter för att finna gärningsmän. Det framkommer att det finns flera sätt att reagera på ett brott, där en reaktion är att gripa gärningsmannen.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

Syftet med detta arbete är att synliggöra hur förändringar i den fysiska miljön påverkar barnens sätt att leka och hur barnen själva ser på förändringarna i den fysiska miljön. Fokus har legat på rummets betydelse för leken på förskolan. Vi har gjort vår studie på en förskola i Norrbotten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av kvalitativa observationer, barnintervjuer och loggbok. Intervjuerna och observationerna har vi sedan tolkat med en tolkande ansats och använt oss av hermeneutiken som vetenskapsmetod.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vårt resultat. Resultatet i vår studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lärande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande.

PROBLEM: Kunskap om vad utbildning om utvecklingssamtalet ger för effekter är något som vi anser saknas i den vetenskapliga världen och det är detta vi vill bidra med i denna uppsats. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad ökade utbildningsinsatser till medarbetare kan få för effekter på kvalitén i utvecklingssamtalen. METOD: Då vi arbetar utifrån ett tolkande och beskrivande perspektiv kommer en kvalitativ undersökning att behandlas. Vi är intresserade av att studera indikationer på samband mellan olika begrepp och eftersom inga statistiska samband skall beskrivas anser vi att denna form av studie bör genomföras. Vi ska endast kontakta en organisation vilket gör att vi anser att intervjuer som undersökningsmetod är det mest relevanta att använda.

Patienter som genomgått kirurgi på grund av övre gastrointestinal (GI) cancer drabbas oftast av olika postoperativa besvär som starkt påverkar patientens livssituation.Syftet: Att undersöka hur patienter som opererats för en misstänkt eller diagnostiserad övre GI-cancer upplever den tidiga postoperativa tiden i hemmet innan första återbesöket. Metod: Kvalitativ metod med tolkande fenomenologisk ansats. Tio patienter intervjuades och den transkriberade texten analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Resultat: Fem överordnade teman framträdde: mat och ätande, kroppsfunktioner, återhämtning, stöd och oro inför framtiden. Informanterna upplevde att de hade en helt ny livssituation att anpassa sig till.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frånvarande fader har under döttrars uppväxt när det gäller identitetsskapande, förmåga till relationer samt föreställning om manlighet och faderskap. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod använts, som bestod av intervjuer med åtta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individens livsvärld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin pappa under uppväxten.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen på aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den här studien var att belysa kommunikatörens roll och syn på kommunikation på aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgår från en meningsskapande syn på kommunikation och ett Tolkande perspektiv på organisationer när det gäller den muntliga kommunikationen. När det gäller digital kommunikation har utgångspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgångspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer på sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en på cellkontor.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att utvärderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvärderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvärderingsarbetet, utan intar istället en tolkande roll vid genomgången av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna är rikligt förekommande och välfungerande, mycket beroende på specialpedagogernas närhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vårt resultat. Resultatet i vår studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lärande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Syftet med vår studie är att undersöka förskolegårdens betydelse på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Vi vill undersöka pedagogernas syn på förskolegården som lärmiljö och observera hur barnen använder förskolegården under lek och lärande. Vi vill även undersöka hur förskolegården fungerar som den tredje pedagogen enligt ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Vi har i en kvalitativ studie intervjuat tre pedagoger på en Reggio Emilia inspirerad förskola för att ta reda på deras tankar och vi har observerat barns lek på förskolegården. Vi har använt en tolkande ansats för synliggöra pedagogernas perspektiv på barnens lärandemöjligheter på förskolegården.

Att drabbas av en långvarig sjukdom påverkar ofta personens dagliga liv i hög utsträckning. Parkinsons sjukdom (PS) är en långvarig progressiv sjukdom som ger en individuell symtombild av både motorisk och icke- motorisk karaktär. Att leva med PS påverkar personens livssituation. Vid sjukdom genomgår personen en transition, processen innebär att ny kunskap, upplevelser och erfarenheter integreras över tid och blir en naturlig del i dagligt liv. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelser av transition från frisk till sjuk hos kvinnor med PS.